Skyltsöndag trots allt

 Idag blir det så här...jag deltar i Christians Skyltsöndag trots allt..

Ibland är jag med, ibland är jag inte med men idag är jag det. Det har sin anledning. U. såg att Pingo Doce hade lax till ett vrakpris..6,99 € / per kilo, enligt den folder han fick via Internet. Så sagt och gjort, då blir det så här idag då, sade vi igår. Vi veckohandlar på Pingo Doce! Normalt brukar de små butikerna i periferin få våra slantar men laxen drog oss till sig .Väl vid fiskdisken så kostade laxen en euro mera per kilo men so what..det var billigt ändå. Nu blir det röka fisk av idag då våra vänner från Budapest kommer hit för att inviga den nyrenoverade terrassen. 

Det blev en hel del, som vi bar mot kassan..I kön konstaterade jag att det var oerhört mycket folk på gång. Onormalt mycket. Det var feststämning. Då kom vi ihåg att Pingo Doce firade sin 30-ende födelsedag med tårta och folkdans..samt 20 % rabatt på vissa varor. Tänk att jag inte tänkte på det när vi var därinne men att vända om och börja köa på nytt kändes inte särskilt lockande. 

Pão de ló Margaride..så heter den egentligen. Margaride- sockerkaka
Cozido em forma de barro= tillagad i lerkruka..

Totalsumman blev 149,16 € tjottahej, så där bara..Sen fick vi rabatt på rabatt och hamnade just under 100 € Något på  95 €. Men vill du inte ha lite lite till? frågade kassörskan för om du når över 100 € idag får du en gåva för att vi fyller år. Självklart, vem vill inte få en gåva och vi var ju nästan på gränsen..så det blev en kaka, som av en händelse var uppstaplad med andra kakor i kassaregionen....då slipper jag t.om baka. Så tänkte den forna bagerskan. Det är varmt här ännu, ca 28-30 grader i skuggan varje dag. 


                          En fin ask fick vi ...30 år Pingo Doce på Madeira.

                          Att dela detta ögonblick med dig har en speciell smak...


Herre minje...det var ingen liten gåva de delade ut åt dem som handlade över 100 € när rabatten var avdragen! Två olika sorters småbröd, en påse makaroner, 1 kg vetemjöl, en burk mel de cana, sockerrörssirap,  maracujaläsk ( passionsfrukt) och en flaska Madeiravin...allt till ett värde av 19,61 €

Överväldigad så drog vi iväg hemåt med våra fyllda ryggsäckar, tömde dem och drog vidare mot Da Horta på Rua Bom Jesus. Det måste ju till grönsaker och frukt också inför helgen. 


Så blev det idag...

                                                 Ha en fin söndag alla!


                                               Karin Eklund, Funchal; Madeira

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Bild
För ett år sedan idag, stod vi på "vår" balkong i Funchal ( Madeira) och tittade på det mest storslagna fyrverkeri som vi någonsin har varit med om. Det var magiskt, stort och euforiskt allt detta hejdundrande, gnistrande och smällande. Alla kände sig säkert förvissade om att det nya året skulle bli hur bra som helst. Så är vi ju, vi människor. Vi är optimister för det mesta. Och visst har år 2020 haft mycket gott med sig men vi vet ju alla att det också har varit väldigt svårt och jobbigt för många, många och att vi kommer att känna av allt detta också under det år som är på kommande. Nu i dagarna har jag tagit ett beslut om min närmaste framtid.  Jag tänker ta bloggpaus! Japp! Det har vuxit fram redan under tidig höst men så kom jag på att jag hade så  många krubbor och granar och ja, ni vet, så jag bestämde mig för att se tiden an ett tag framöver i alla fall. Men nu känns det som att det ska ske!  Jag avslutar bloggåret med ett bamsestort fyrverkeri och går in i de...
Läs mer

Fader vår-trädet

Bild
   "Vad är det där för något ?", frågade vi varandra samtidigt.    Både Uffe och jag är nyfikna nördar när det gäller växter av olika slag och    var vi än går fram så hittar vi någonting längs vägen som vi måste titta lite närmare på, diskutera,    ja, snudd på examinera, åtminstone ur minnet. (det som en gång har funnits där och som det    kanske finns en liten gnutta kvar av.)    För det mesta vet vi svaret efter en stund eller åtminstone så tror vi det, men    den här gången gick vi bet.    Vi var i Spanien, närmare bestämt i en förort öster om Malaga vid namn    El Palo när vi såg de stora, höga träden med klasar av bär som hängde ner från de i    övrigt nakna grenarna. Uffe som är mera bevandrad i växtfamiljerna än vad jag är,    tyckte att det vid första anblicken såg ut som en ask av något slag men skakade i nästa stund    på huvudet. -"Det stä...
Läs mer

Öronbedövande

Bild
När jag i  Ia mitt i livet-bloggen läste om cikadorna på Kreta, blev jag påmind om att jag har en bild av denna märkliga insekt i mitt eget bildarkiv. Vi undrade vad det var som lät så öronbedövande redan ett par kvarter innan vi nådde vårt mål för dagen i mitten på september 2017 då vi var i Gamla stan i Rethymnon. (Kreta) Mitt i allt så var Uffe försvunnen. Jag gick där ensam på trottoaren och pratade högt för mig själv, i god tro att han var hack i häl på mig Samtidigt ville en värdinna till en taverna som vi (jag) gick förbi, att vi skulle äta lunch hos henne. "I have lost my husband", svarade jag spontant, vilket jag insåg precis när jag svängde mig om.  Lite underförstått att vi nog inte skulle ha någon lunch. "No, no, he is there", fick jag  till svar och så pekade hon på Uffe som stod under ett stort träd på andra sidan gatan och tittade upp i kronan. Hon gick raskt över gatan tillsammans med mig och så visade hon oss vem spelmannen var...
Läs mer