Som fångad av en stormvind...

Överraskningen

sitter jag här och begrundar min/vår tillvaro. Vi har det bra, inte tu tal om annat men att det händer saker är bara att konstatera. Jag kommer att återkomma till allt detta som hänger ihop med terrass-arbetet. Så jag har skrattat...
Säger man pip här så blir det en hel symfoni av det pipet. Nu försöker jag bara samla mig lite grann innan jag skriver mera om terrassen. 

Mestre

               Eller egentligen handlar det om den portugisiska/madeirensiska folksjälen. 
               Jag börjar förstå den...
    
Vermelha-n/Rödingen

                                       och inser att jag verkligen är på rätt plats här i världen. 
    
    
Piri-piri

Jag vet, jag är lite kryptisk just nu men se det här som ett litet intro om hur ett par sprickor i ett par fogar på ett terrassgolv i Funchal, kan ta oanade former. 

I uterummet, där vi mera eller mindre har bott de snart två veckorna sedan allt började, finns våra chiliplantor. Den första bilden visar chilin som jag inte har sått, den sådde sig själv på något sätt och visar sig vara en habanero. Den andra är den milda goda som jag har sått från en frukt som vi fick av  Mestre M. ..den är två år snart.
Den tredje tror jag att är en röd chili..
Den fjärde är helt säkert en piri-piri.

Två citroner är på gång igen..


Jag var till Edgar min tandläkare idag. Han var sen, kom in i sin motorcykelmundering och såg helvild ut, sen klädde han om och såg ut som en tandläkare men måste förstås gruffa lite på den täta morgontrafiken. Den är inte klok, konstaterade vi innan jag inte kunde prata längre på en stund. Han använde en märklig mackapär idag. Den lät som en afrikansk trumma..för att övergå till samba mitt i allt. Det var svårt att ligga stilla till den dansen som pågick i min mun. Du får bara andas genom näsan fick jag veta.. 

I väntan på honom så lyssnade jag på kvinnan i mottagningen, hon som kallar mig Astrid och ringer till mig på Uffes telefon. Nej, det är din telefon har hon sagt så många gånger nu när jag har sagt att det  inte är till mig hon ringer, så jag har givit upp och konstaterat för Uffe att hans telefon också är min. 

Ha det gott alla, jag drar andan lite och så berättar jag mera.

                                                 Karin Eklund, Funchal, Madeira 

Kommentarer

Eval8 sa…
Ja, det var verkligen kryptiskt. Hoppas vi slipper vänta för länge på fortsättningen.
Gott med egenodlade chili 🌶️ och citronerna skulle jag velat ha.
En vild tandläkare, ja, de är ju människor de också.
Då önskar jag dig Astrid en fortsatt fin onsdag 😉
femfemman sa…
Häftig tandläkare! Och se folk klagar även på Madeira..😄
Eval8,

😉
Egenodlat är alltid godast eller hur?
Alla är vi människor, vilda och tama och något mitt emellan.
Tack Eva, Astrid tackar och önskar detsamma!
femfemman,

ja, Edgar är en väldigt bra motorcykelåkande tandläkare. Jag gillar honom skarpt. Med all rätt tycker jag att man ska klaga på trafiken här som är allt annat än trevlig. Den blir bara värre..får nog återkomma om den saken också. Kanske
LillaSyster sa…
Milde himmel vad det växer!
Edgar.... vad har han nu hittat för manick, jag väntar med spänning på upplösningen. Ha en bra kväll!
Gunnel sa…
Ser med spänning fram emot vad du har att berätta. Jag ska snart till tandläkaren. Undras om det blir musik i munnen på mig med. Kram
Znogge sa…
Ja, där var du lite kryptisk men det får man faktiskt vara ibland.
Jag tycker det känns väldigt mänskligt att klaga på trafiken och det har nog många gjort. Berättigade klagomål är något annat än gnäll ;-)

Kram
LillaSyster,

ja, det växer så det knakar, nästan hörs.
Ja, säg det men jag ska försöka förklara...
Ha detsamma!
Gunnel,

Hoppas du också får lite sambarytmer i din mun...ovanligt men kul! Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Fader vår-trädet

Öronbedövande