Några dagar framöver...

tar jag paus för att vara tillsammans med mina två pojk-barnbarn.

Nu går jag all in ! 

Nu är det bara Timothy och Wilhelm som gäller! 💗💗


    
    Den lilla ankungen som simmar i dammen i Stadsparken får vara pausfågel...

    Ha det bra så länge! 

                                                               Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Anki sa…
Jag önskar dig fina dagar med barnbarnen!
28 oktober 2024 kl. 08:13
Anna i Portugal sa…
Behöver inte säga det, för jag vet du gör det. Men här kommer det. Njut av fina dagar med grabbarna! Kram
28 oktober 2024 kl. 08:21
femfemman sa…
Ha det riktigt fint och njut av det härliga sällskapet!
28 oktober 2024 kl. 08:42
Znogge sa…
Det gör du helt rätt i så jag önskar dig fina barnbarnsdagar!

Kram
28 oktober 2024 kl. 09:00
Anita, de fyra blomsterhaven sa…
Så klart du ska gå all in! Ha nu härliga dagar tillsammans med pojk-barnbarnen!

Kram
28 oktober 2024 kl. 10:09
Veiken sa…
Njut så mycket du orkar när pojkarna är hos dig!
28 oktober 2024 kl. 14:46
Guldkryckan sa…
Ha det bäst med barnbarnen.
28 oktober 2024 kl. 16:52
LillaSyster sa…
Njut av finaste besöket =) Tänk så mycket "hyss" ni kommer att hinna med på en vecka.
28 oktober 2024 kl. 20:22
BP sa…
Ha det riktigt, riktigt roligt med barnbarnen så hörs vi igen sen:-)
28 oktober 2024 kl. 21:53
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Bild
För ett år sedan idag, stod vi på "vår" balkong i Funchal ( Madeira) och tittade på det mest storslagna fyrverkeri som vi någonsin har varit med om. Det var magiskt, stort och euforiskt allt detta hejdundrande, gnistrande och smällande. Alla kände sig säkert förvissade om att det nya året skulle bli hur bra som helst. Så är vi ju, vi människor. Vi är optimister för det mesta. Och visst har år 2020 haft mycket gott med sig men vi vet ju alla att det också har varit väldigt svårt och jobbigt för många, många och att vi kommer att känna av allt detta också under det år som är på kommande. Nu i dagarna har jag tagit ett beslut om min närmaste framtid.  Jag tänker ta bloggpaus! Japp! Det har vuxit fram redan under tidig höst men så kom jag på att jag hade så  många krubbor och granar och ja, ni vet, så jag bestämde mig för att se tiden an ett tag framöver i alla fall. Men nu känns det som att det ska ske!  Jag avslutar bloggåret med ett bamsestort fyrverkeri och går in i det ny
Läs mer

Öronbedövande

Bild
När jag i  Ia mitt i livet-bloggen läste om cikadorna på Kreta, blev jag påmind om att jag har en bild av denna märkliga insekt i mitt eget bildarkiv. Vi undrade vad det var som lät så öronbedövande redan ett par kvarter innan vi nådde vårt mål för dagen i mitten på september 2017 då vi var i Gamla stan i Rethymnon. (Kreta) Mitt i allt så var Uffe försvunnen. Jag gick där ensam på trottoaren och pratade högt för mig själv, i god tro att han var hack i häl på mig Samtidigt ville en värdinna till en taverna som vi (jag) gick förbi, att vi skulle äta lunch hos henne. "I have lost my husband", svarade jag spontant, vilket jag insåg precis när jag svängde mig om.  Lite underförstått att vi nog inte skulle ha någon lunch. "No, no, he is there", fick jag  till svar och så pekade hon på Uffe som stod under ett stort träd på andra sidan gatan och tittade upp i kronan. Hon gick raskt över gatan tillsammans med mig och så visade hon oss vem spelmannen var
Läs mer