Gammalt möter nytt
Senaste söndag tog vi en promenad högre upp i kvarteren och då började vi att gå uppför backen längs det rosa huset, där det står och ser på hur det nya stiger upp som en stor betongsvamp ur berget under.
I dagsläget har det nya blivit mycket större, mycket högre men dumt nog tog jag inget foto av allt detta i söndags som ett jämförelseobjekt. Det får bli en annan dag längre fram..
Det var först när vi gick nära som jag insåg att jag ville ta foton av huset medan det fortfarande står kvar. Vilken lycka att jag tog kameran med i min lilla ryggsäck.
Fönsterluckan eller rättare sagt resterna av den, har hängt med i flera år på samma sätt. Hängt i ordets rätta bemärkelse. Varje gång vi går förbi undrar vi när den ska falla..Nähä, inte ännu men något är på gång. En mur kanske? Armeringsjärn har tagit plats i alla fall...armeringsjärn som inte har varit där tidigare.
Skorstenen, den vackra börjar luta lite lite...Det har ju dunkats hejvilt innan de nya huskropparna har byggts upp, så någonstans måste det börja kännas i en mycket äldre huskropp. Men seg är den kroppen, vill jag lova. Så där är vi väl alla lite grann, äldre vi blir segare blir vi eller hur?
Rynkorna/sprickorna har blivit större och djupare, bara att konstatera.
Nu tar det nog inte länge till innan det gamla vackra huset drar sin sista suck
Fast det har jag sagt många gånger redan och än har det inte hänt.
Märkligt nog så tycker jag att det är vackert..precis så där som jag tycker att
äldre människor blir som har varit med ett tag och har fått en särskild patina
av vishet i sina anletsdrag, i sina ögon. Ett ungt ansikte är absolut väldigt vackert
men fortfarande ganska så slätstruket, oerfaret, barnsligt.
Det är något helt annat med ett ansikte som har varit med i många år.
Så är det med hus också, på sitt sätt.
Det gula nyare huset, är nyrenoverat och såg inte alls så bra ut för några år sen. Nu är det en fröjd för ögat. Det ovanför är nog knappast något att satsa en slant på längre..
Nu vet jag att det inte är så lätt att köpa loss någonting i den här stan så där bara av olika orsaker men
om jag ägde det gula huset så skulle jag nog försöka köpa tomten med ruinen på för att göra den till en stor trädgård med odlingar av alla de slag. Jisses så jag skulle trivas...
Ännu högre upp i backen kunde man se rakt igenom ett hus. Sakta men säkert har också det huset förfallit och blir säkert jämnat med marken så småningom.
Vid det här laget och den här bilden har vi gått ca fem kilometer..Jag stannade till för den vackra
detaljen, vad kallar man den? Tratten?
En liten sväng med kameran och så "dyker " en lyftkran upp igen. Den här stan har mera eller mindre drabbats av en lyftkranspandemi. Det byggs nytt så in i baljan..
Men oj, så synd, tyckte vi båda, att det gamla vackra räcket bara står där och inte blir åtgärdat...men sen såg jag att själva bostaden bakom är nyrenoverad. Troligen blir räcket förnyat och balkongen detsamma.Om jag tror riktigt mycket så händer det nog..eller vad tror ni?
Så blev det idag...tisdag.
Ha en bra sådan alla!
Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer
Hus är det något alldeles visst med. Skönt inlägg!
Ha det 🌺
Det gula huset.... köp och gör en fin trädgård, du kanske ska ringa på där också och tipsa dem om den bästa idén? Många fina detaljer på husen både tratt och skorsten, räcken - hus med själ och hjärta. Så synd att de bara förfaller. Ha en bra tisdag, här är det lätt duggregn idag.
Kram
Kram
Hus och jag har alltid haft ett förhållande på något märkligt sätt.
Tack Tove!
Ha det du med! 🌻
ja, mitt i allt så gör jag det och tränar portugisiska samtidigt, haha..jag har för mig att det är K-märkt det där räcket, någonstans har jag läst att de måste bevaras. Tror att det ordnar sig.
Vi var faktiskt intresserade av det gula huset innan vi köpte vår lägenhet här...det är just det som är knepigt med egendomar här, de går inte att köpa loss så enkelt. Kanske ägaren inte finns mera och ev. arvingar inte kommer överens etc. En enda kan sätta tio andra på pottan så att säga och så står stället och förfaller istället.
Ja, det är synd att de bara förfaller men det har mycket med den portugisiska lagen att göra.
Ha detsamma du med i duggregnet., Ev. snö ska bort nu kan jag tänka mig att marsdagarna tänker.
jag är av samma åsikt, det blir mera levande så och ger som du skriver, fina kontraster.
Kram
Rosa huset sjunger nog på sista versen. Jag tror inte att det kommer att stå kvar så länge till
Ja, vilken trädgård det skulle kunna bli. Där skulle både du och jag trivas att få trädgårda till det eller hur? Du skulle kunna måla akvareller där med hela Atlanten som utsikt.
Jag tror att det är K-märkt det där räcket, har läst någonstans att just i de kvarteren så måste man bygga upp enligt gammalt och bevara. Balkongen först, räcket sen. Nu tänker jag hålla ögonen på det, bara för att..
Kram
Det är väl så att både människor och hus drabbas av förfall, allteftersom tiden går. Ha en fin dag!
ja, här finns det gott om backpass som du vet. Det är naturligt att ta lite fotopaus ett par tre gånger för att andas lite. Visst är det så, naturen fungerar så och dit hör vi . Ha en fin dag du med! 🤗
Så är det absolut! 😊
Tack! Det där lilla rosa kan jag inte låta bli att gilla. En gång ett väldigt vackert hus med en otroligt fin utsikt. nu fortfarande vackert. BP, dyker upp lite nu och då på något konstigt sätt, eller man blir påmind om henne. Tack snälla du!
Ha det gott!
Kram
ja, riktigt vackra kan de vara. Här finns det lyftkranar, precis hur många som helst. BP, skulle få stel nacke av att gå omkring här och titta upp.😉
Tack detsamma!
Kram
de nada, det kommer flera, lita på det. Du får flera tillfällen till att bli lyrisk, jag lovar.
Här finns många gamla hus i förfall, helt rätt. Nybyggen har inte fått själ ännu..helt rätt, de har ingen utstrålning, bra uttryckt. 😊
det är säkert inte lätt någonstans men här är lagarna speciella. Det kan vara tio syskon, nio helt överens och en som kan ställa allt upp och ner..
Ja, det där känns igen, den som bor längst bort krånglar..
Ja, växtkraft kan man lugnt tala om..antagligen hade jag varit gerillaodlare..nu är jag terrassodlare av små mått istället.
Oj, jag antar att ni är på väg ditåt imorgon redan. Ha det jättebra!
Jag tänker att en modernare byggnad aldrig hade stått kvar om den hade sådana skavanker. Det krävs ett äldre hus för att ha den segheten.
så gör jag också, modernt kan vara jättefint, men den där speciella "själen" saknas som gamla hus får med tiden. De blir på något sätt ett med människorna som har bott eller bor i dem. Helt rätt, den där segheten krävs, så känner jag det också...de vill inte ge upp helt enkelt.
Ibland renoveras gamla hus och blir fantastisk. Tycker så synd om hus som man låter förfalla så länge att de inte längre går att rädda. Funderar många gånger på vem som äger dem och varför det blivit så.
Så kan också nya hus vara vackra.
Ha det bra!
tack!
Man kan få se helt underbart fina skapelser här, där folk pietetsfullt har renoverat det gamla till något nytt en i samma stil. Men det kostar pengar förstås och det är ju plånboken som styr våra liv för det mesta. Det är synd att hus förfaller och försvinner utan att någon åtgärdar dem. Låt hellre någon ta hand om, sälj men så enkelt är det inte. Jag har liknande funderingar som du..
Ha det bra du med!
ja, så är det nog. Synd nog men lagarna här är flera gånger orsaken till att det blir som det blir. Att bygga upp i samma stil är det bästa men många tänker inte så . Allt har sin historia och jag upplever att det är den som också gör atmosfären runt ett boende.