Hoppa på tåget / 46/ Tändsticka

Lokförare Åke, vill att vi ska ta oss an ordet Tändsticka idag, vi som hoppar på tåget...


Jag är så glad att de har byggt bron klar så tåget kan ta sig fram över ribeiran till stationen i Monte där jag stiger på idag. Vilka klättrare de var. Titta på stegarna..det är rätt så långt kvar till marken där. Tala om att bygga upp ett högt berg av en liten hög..Imponerande är bara förnamnet. 


   Så här ser bron ut idag, drygt hundra år senare

Ja, det var det där med tändsticka. Uppriktigt sagt så tänkte jag låta bli att hoppa på tåget idag, jag visste inte vad jag skulle skriva om tändsticka men så bestämde jag mig för att låta fingrarna skriva och tankarna hänga på..eller om det blev tvärtom? Ibland blir det si, ibland blir det så och då kan det bli precis hur som helst. Vi får se var jag landar...


Betydelsen på svenska är att  företaget Tukkukauppojen Oy är ett kartellfritt företag. Sampo tog man från Kalevala, nationaleposet i Finland. Stickorna garanterades också att inte endast glöda, utan också att de kunde brinna. 



                                                "Oslagbara tändstickor" /Verrattomia = utan jämförelse

Som litet barn blev jag förmanad att ta det försiktigt med tändstickor. Det hette att man inte skulle leka med elden...vilket är rätt och helt i sin ordning. Men företagsam som jag alltid har varit så åt jag upp svavlet på tändstickorna istället! Hos oss skulle ingenting brinna! Det skulle jag nog se till...

Till mitt försvar så var jag bara en fyra-femåring på den tiden detta begav sig. Jag minns var jag satt och "skalade" av svavlet på stickorna med tändernas hjälp och hur jag fick till en bra metod att få så mycket svavel som möjligt i munnen samtidigt. Jag tyckte att svavlet smakade gott och fick lite blodad tand Tändstickorna blev obrukbara och det var ju det som var min mening. Givetvis så togs tändstickorna bort helt och hållet. Det blev rena upproret i vårt kök när mamma inte kunde tända eld i spisen då hon skulle laga mat och så var svavel inget ett litet flickebarn överhuvud skulle äta. Ja, ingen ska nog äta svavel..men faktum är att det var riktigt gott...

När jag berättade den här historien för U. så sade han bara "Undra på..🤪, då förstår jag allt "vad han nu menade med det.🤔

Det där är nog det tidigaste minnet jag har av tändstickor. Jag tycker om att tända brasor, men då under kontrollerade former förstås men det bor en liten smygpyroman i mig..



Allt som inte har varit bra att sätta eld på i kakelugnar eller i spisar så har jag tuttat eld på ute i det fria

Många är de brasor som har eldats och givetvis så har jag tänt på med tändstickor...


En bra sak med tändsticksaskar är att man kan använda dem som måttstock. På fotot ser man hur stora sälarna egentligen är när man jämför dem med den lilla tändsticksasken. 

Vid det här laget så har jag hur mycket som helst att skriva om tändstickor och askarna de ligger i, men jag avslutar här, precis just därför😊. Risken är stor att inlägget blir benämnt "Tjocka boken om Tändstickan" annars. 

Så här landar jag idag och de övriga som brukar vara med ombord på tåget har jag länkat till här nedan: 


Fortsättningen ser ut så här: '

23 november: Marilyn Monroe , 30 november: Ljus, 
7 december: Julbak, 14 december: Lucia, 21 december: Julbock. 28 december: Tomte

Jag avslutar med en färgsprakande bild med tanke på LillaSysters färgsprakande november. Självklart vill jag hjälpa till att spraka..

Utsikten från vår kökstrappa en kväll när solen gick ner, då vi bodde på Åland.


Ha en skön lördag alla!


                                                                Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

LillaSyster sa…
Ordentlig redan som liten.......kan det verkligen smakat gott? Jag har inte tänkt testa. Det där låter som ett hyss min lillasyster kunde gjort. Själv samlade jag på tomma askar som jag fick av grannen- han rökte pipa och jag hade hur många askar som helst......Du ha en fin lördag och tack för Ålands spraket.
Åke sa…
Jo man är mycket impad av tekningen att bygga broar för 100 år sedan gck till och löstes. Tänk hur alla fick slita med de tunga blocken/stenarna och knappt några maskiner var utvecklade då. Titta bara på stegarna som användes. En mycket snygg bro. Tändstickorna fixade du ju galant till temat! Snygga askar dessutom. Tänk bara så många gånger man använt en tändsticksask till mått stock ja :) Färgsprakande bilden var som pricken över i:et. Trevligt att du var med ombord och tack så mycket för länken!
WoW vilket jobb de gjorde med att bygga den bron, väldigt vacker bro i mina ögon!
Det var annat förr när de byggde något, då höll det länge, länge innan de behövde förbättra broar, byggnader osv..

Tändstickan fixade du galant! Fina askar i fina färger o mönster! =)

Ha nu en fin lördag!
Kram
Märtha sa…
Det blev ett blandinlägg för mig idag, fick med tändsticka också... I mig bor också en pyroman, trots att jag inte vågade tända en tändsticka på flera år efter branden i min hemby sommaren när jag skulle fylla sex. Branden som jag inte såg, inte spåren heller, för jag fick inte gå in till byn och se eländet förrän det mesta städats bort. Men jag minns den förtvivlan som rådde i byn, och återuppbyggandet. I vinter blir det hoppeligen inte många brasor, vi hoppas att bergvärmen sköter huset...
LillaSyster,
jag tyckte om smaken, lite speciell.
Nu för tiden smakar de säkert inte likadant och jag tänker inte testa jag heller. Inte nu längre. Då tyckte jag att jag gjorde en insats. 😊
Tändsticksaskar är ju populära, synd att du inte har dem längre, du kunde bli rik på dem😉Många samlare finns.
Tack detsamma ! Allt gott!
Åke,

ja, tekning heter det ju. Tack för det!
De slet och för liten lön..och gjorde bra arbeten.
Tack!
Jag försöker vara med ombord...och har klarat det hittills.. Nästa lördag ska vi ta tag i Marilyn Monroe...knivigt, knixigt men spännande..
Ha det bra!
Angelgirl,
ja, de låg i på den tiden, gör det fortfarande men på ett annat sätt. Bron är jättevacker, jag beundrar den varje gång vi är där.
Tack!
Ha detsamma!
Kram
Märtha,

lite blandat blev det för mig också med brobygge, tåg och färgglatt..
Jag minns att du har skrivit om bybranden tidigare någon gång. Eld är förödande, förödande...
Ja, men visst ja, ni har bergvärme nu. Grattis till det!
Guldkryckan sa…
Rejält vackra broar de byggde förr, ett hårt arbete förstår man ju.
Tändstickor använder jag hellre än tändare faktiskt, luktar ju så gott när man använder dem, lite nostalgi ingår väl också i det antar jag.

Ha det bäst nu.
Guldkryckan,

ja, de kunde förr också och mycket vackrare än nu för tiden då allt gjuts i betong, även om det finns vackra byggnader och liknande i det materialet också. Men stenar är stenar, hantverk är hantverk.
Du är som jag är, jag använder gärna tändstickor jag också när jag ska tända ett ljus eller så men vi har tändaren, alltid tillgänglig.
Doften är fin!
Ha det bäst du med!
Karin sa…
Nu blir språknörden i mig förvirrad. Jag har äntligen lärt mig vad ishockeytermen "tekning" betyder men här dyker en ny betydelse upp! Eller har jag fått allt om bakfötterna?? Ska Åkes tekning egentligen läsas teknik?
Hur det än är med den saken måste man beundrar forna tiders förmåga att bygga både hållbart och snyggt!

Man måste nog också beundra din ambition, Karin, att förebygga eldsvåda hemmavid, även om din metod kanske inte är att rekommendera.
Anonym sa…
Dagens Hoppa på tåget 🚂 var en kluring 😜 själv snöade jag in på bränder… att äta svavel känns otroligt märkligt men vad vet jag 🤔💭
Dåtidens byggen var ett väldans hantverk och skicklighet ut i fingerspetsarna.
Ha en fin fortsättning på denna lördag 👋 åsa
Karin,

jag har hört det tidigare men har förstått att tekning vad gäller broar är kort och gott teknik vad gäller broar. Troligen en dialektal form ...
Ska nog läsas som teknik, så tror jag också även om man säger det på Åland ibland när det gäller byggprojekt
De kunde bygga både hållbart och snyggt. Bron är som ett smycke i mina ögon.

Ja, det var så lite så ...det där med min ambition, men jag vidstår fortfarande att det är gott med svavel. Nutidens tändstickor är säkert mera hälsosamma..
Åsa, Nalta Norrland,
det var en kluring, så tycker jag också. Åke är klurig...😉
det är lätt att snöa in på bränder, jag gjorde de ju lite jag också. en följd av att använda en tändsticka...
Du ska inte pröva äta svavel, även om jag tyckte att smakade gott, lite spritsigt så där..
Ha detsamma du med !
BP sa…
Det blev ju en helt kanoooooon story det där. Tycker du var verkligen nyfiken. Jag menar jag hade nog inte kommit på idén att äta tändstickornas topp. Men varför inte?! Hur smakade det då?
Har inga tändstickor alls hemma, men nu blev jag ju riktigt nyfiken. Ska nog köpa en ask på ICA nästa gång jag är där;-)
Även Paula höll sig till den finska varianten av tändstickor, men din ask är ännu mera speciell. Sedan såg jag att "sampo" betyder också "schampo", då fick jag mig ett gott skratt på köpet.
Kalevala var helt okänd för mig, så där lärde jag mig nåt nytt igen hos er två:-)
femfemman sa…
Jag var tädd för att tända på, jag också. Men jag tyckte om att äta upp den förlorade delen av stickan, då den varit tänd. Konstig diet
BP,

tack! Jag är ju nyfiken...dör nog nyfiken också tror jag. Tändstickstopparna är nog inte av svavel i dagens läge...tror jag utan en blandning av bl.a. fosfor och vad annat vet jag inte. Jag gillade smaken, den var lite piffig...
Kolla upp vad tändstickstopparna innehåller på asken, tror inte att det är svavel längre. Men du får kanske en ny variant på smakupplevelse, haha..
Sampo är ett mansnamn. Sampoo är schampo. Två O i slutet. Sampo i Kalevala-eposet smiddes..ja, det är en jättelång historia om Ilmarinen och många många andra. Slutligen sjönk han i havet med någon kvinna ombord på en båt om jag minns rätt, till tonerna av en kantele...nu måste jag läsa min morgongåva som jag fick av Uffe för 24 år sen. Ja, jag fick Kalevala av honom.
femfemman,
se där, vi har en gemensam nämnare. Även jag gillade samma diet som du, det brända svarta. Tydligen saknade vi något spårämne eller så, skulle jag tro. .
Gunnel sa…
Det sprakar verkligen inne hos dig. Hahaha! Jag tror nästan jag vet vad Uffe tänkte efter att ha följt dig i din blogg. Din fantasi och din företagsamhet har nog inga gränser. Kram
Stefan sa…
Man måste ändå fascineras över hur dåtidens byggnadsarbetare lyckades få till det. Någon tal om säkerhet fanns uppenbart inte och de hjälpmedel man använde sig av i kombination med dåtidens tekniska innovationer går på intet att jämföra med dagens.
Trots det byggde man både vackrare och charmigare på den tiden.
Gunnel,

Spraksticka ...så kallades jag som barn ibland. Nu kanske inte lika sprakande men likväl...jag förstår att du förstår Uffe, du har följt mig i många år.
Kram till dig med!
Stefan,

ja, visst är de fascinernade, imponerande. De fick till det och de fick till det jättebra.
Säkerheten, tja, vad ska man säga. Med tanke på hur det ser ut på andra sidan gränden här i denna dag, så tror jag att de känner sig säkrare utan alla säkerhetsanordningar.
Det är absolut skillnad på nu och då, stor skillnad. De byggde vackrare förr, av stenar...
Paula sa…
Två själar och en tanke, Sampo! kartellfritt företag, det uttrycket har jag aldrig hört förut, måste vara viktigt för finländarna för att stå i tryck! Min pappa var brandman så jag har alltid varit livrädd för eld, ingen pyromanvarning på mig! Usch vilka hemska historier jag fick höra, självklart i uppfostrande avskräckande syfte! Himlen står dock vackert i brand på sista fotot! Kram
Paula,
Jag måste ta Uffe till hjälp i översättningen som inte var helt lätt, men han kan översätta och jag kan företag...Det var tydligen viktigt att berätta att man inte var med i någon kartell ( man var inte med om att sätta konkurrensen ur spel, ungefär..)
Vi har den gemensamma nämnaren där också Paula, inte bara Sampo. Även min far var brandman, frivillig sådan på den tiden, mycket aktiv. Min familj var också med om en eld som var förödande men till den återkommer jag senare. Tack och kram!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Öronbedövande