En vanlig torsdag i februari...

Det finns ett ställe här i vår omedelbara närhet som ser ut så här just nu. Bougainvillean tänker jag på. Kvinnan på bild är tillfällig, men tänk er att gå därunder med hängande blommor som snudd på nuddar håret på en. Det händer den här tiden varje år...Sen klipps bougainvillean och så kommer den igen lite senare. Växtkraften är enorm på denna ö. Jag är glad att jag inte har blivit alltför hemmablind ännu utan att jag kan njuta för fulla muggar av skönheten runt omkring mig. 

Igår kl. 08.30 kom Madeira taxi till oss för att föra oss till Medicina física e reabilitação ( fysioterapi och rehabilitering) på Hospital Dr. Nélio Mendonça

Vår familjeläkaren på Saúde hade remitterat U. till en fysioterapeut/specialist för att kolla upp honom ytterligare. Hon är suverän Dra Cristina. Säga vad  man vill men hon ger verkligen järnet och går till grunden i det hon gör. Återigen träffade vi bara trevliga tillmötesgående personer inom sjukvården. Vi är aningen förundrade, för lite titt som tätt, hör vi det motsatta, om hur dålig sjukvården är här på ön och att bemötandet inte är särskilt trevligt. Vi känner inte igen oss alls, tvärtom. Vi är helnöjda.

 

Jag skriver vi, även om det handlar om U. men jag är ju med och de drar in mig till läkare/specialister nästan överallt. Äkta makar kan följas åt, självklart/claro de sim..

Jag tänker inte gå in på detaljer mera än så här men U. är i goda händer, det är en sak som är säker. 

Sen tog vi apostlahästarna hem för att få några kilometer i benen samtidigt. U. påstod att hans stegräknare sade att det var drygt 3,6 km. Alltid något och mycket bättre än ingenting. 

  Tur att jag hade telefonen med mig för plötsligt så 

  bara måste jag ta ett foto. 

  Att motivet ändrade i snabba ryck hade jag inte räknat

  med alls. 

  Det var porten mot den bakomvarande presenningen 

  som jag såg och stannade upp för.

 

  Samtidigt som jag tog bild kastade sig en kille ut 

  och sopade utanför porten.

 

  Han fick vara med för att hans sopborste var så 

  härligt grön och kontrasterade det hela så läckert i 

   mitt tycke. 

Sen beskar jag bilden och båda bilderna fick komma med för att jag inte visste vilken av dem som jag ville ha med. Så kan det gå, det blev dubbelt upp istället. Vad tycker ni, vilken tilltalar er mest? 

Vi gick hemåt via Stadsparken. Ankungarna i dammen med Meninos-statyn vandrade längs kanten efter varandra. I bakgrunden längs Avenida Arriaga flaggar man hejvilt...det är carneval på gång. Imorgon lördag går den stora paraden..Idag är det barnens dag. 

 

   En närbild från ett annat håll än jag har tagit av pojkarna tidigare. Förtjusande eller hur? 

Vi går nästan alltid igenom Arcadas de São Francisco, shopping centret, när vi är på väg hemåt från det hållet. En liten trevlig genväg... Carnaval, det syns att det är på gång. På sjukhuset var för övrigt alla bakom administrationsdisken utstyrda i vackra band och liknande och det dinglade prydnader och serpentiner lite överallt. Vi såg barn på sjukhuset som var utklädda. Carneval är stort här. 

Vi är nästan hemma när jag ser de där skyltarna. Jag har tänkt ta foto av dem länge redan men sent ska syndaren vakna. Skyltsöndagen är förbi men skylta kan man när som helt ändå ! 

                                  En fin fredag önskas alla som tittar in! 

                                   Karin Eklund, Funchal, Madeira