Med utsikt från mitt strykbräde

Jag tycker om att stryka kläder. Det är rofyllt och så har jag ju världens utsikt både rakt framöver och åt sidorna till. Våra fönster är stora

Att jag är så flitig vid strykbrädet insåg jag inte själv förrän igår när jag plockade ihop "strykbrädes-bilder". Kameran ligger alltid till hands i min närhet, där jag står och filosoferar medan kläderna blir släta och fina för att vikas ihop innan garderoben tar hand om dem. För min del är det en skön terapi att stryka kläder, kökshanddukar, dukar, dynvar etc., precis på samma sätt som det är att diska för hand. Ja, det finns många olika terapiformer i det här hemmet. Baka är en och att skriva blogg är en annan. 😏

En politiskt aktiv kvinna på Åland sade föraktfullt åt mig en gång, (då jag själv var politiker) och det  gick upp för henne att jag brukade stryka kläder "att det är förbrukad kvinnokraft". Så bra tyckte jag, för jag har så mycket kvinnokraft att den måste få vila ibland, låt den bli förbrukad.

Jag har aldrig haft problem med att vara kvinna och göra det jag vill och kan göra. Jag har bytt däck på bilar, sågat och huggit ved, spikat, skruvat, målat väggar och tak både ute och inne, tagit mitt jaktgevär i handen och gått ut med jaktlaget för att skjuta rådjur, fiskat, lagt nät,  kört svävare, ja säg det som jag inte har gjort av så kallade typiska karl-göranden så långt mina kvinnliga krafter har räckt till. Då har jag aldrig fått veta att jag har förbrukat min kvinnokraft, men när jag har ställt mig vid strykbrädan då har jag snudd på hädat. Tillåt mig le...  😊

Nå, nu gick jag igång. Det är bäst att jag återgår till utsikten från mitt strykbräde😉

                     Den 24 januari-25 fick lilla Doosan på andra sidan gränden sig ett lyft

                    

                            3 februari var det fönster på gång...

                           

11 februari var det murstenar på väg uppåt. Tydligen tänkte arkitekten om. De stora öppningarna som såg ut som fönster, murades nästan igen...

                                    

                                     Den 18 februari uppenbarade sig en skugga av lyftkranen

                                    

Den 21 februari röjde man klätterväxter, bl.a bougainvillea hos grannen. Under det gröna rinner ribeiran/floden.  Mannen till höger med stegen står på en likadan stege som vilar på växtligheten. Jag väntade nästan på att det bara skulle säga plopp! och att han skulle försvinna rakt ner, men nej, nej, de här killarna kan balansera på klena pinnar hur bra som helst. Att det gungade betänkligt gjorde honom ingenting...

Den 25 februari lade RIM-killarna skivor i fönstersmygarna, jag vet inte om det är rätt benämning, men det får heta så. Hur som helst, så blev det riktigt fint. 

Igår den 5 mars, så åkte Lill-Ronaldos kanin bräde tillsammans med ett huvud och en docka..Ett par skor står på tork..

Ja, allt kan jag roa mig med tydligen. I dessa tider som är, då oro ligger som ett lock över hela världen, då är det rätt skönt att bara vara så här nu och då medan det nytvättade får stryk på sitt sätt. 

Ha en fin torsdag alla! 

                                                        Karin Eklund, Funchal, Madeira