Leslie kom och Leslie gick

eller hur man nu ska säga om orkanen som svepte över här med sin "svans" efter att ha lagt Atlanten bakom sig västeröver. Först tog Leslie ett varv via Azorerna innan "svansen" hittade hit.

Vi här på gränden fick ett välkommet regn men det var kanske inte lika välkommet överallt på ön, för vad jag har läst mig till så har det varit översvämningar, jordskred och liknande som har ställt till det lite här och var. 

"Japp, va bra" sa Uffe, "nu försvinner hundlortarna som dräller överallt." Vi har olika måttstock på olika skeenden men jag håller med U. i det här fallet. Ibland får man hoppa kråka på trottoarerna för att inte gå rakt in i en hög. Det är sällan man ser att någon stannar till och tar upp efter sina hundar. Det händer men det är undantagen som bekräftar regeln. 

Nå, för att vara rakt på sak så ska jag inte prata "skit"..utan visa vad Leslie gav i skönhet, kombinerat med gatlampor och strålkastare från fotbollsplanen en bit nedanför oss. 



Naturens egen gardinkappa uppstår ibland på våra fönsterrutor. Varje gång det öser ner vatten och då menar jag att det öser ner, är det som om himlen öppnar en stor dammlucka och det bara väller ner vatten utan den minsta lilla hejd. Ribeiran som rinner förbi oss sjunger högt och ljudligt samt brusar som ett villande hav. Jag älskar det där ljudet. Ett jordtecken är jag men ack vad jag älskar havet och alla dess ljud.

Eventuella bortsparkade fotbollar, grodor och liknande försvinner ner i gamla stan och kanske t.om. ut i havet. Lill-Ronaldo har tydligen sparkat iväg två fotbollar igen och rakt ner i ribeiran. Han stod där vid muren i söndags och såg arg och uppgiven ut. Sen satte han sig resolut rakt ner på gränden och tjurade. Jag vet inte om det hjälpte. Nu har han i alla fall bara en boll kvar. Igen! 
Jag måste nog ha ett samtal med jultomten...så att Lill-Ronaldo inte blir bortglömd. 
Kanske att fotbollarna hittar hem innan jul...här händer det snudd på magiska saker ibland. Jag ska ta ett varv via Ribeira da Nora längre ner i stan. Mitt i allt så händer det...


Med hjälp av gatlampan, den som Funchal förser oss med, så blev vattnet som av guld på vår terrass innan det stöp ner i trappan och ut på gränden. Här blir inte sand till guld, det är vattnet som blir det. "Nu har vi en laxtrappa igen" berättade jag för Uffe. Jag förväntade mig att få se laxar svinga sig uppåt i trappan i den strida forsen. Det syns inte så bra men det är mycket vatten som rinner iväg..


Väggarna på grannhuset nedanför oss mot avenidan till glänste vackert. Det blev riktigt stämningsfullt  en stund. Själv var jag innerligt glad för att vi har nya täta tvåglasfönster i vår lägenhet. De håller tätt. Det var en bra investering som vi gjorde när vi renoverade lägenheten efter att vi hade köpt den. När vi köpte lägenheten så rann regnvatten in på väggar och golv och väggarna var mögliga även om säljaren hade dragit några drag med penseln innan. Går det så går det...men det gick inte .😉Vi såg ! 


Jag drog in alla våra växter under tak. Det är bra att ha krukorna på ett underlag med hjul. När det regnar som det gjorde, så slår det sönder det växtliga och krukorna blir överfulla av vatten. Faktum är att jag trivs lite grann med att gå ut och dra in allt när det regnar som argast även om jag blir som en dränkt katt själv. Natur mot natur. Urkänslan infinner sig. Kom an bara, jag står pall! Ungefär, så känns det. Gratis dusch, men givetvis så blir det duschen som gäller direkt på det. Det där blir bara en förtvätt ungefär. 

De tovade skärsnäpporna var nog nöjda med att stå inomhus..

Nu är hösten här, det är bara att konstatera. 

Välkommen höst! 

Igår på dagen var det soligt och varmt igen men växtligheten hade fått sitt lystmäte för en stund. Det är längesedan som det regnade så här mycket. Någon skur har vi fått men den har nästan torkat upp innan den ens har landat ordentligt..

Idag blev det en liten väderleksrapport...

Sol i hjärtat, sol i sinnet, vi kör väl på den melodin eller hur? 


                                                        Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Stefan sa…
Vackra bilder, även om motivet kanske inte var önskvärt.
Vi var i Miami 2016 när orkanen Matthew drog förbi på "behagligt" avstånd. Med den upplevelsen i tankarna kan jag bara ana hur det känts när Milton härjat i dagarna.

Stefan,
Tack! Här drar de förbi och över oss lite nu och då, nu är det ett tag sedan senast. Jag kallade den orkanen till Milton jag också men så fick jag läsa i tidningen att det inte var Milton utan Leslie. Jag kollade upp det för en liten stund sen och den här orkanen hette Leslie.
Regnet var välbehövligt, vi har haft torrt en längre tid, ca fem månader så det kändes skönt. För vår del var det inte särskilt hårt väder likväl, men ön är stor och andra har fått känna av den på annat sätt. Men den här gången gick det rätt bra i alla fall. Värre var det när Oscar var här på besök ifjol. Ha det gott!
LillaSyster sa…
Japp, den melodin tar vi! Ronaldo får skriva adress på bollen så hittar den lättare tillbaka....Fy vilket oväder du fick. Jag kan hålla med om att det är något visst med att flytta krukor mitt i ovädret- händer här också och så skönt med en varm dusch efter förtvätten. Sist tog det en evighet för gummistövlarna att torka då det regnade ner i dem då jag var ute. Ha en bra onsdag! Nu ska jag servera frukost till syrran som strax dyker upp efter att ha jobbat natt. Hon sover av här innan hon åker hem till sitt.
Anki sa…
Härligt inlägg och talande bilder Karin! Känns som jag är där i Funchal :)
Önskar er båda en fin onsdag!
Znogge sa…
Säga vad man vill men regnet skapade väldigt vackra bilder där i kvällens ljus. Sedan förstår jag att negativa effekter av regnet inte var lika uppskattade. En fördel är i alla fall att hundlortarna spolades bort. Jag är faktiskt glad för att det sitter i ryggmärgen hos dem flesta här att plocka upp efter sin hund. Det borde vara en självklarhet och det blir trevligare för alla.

Kram och god onsdag!
Ja nu är det höst, solen är inte lika självklar nu. Fina bilder fick du till. Ha en fin onsdag, jag ska prata portugisiska om 2,5 timmar. Kram
LillaSyster,

Se där, du är lite likadan som jag...förtvätt och varm dusch på det, då känner man sig levande. Ha en fin onsdag du också och ha det fint med din syrra!
Anki,

tack!, jag tyckte att jag såg dig Anki! 😊 Nästa gång får du ta dig in och komma över på en kaffe.
Tack och tack detsamma! 🤍
Znogge,
Det blir effektfullt ibland.
Vi har ju haft stora bränder här och risken för jordskred blir ännu större och uppenbara efter häftiga regn.
Ja, det borde vara en självklarhet och sitta i ryggmärgen att plocka upp efter sin hund, men det finns inte många som gör det här, tyvärr.

Kram och god onsdag önskar jag dig också!
Anna i Portugal,

Hösten är kommen...
Tack!
Boa sorte com o portugues! Bom dia!
Kram!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Öronbedövande