Söndag/Domingo, veckans första dag.

Här är söndagen veckans första dag. Jag gillar den tanken som jag har tänkt många gånger själv, nämligen att man ska börja veckan med söndagen, göra livet trivsamt och vilsamt så att man orkar med resten av veckan innan  nästa söndag. Kort beskrivet. Idag tittar jag mig bakom på veckan som har förflutit, tömmer arkivet

Det var egentligen molnen i horisonten bakom lyftkranen/lyftkranarna som intresserade mig. De förde åskknallar med sig och säkert regn någonstans men inte hos oss..
De här tornade upp sig i horisonten, till synes rundade de Madeira. 

Jag är väldigt glad för att det inte har regnat på vår terrass. Torsdagen den 7 augusti så märkte jag att något hände under min ena fot, där jag satt i en av korgstolarna. Vi har märkt det länge och väl redan, att golvet liksom har gungat till, att det har varit som en luftbubbla under ytan, men det är inget nytt, vi har känt av det redan tidigare. Fredagen den 8 augusti så hände lite mera...fogen mellan några klinkers hade börjat att rämna och gå sönder. 

Inte bra alls, för vårt golv är en del av taket hos grannarna under oss. En upphöjning, en ås har uppstått, det känns som om ett mindre vulkanutbrott är på gång. Obs, det är tätt än så länge, det är bara ett par fogar som har börjat krackelera. Det finns tätningsdukar under, tre lager och under dem är allt också nytt och säkrat. Men det ska inte krackelera...Det SKA INTE.

                                             Det är inte kul alls ...

U. tog genast kontakt med mestre F som lovade komma på måndag den 11 aug för att se på vad som var orsaken till det hela. Han kom, trots att han hade semester. Vem som helst förstår att ett trasigt terrassgolv kan man inte ha..Tack och lov så har det inte regnat och jag har använt flera lager silvertape för att hålla fogarna torra utifall att. Jag känner mig som en sjuksköterska, tar bort "plåstren" tittar på såren och så lägger jag plåster på igen efter att ha luftat såren. Intuitivt så gör jag så..är lite rädd för det där ev. vulkanutbrottet. Jag har mina falkögon på skaft just nu. 

Inkommande vecka har vi utlovats hantverkshjälp. Det lär vara rätt så vanligt att det här händer när det blir hett som bara den och så sjunker temperaturen igen men vi får se vad som är den egentliga orsaken, och OM den går att utröna. Hur som helst så måste det åtgärdas snabbt innan regnperioden är här igen. Just nu känns det aningen kymigt men tillsvidare har inget hänt annat än att fogarna har börjat krackelera och att en oroväckande ås uppstår alltmera...fortsättning följer helt säkert. Vi räknar med det värsta, att golvet måste bytas ut helt och hållet men är glada om det blir ett mindre ingrepp förstås. Men huvudsaken för vår del är att golvet ÄR/BLIR TÄTT. 

Självklart så höjdes stämmor från olika håll redan om att det är RIMS fel men vi är inte alls säkra på det. Vi kan inte bevisa varken det ena eller andra. Nu gäller det bara att få allt reparerat...

Alla skakningar som har varit kan ha ett finger med i spelet, självklart, alla hus längs gränden har varit med i den ystra dansen, allas hus har mera eller mindre dansat can-can några år. Men det kan vara ett konstruktionsfel också...från det att golvet lades år 21. Vi får se vad Mestre F. och hans kille kommer underfund med. 

Det finns annat som RIM har förorsakat, men den saken tar vi med dem. De torde känna till det själva, för allt påtalades redan då.  I mars-23 körde en stor lastbil rakt in i vår terrass. Hela huset gungade till. Jag stod i vårt sovrum och undrade om det blev jordbävning mitt i allt. 

Nya möjligheter ges till att prata portugisiska igen om inte annat. Bäst att tänka positivt...

Men nu till allra först handlar det om terrassgolvet. En sak i taget och det viktigaste allra först

                             Snart ska alla blomställningar och krukor flyttas bort....

                              Vi äter redan gula zucchini med jämna mellanrum. Goda som bara den.

                                                                                              Chilin, den milda äter vi av varje dag...

    Fair Ellen har nästan blommat ihjäl sig i sommar och bina har besökt henne varje dag ...

    Nu tar hon det lite lugnare med blommandet. Alla behöver lite vila

   Jag får anledning att återkomma till RIM under inkommande vecka. Det rör på sig...

   Här står en skuggfigur och vilar sig med handen mot ett hjärta på väggen, så ser det ut

                                                                Jag gillar dessa skuggspel

    

    Det känns nästan som att ha ett par ögon på sig från motsatta sidan när vi sitter ute på vår terrass...

En stolp-apa..."U. nu tänker de fixa elektriciteten tillbaka åt oss." Hela gränden har varit mycket mörk en längre tid under nätterna...

Men vart tänker han gå med stegen nu då?

Sen klättrade han upp och lade kabeln i en snygg rund snurra i en annan stolpe nedanför oss..och jag förstod helt plötsligt vad som är på gång. Men mera om det under veckan som kommer. Jag vet att jag ska försöka hålla mig hemma så mycket som möjligt. Hantverkare ska komma till vår terrass och så måste jag hålla ett öga på RIM dessutom. Ingen rast och ingen ro. Det tar på det här livet men jag klagar inte alls. 😉😉Ändå knep det till lite grann. Lyftkranen ska monteras ner. Min Grua! 🫶

Vi såg på tv-nyheterna hur det brinner på fastlandet och jag skulle skämmas om jag klagade det minsta lilla på att två fogar har krackelerat på vår terrass. Pea nuts! 

 Stackars alla som är drabbade av skogsbränderna, av elden.  Tala om inferno, må regnet falla ymnigt där det verkligen behövs just nu ! 

Sen har ju de där två knäppgökarna träffats i Alaska, den ena slug, den andra dum..och som rena schackspelet tycks den från öster ha snudd på fått det som han vill. Fåfängan T. som tycker att han borde få Nobels fredspris !🙃 Jag tar mig för pannan...Jag önskar att jag hade en kakelugn och kunde Put(ta) in en pinne i brasan. Jag önskar fred på jorden! 

Imorgon är det segunda-feira, måndag, den andra dagen av veckan.

Njut av den första dagen, söndagen, så länge den varar. 

                                             Karin Eklund, Funchal, Madeira