Familjen Eklunds resa år 1959, 22 juli

Det är tisdag och åter dags för en dag tillsammans med familjerna Eklund och Förbom att resa i de östra delarna av Finland. 

Min saliga svärmor Birgit förde dagbok och fotograferade, jag återger allt detta ord för ord och foto för foto enligt hur hon själv hade lagt upp det hela. 

De tidigare inläggen från resan har jag länkat till längst ner i inlägget om intresse finns att läsa även dem.

Birgit skriver : 

Den 22 juli. Säynätsalmi. 

Tuula, Verna och jag, från vänster till höger i bild. Lägerplatsen är underbar på en liten udde vid kanalen. Landsvägen syns i bakgrunden.

Det har varit den lugnaste och varmaste natten på hela resan.  Något friskare är det nu i luften. Verna har sin glada dag idag sa hon, så hon hade kokat kaffe till kl. 8 och grötvattnet var varmt. Så nu är alla mätta och belåtna. 

Kaj ser något durrig ut efter middagsluren. Tuula har roligt i det stället.

Uffe, han tog metspöet genast och började meta och fick också 2 abborrar och en mört. Dom andra metar också allesamman men ingen har fått nånting. Hakon tog foto av bron , av Kaj då han kommer ut från tältet, av kvinnfolket då vi drack kaffe o. ett av mej vid stranden med bron i bakgrunden. 

Svängbron över kanalen är öppen. 2 fiskare på vägkanten
Säynätsalmi-kanal

En riktig luntakäring här på stranden.

Den glada fiskaren Uffe i viken.

Jag tog ett foto av Uffe då han metar o. sen ett av mina karar då dom alla metar. Dom är minsann i sitt esse nu. Jag sitter här på en sten vid vattnet och skriver, iförd byxor och särk. Här är underbart vackert. Det for just för en stund sen en motorbåt genom kanalen. 

Jag ska eljest ha stortvätt idag. Här har metats hela dagen, Kaj fick 4 riktigt stora abborrar, men masken börja tryta. Jag fick också en liten mört.

Bogserbåtarna som drar vedpråmar o flottar är ganska små

Dom bjöd ut jordgubbar till 100 mark liter. Jag köpte två till efterrätt. Vi åkte till en butik Papi och jag för att köpa havregryn, där frågade vi några pojkar om mask o. då sa föreståndaren att bakom deras bastu finns. Hakon ut som ett skott och då jag hade handlat mina havregryn, så stod han på huvudet i slaskhögen . Oo vad där fanns mask, riktiga daggmaskar. Vi var glada som spelmän då vi åkte iväg. Aldrig hade man väl trott att man skulle gräva i slaskhögarna i Saikari.  Titta in här under länken till Saikari så får ni se hur det ser ut där nu i dagsläget. 

Då vi kom till lägret och slog ut våra maskar på ett papper, skulle man bara ha sett på schacket. Kaj kastade både kniv och fisk som han höll på och rensade och så iväg och meta. Så höll dom på hela dagen. Innan kvällen hade dom dragit upp över 40 abborrar. Vi hade förstås fisksoppa till middag. Verna hade fel i gallan så hon låg hela dagen. Hon äter ju inte fisksoppa och då hon var sjuk så behövde hon varken äta eller koka. Jag tror att det var Kalakukkon som inte var passlig för henne eller så också var det latmasken. 

På kvällen kom brovakten på besök. Jag höll på att steka plättar o så kokade jag kaffe och så hade vi plättkalas. Verna låg i tältet och bara basade sig. Det hände ett litet haveri med min stekpanna. Jag hade satt den på primusen men så kom en bysbo och frågade om vi ville ha fisk. Jag glömde pannan o sen då jag kom o skulle lyfta pannan från elden så sa det PANG och den sprack. 

Tuula var ut och gå och hamna på bron och då var där forskarlar på bron och du milda, hon skrek från bron efter sitt metspö. Sen kom hon i dennaste fart och dök i kanalen, klev upp på stockarna o. satt där och demonstrerade sej. Hon skulle med våld simma under bron men Kaj sa nej. Följande dag hade hon en ryslig snuva. 

Så tog denna dags berättelse slut...

De tidigare dagarna kan man läsa mera om här: 

14 juli;  15 juli  ;   16 juli ;   17 juli,  18 juli ; 19 juli;  20 juli; 21 juli

Den här resan slutar den 26 juli 1959...så det är inte så många dagar kvar. Hoppas ni hänger med på det här äventyret tills de var hemma igen. 

***************

Själv gillar jag uttrycket demonstrerade sej...Det är inte lätt att vara en hormonstinn tonårstjej alla gånger.

Kalakukko är en karelsk maträtt..

Bysbo en by-bo helt enkelt. På Åland säger vi byssbo..

Dennaste var något nytt för min del men jag förstår vad det handlar om..Dialekt är alltid roligt. 



                                                        

                                               Karin Eklund, Funchal; Madeira

Kommentarer

Tove sa…
Läser och fröjdas över texten och fotona - som där de sitter på marken och har det gott, så som jag gör varje gång jag läser dina inlägg.
Några kvar nu och jag säga att jag har "varit med om" en semestertripp med denna familj, med Birgits ord och din delning.
Kram
Znogge sa…
Vilken lycka att fiska och få egen fisk men vilken otur med stekpannan. Ja, allt kan hända när man är på resande fot :D

Önskar en fin tisdag!

Kram
Tove,

tack för det!
Ja, man kommer ju med på semestertrippen när man läser den. Hennes minnesanteckningar gjordes förstås för att hon skulle komma ihåg allt när fotografierna senare blev framkallade. Det var lite annorlunda på den tiden. Men hon skriver bra, rakt ut som hon känner det...
Kram
Znogge,

De levde ju mera eller mindre på fisk till middag och gröt till frukost och sen lite bär nu och då. Plånboken var inte tjock. Allt kan hända, helt rätt. Både trevligt och mindre trevligt.
Tack detsamma och kram till dig med!
Eval8 sa…
De var verkligen ute på en härlig resa. Egenfiskat är ju väldigt gott. Otur med stekpannan förstås.
LillaSyster sa…
Tälta och steka plättar och koka fisksoppa ute i det fria- vilken fantastisk mamma U hade. Gissar att de flesta av dagens föräldrar köper färdiga pannkakor och en "tub" med sylt. Hoppas att det är många resdagar kvar för jag vill hänga med ett bra tag till!
Eval8,

de var det. U. sade själv nu idag, att tänk att vi gjorde den där resan. Det kom flera efter det senare men då utan annan familj med, bara de själva. Det var deras sätt att hålla budgeten, att fiska, äta bär och gröt. De var en vanlig arbetarfamilj som måste få slantarna att räcka. Egenfiskat är gott..Stekpannan fick säkert en ersättare på direkten. Det hände sånt på den tiden då det handlar om gjutjärnspannor.
LillaSyster,

hon höll i trådarna, kan man lugnt säga. Det handlade förstås om ekonomi, att ta vara på naturens resurser och dessutom hade hon tre glada fiskare i familjen. Den här resan pågår t.om. den 26 juli, men det finns några resor till där de åkte iväg ensamma utan någon annan familj med, så följetongen fortsätter efter 1959 och börjar igen 1961. Jag borde ha foton till åtminstone den resan till. Tack för att du hänger med. Kram
Byssbo är väl ett helt vanligt ord? Att gå till byss… att gå till byn ☺️
Kanske nått norrländsk över hela sapmi?
Tack för dagens utflykt. Mycket fisk blev det.
Sånna härliga dagar och fina minnen bevarade.
Ha en fin tisdag kram åsa
nalta norrland,

ja, nog är det det men hon skrev bysbo...vilket är helt naturligt för dialekten är sådan, kort bys...på Åland talade vi helt annorlunda. Att gå till byss, absolut.
Vi har säkert många gemensamma språkliga nämnare men på lite annorlunda vis.
Tack för att du kom med Åsa.
Mycket fisksoppa...och mycket gröt.
Minnena är bevarade och kul är det för oss som inte var med.
Ha detsamma du med !
Kram
Annika sa…
Tycker det är så mysigt att hänga med på resan. Verkligen. Byssbo säger man i Närpes också, mkt bekant för mig. Just det, jag ska gå till byss nu.

Jag vet, jag säger det varje gång, men jag tycker det är så KUL att det finns så många bilder från denna resa. Birgit har verkligen dokumenterat den. Så fint alltså. De där tältet, jag kan tänka mig att det inte var helt lätt att få upp det, hehe. Det blev kanske en del svordomar ;-). Mkt gott med nymetad fisk. Uffe, han blev ju minsann storfiskare sen också. Kramar!!!
Annika,

se där du är tillbaka igen. Kommer över....
Kul att du är med på resan. Javisst går man till byss...
Det är roligt att det finns foton och jag är alltid själv lika nyfiken på att se fotona kombinerat med texterna. Hon skrev ju noteringarna först och sen väl hemma när filmerna var framkallade så försökte hon få till rätt foton till rätt datum enligt anteckningarna. Det blev inte rätt alla gånger men jag pusslar på jag också..med hjälp av U. Vi har betydligt mycket enklare i dagens värld. Ja, U. blev storfiskare, var nog född sån har jag förstått. Kramar!
Susjos sa…
Så spännande att läsa om denna resa, och hur man skrev då ;-) Kul att se fotona också!
Ha det gott...jag laddar för natt nr 2!
Kram
Susjos,

Tack. Jag tycker också att det är fint att få följa med familjen Eklund..
Ha det gott du med, nu laddar du om; ha en bra natt!
Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Fader vår-trädet

Öronbedövande