Valborg

firas inte här på Madeira och  i Portugal...

Valborgsmässoafton, var en särskild kväll, på den tiden det begav sig för oss också, när vi bodde "hemma" på Åland. Våren var ett faktum i och med att Valborg kom och gick. 

Veckorna innan samlade vi ihop ris och liknande naturligt "boss" till brasan på tomten som vi tände med lov från myndigheter. Vattenslangen låg i beredskap, med vattentrycket lätt på men kranen stängd och så krattorna att hålla elden där den skulle hållas. Vi eldade i en gammal traktorfälg..

Jag har lärt mig brandvett med åren. Jag fick lära mig många nyttigheter av min egen son, som är brandsäkerhetsingenjör. Ibland är det ägget som lär hönan...Tack Jon! 💗

En ros utanför vårt sovrumsfönster men på andra sidan staketet hos grannarna i  huset nedanför oss. 

Vad jag vet så firar inte några nordbor som bor här på Madeira, Valborgsmässoafton. Kanske var för sig, kanske i mindre sällskap. Vi för vår del firar inte på sedvanligt sätt, även om vi ikväll är bortbjudna till goda vänner men det är av en helt annan anledning. Tror jag. Man kan ju inte veta så noga vad som väntar en alla gånger. 😊 Men majviska, struvor och mjöd blir det nog knappast inte efter att jag har haft min nästsista lektion med Melissa. Jag har redan abstinens men jag behöver en paus och får lära mig att gå ut i världen och börja prata portugisiska. Allt hittar en mogen kvinna på också men tro inte att jag ångrar mig det minsta lilla. Det här är det bästa jag har gjort på länge. 

Också utanför vårt sovrumsfönster men på närmare håll

Valborgsmässoafton firas förutom i Finland och Sverige, också i Estland, Lettland, Tjeckien, Slovenien och Tyskland. Traditionen är från början katolsk och grundar sig på den förkristna högtid som fanns i Tyskland, men så blir det som det blir, traditioner förändras med tiden och så blev den 30 april sammankopplad med kulten av den heliga Valborg. 

Utan att bli alltför långrandig så förbands hennes namn med de förkristna germanska vårfesterna denna dag, som av kristendomen stämplades som häxförsamlingar. Eller kristendomen som så ska man nog inte skylla det på utan på de präster och annat otyg i kyrkliga sammanhang som tolkade saker och ting på sitt sätt, som själva blev gudar och som eldade under spekulationsbrasorna och anklagade oskyldiga kvinnor till både det ena och det andra. 

En äldre bild och från Åland.

Man var övertygad om att häxorna på Valborgsmässonatten red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna. För att oskadliggöra "spökeriet" så förde man oväsen med rop, skott och horn samt tände eldar på höjderna. 

 Moses Stentavlor hos en av våra grannar

Nu för tiden så eldar man inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Att ge plats för det nya stämde också väl in i den kristna tolkningen av livet där påskens tema från död till liv också symboliskt fick gestaltas i Valborgselden. Själv har jag åtskilliga gånger stått på Badhusberget i Mariehamn och sett på när brasan har tänts tillsammans med många andra runtomkring mig som har strålat samman. Flera med sina studentmössor på, både gula och vita. En fin tradition är det när man sjunger att Vintern har rasat ut bland våra fjällar. 

"Inspektorn" har en vit fläck på ryggen

 

Vi här på Madeira blev inte drabbade av någon mörkläggning alls, då strömtillförseln dog på fastlandet, i Spanien och till viss del i Frankrike. Men naturligtvis så fanns det oroliga människor här också, som  tankade sina bilar, handlade varor, tog ut kontanter etc..och varnade varandra. 

Vi satt här och kände oss lite "uppstudsiga". Vi var med om en veckas strömavbrott under en kall januari för några år sedan. All ström försvann, vattnet försvann och därmed fick vi ingen värme (vi hade bergvärme), frysarna stod. Ja, allt stod stilla medan orkanen Alfrida drog fram i rasande fart på utsidan av våra tjocka stenväggar och lade ner skog överallt på Åland. Men vi hade vår kakelugn, vi hade lidret fullt av björkved så vi klarade oss bra. Att sitta med filtar runt sig vid en vacker kakelugn är inte helt fel. Vi kunde grilla mat åt oss när elden falnade osv..Till natten låg vi under alla täcken som fanns i huset. Det blev lite som prinsessan på ärten men omvänt..

Att få strömavbrott här är förstås allt annat än vad man vill vara med om, men någon panik får vi inte. Vi har ju mat som måste ätas upp om strömmen går och blir borta länge, vattnet tar slut men här kan man dricka vin och öl...ja, vi hade vår lilla överlevnadsplan.🍷.Så var det det där med toan då, kanske det är det största problemet. Men vi har hinkar och vi har spade och alltid finns det någonstans man kan gräva gropar... och träden skulle bara bli högre 😉 (ja, jag vet, det blev lite skitprat nu)Tvätta sig kan man i havet. Och här har vi inte kalla nätter ens i jämförelse med hur vi hade det i Norden. Sen förlitar jag mig väldigt mycket på Madeira. Människor här KAN det här med  att få igång samhället på bästa sätt. Det har de visat på många sätt redan. 

Hur som helst alla ni som firar Valborg, ha det innerligt fint och njut av mjöd, struvor och brasor som tänds. Sjung ut vintern, sjung in våren. 

Kram till er alla! 🎈🎈🌸☘🌷🌼

Fotona i inlägget är från senaste vecka förutom det på getterna. 

                                                       Karin Eklund, Funchal; Madeira