Gamla vykort och bilder/4


Jag tar ett grepp om de äldre vykorten/ fotografierna som jag ännu har kvar i mitt arkiv. Jag samlade på mig då jag renskrev Jennys brev från år 1907 till vilka jag gav mina egna tankar
Jag visste inte vad som stod i ursprungsbrevet i detalj, jag hade enbart skummat igenom det och då blev det några foton sparade utifall att de skulle komma till användning 

Så här såg det ut för drygt hundra år sedan i Funchal, med segelfartyg liggandes på redden...

 

    Tåget  är på väg och någon har varit nere i stan och sålt varor, här på väg hemåt /uppåt igen
    förhoppningsvis med en tom korg och med fickorna fyllda med slantar.


Ett vykort med flera foton av tåget som gick mellan Monte, Terreiro da Luta och Combal nere i Funchal


Åter ett foto från den tid då tåget tuffade på. Det här kunde de (politikerna)  väl ta upp igen istället för att förstöra miljön runt Nunnornas dal, där det läggs linbana etc...Ibland förstår jag mig inte alls på människor, inte alls. Men mera om det en annan dag. 


    Hamnen, som den såg ut på den tiden. Jag funderar alltid på om min älskade farfar har varit här på
    redden i något åländskt segelfartyg.
    Troligen är det så


     En annan typ av fartyg

   Med vy över Funchal


    Avenida Arriaga framför rondellen och Sé-katedralen i slutet av avenidan. Foto Perestrellos finns 
    inte kvar där idag 



    Avenida d. Infante. Idagsläget ligger Catarinaparken till vänster i bild just bakom bussen i rondellen
    Catarinaparken var en begravningsplats tidigare. 
    Till höger i bild i backen finns nu HM i ett modernt fyrkantigt hus i flera våningar.
    


    Tobogas kallar man dem nu för tiden, korgarna på medar...


    Vilken utsikt...på väg ner mot stan. Wow! 

Det finns fortfarande några äldre fotografier kvar i mitt arkiv, så en femte gång av äldre modell blir det säkert.

    
En hibiskusblomma får stå för det novembersprakandet idag. LillaSysters utmaning gäller. 


Imorgon ska jag träffa min lärare Melissa och vi ska prata portugisiska i en timmes tid.
En ny tid i mitt inlärande är på gång.
Det blir hon och jag och portugisiskan i en timmes tid nu och då, troligen två gånger per vecka, mycket beroende på hennes tid och tillgång till klassrum. Vi får nog till det. Jag är säker på det. Med god vilja brukar det mesta lösa sig.

Vi två, Ukraina och Finland, som tentade den senaste kursen har fortfarande inte fått ut våra tentor och därmed inga ev. certifikat ännu. Ryssland gjorde tentan innan oss på grund av en utlandsresa och har sitt undan. 

Academia-n har inte hunnit med ännu men snart så vet jag. Det känns så. Här gäller det att ha tålamod...


                                Karin Eklund, Funchal, Madeira


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Öronbedövande