Det har nästan blivit en vana/ Tre teman i en smäll

   att städa ut de foton från kameran och mobilen som jag tog under veckan som gått, 

   den som försvann igår. 

   Jag vet, för många som läser min blogg så är det här veckans sista dag men inte för mig längre. 

   Det här är den första dagen på den nya veckan.

   

Några av bilderna är t.om. färgsprakande så LillaSysters tema får sitt bidrag, likaså Åkes med några bilder, för många men so what, det får bli så och Christians med några skyltar som grädden på moset. 

Här ovan ser ni fruktskålen där anonan ståtar stor och fin. Den har vuxit här på Madeira. I skålen är den fortfarande stenhård, men plötsligt dagen efter var det dags att ta sig an härligheten. 

                      Det går inte att vänta när den plötsligt är precis så där som den ska vara...

                      så på torsdag till lunch skar jag den i två bitar...

Som jag skar i fyra delar var. Det blev åtta delar

                                                             49 kärnor innehöll den....

De är vackra anonafröna och jag känner förstås att de kunde vara roligt att göra någonting "konst"-fullt av dem. Avocadokärnan var jättevacker, blänkte som koppar i solskenet..Det blev ett köksligt stilleben med chu chu i bakgrunden.

Ja, vad göra med alla frön? Antagligen ingenting men jag kan njuta av åsynen ett par dagar innan jag slänger dem. Sen far den där tokan i mig helt plötsligt...tänk om, ja tänk om, jag skulle gräva ner allt detta på RIMs område. Om något år finns det många plantor där, en hel skog med anonaträd och ett fint mangoträd. Surprice, surprice..😊😉Nu finns det inte många lägenheter kvar att köpa, så skynda fynda...

Det är ingen som helst överraskning att Lill-Ronaldos fotboll, den nyaste och senaste inte ser ut som en fotboll längre. Muren bakom har fått sina märken som ser ut som moln. På fotbollen står någonting som kanske kan kvala in till Christians tema?

Jag "slaktade" en linneduk och gjorde tygservetter av den. Duken var omtyckt men hade några outplånliga fläckar på sig..så då blev det så här istället. I bakgrunden finns U:s fars akvarell från Borstö i Åbolands skärgård förevigad. Hakon Eklund målade mycket och familjen hade en stuga på Borstö i närheten av den "spanska ryttaren" , troligen från andra världskriget. Så kallas den märkliga konstruktionen. 

Grannfrun under oss gav mig en liten planta arruda. Den doftar så fint när jag sveper med händerna genom den. 

Arruda är bra för kvinnosjukdomar, för magont etc. berättade hon. Bara gör te av plantan och drick !

Vinruta heter den på svenska. 

Nej, jag tänker inte koka te på den utan låter den växa sig stor. Bara att dofta på händerna av den när jag har viftat runt i bladen på den räcker för min del. 

Det finns flera växter här som kvinnorna i huset lär mig om. Alla är de bra för kvinnosjukdomar och liknande. Män göre sig icke besvär. Vi är nog ett litet gäng häxor här tror jag...😏

Nå, jag tar allt detta med ro. Jag är frisk och behöver inte dricka arruda-te. Sen är det förstås en annan sak, man måste kanske tro på visdomen som delas ut också för att teet ska verka.

Tron kan göra underverk...

    Jag gick förbi Casa Portuguesa i torsdags på vägen hem från min tandläkare Edgar...

     

    Vi har aldrig varit där så kanske det är dags...Ja, det börjar verkligen bli dags. 

    De har ju fado där också.

   

Med detta önskar jag er alla en skön söndag!

                                              Karin Eklund, Funchal ,Madeira