Ögonblicksbilder

från grannen RIM på andra sidan gränden blir det idag. Jag får frågor om varför jag inte visar någonting från RIM längre. Själv tycker jag att jag smyger in någon bild nu och då men ...

Så idag visar jag smått och gott, fångat lite nu och då, egentligen väldigt sällan för att vara jag, men sånt händer

   

Om inte precis dagligen så, men väldigt ofta diskuteras och ventileras det i det vitahjälmlaget. Kanske om just ventilationen? Vad vet jag. Jag har inte ett dugg med det att göra men framåt går det på bygget även om många i Norden kan tycka att det går långsamt, där man slår upp konstruktioner på några veckor. Jag tänker inte alls så längre efter att ha varit med om bygget från första "spadtag" tills nu. Jag är imponerad över hantverket som utförs. Dessutom tycker jag att väldigt mycket av det som görs är vackert. Jag kan se skönheten i det mesta vilket jag är väldigt glad för att jag kan...

                    Antingen är det växtlighet som förflyttas bort eller också dit. Den som lever får se.

                    Dit tror jag...

Plötsligt en dag så började saker hända i knuten mellan husen, där hålet i muren "höll till".Jag har funderat på hur de ska lösa den där delen och har givetvis haft mina egna lösningar men naturligtvis, vem bryr sig om dem? Ingen, de vet inte ens om att jag sitter här och planerar åt dem hejvilt.😀 De har ju sina arkitekter och mästare men jisses så snyggt det hade blivit om jag hade fått ha ett finger med i spelet🙄

Blygsam? Inte det minsta...😁Jag vet precis hur snyggt det kunde bli där i knuten...

Det började se riktigt lovande ut men plötsligt så ändrade de inriktning och gick helt emot mina planer. Jag gillade att de murade upp stenar, men de är där för att hålla betongen på plats, som förstärkning tillsammans med armeringsjärn, för att rikta upp, för att tas tillvara, kom jag på efter ett tag. I det här skedet insåg jag att vi inte var överens alls, fastän de förstås inte visste om att jag satt här och pottrade på för mig själv. De bryr sig nog inte heller för att vara helt ärlig. "Knäppa invandrerskor, hmfr..."

I det här skedet var det ett faktum, vi var inte alls överens. Men de var överens och det är säkert som det ska vara. Hur skulle det se ut om de inte kom överens? Då kunde konstruktionerna bli hur som helst och riktigt spännande😁

Det tog några dagar innan de hade nått så här högt upp. Ibland tog de sig ner och upp längs stöttorna, akrobater som de är. Vem behöver cirkus? Inte vi, vi har akrobater framför våra ögon dagligen.

                

Så denn ja, som dansken sá. Nu är hålet igenmurat och alltså inget hål längre. Skapelsen blir högre och högre..

   

Hantverk handlar det alltså om...

Gruan/lyftkranen hjälper till med att lyfta upp betongmassan i en stor fyrkantig "låda". Sen skyfflar männen betong i alla skrymslen och vrår på baksidan av formarna. 

Efter det använder de en sak som ser ut som min elvisp...

lite större bara.

Vibrator heter det förmodligen.

Märk väl, jag vet inte vad saker heter men jag vet att det är en spade som mannen håller i. 

Så långt är jag med😊

   

 

                    Senaste lördag såg det ut så här när de tog helg...

                   Antagligen blir det hur bra som helst när betongen har torkat och alla formar har lyfts bort...

Jag förstår att de kanske inte kan ha det som jag vill ha det, risken är stor att det ramlar stenar på bilar på väg ner i garaget och i huvudet på någon blivande granne. Säkerheten är viktig. Jodå, jag förstår...

men tänk ändå....

om det kunde ha sett ut där ungefär som Babylons hängande trädgårdar. Nu vet man förstås inte om de trädgårdarna överhuvudtaget har funnits, men likväl, de kunde ju ha uppstått här på gränden. 

    Eller något så här med taklök och annat fint som redan finns här på ön.

Nå hur som helst, det återstår att se hur slutresultatet blir i knuten mellan husen på andra sidan gränden. Mitt i allt så blir jag positivt överraskad, sånt har hänt förut.

Så här långt RIM idag...det finns mycket att visa ännu, det händer mängder av detaljrika saker..

    Pojkarna/barnbarnen och jag gick förbi det här sarajet förra veckan 

     -"men titta, sade de båda med en mun, 

    det ser ut som om farfar har varit här och kastat sjögräs på väggarna"! 

    Pojkarnas farfar äger en ö i den åländska skärgården och brukar ta upp sjögräs där det finns 

    för mycket av den varan och så slänger han upp sjögräset på klipporna så det torkar...

    Faktum är att jag kan hålla med om sjögräset. Likheter finns. 

    

Hos oss slår passionsblommorna ut, varje dag någon här, någon där. Bina syns inte till så det där med befruktning verkar vara långt borta. Men so what, det finns frukter att köpa i butikerna och en hänger här och väntar på att bli mogen, god och uppäten. 

Passionen/maracujan får stå för novemberspraket som LillaSyster har hittat på. 

                                                    Karin Eklund, Funchal, Madeira