Tomtar på loftet

trodde jag snudd på att jag hade fått när jag vek in i den affär som jag brukar besöka någon gång nu och då när jag är på väg till språkkursen. 

Den här gången hade jag ett speciellt ärende. Jag ville köpa något smått och trevligt åt en vän som har det jobbigt just nu. Ge en liten tröst, ett litet stöd på något sätt med någonting. Vad detta någonting skulle vara var jag inte på det klara med alls men ibland sätter det sig där det ska sitta just i den här affären. 

Det var som sjutton! sade jag högt för mig själv och det var verkligen den sjuttonde, den dagen. 

Alltför tidigt kändes det som. De flesta av alla tidigare saker var bortplockade och tomtarna och julen hade börjat att ta plats, tydligt i väntan på att flera julvarelser var på väg..

Fotona är inte av bästa kvalitet. Ibland lyckas det inte med telefonen...jag är van med den "riktiga" kameran eller kanske jag bara blev så tagen av tomteparaden att jag blev lite ostadig på hand? Lite småchockad var jag nog...men ändå inte. Vi människor får bara mera bråttom hela tiden. Snart firar vi säkert  midsommar till påsk, skjuter på allting för att vi ska hänga med. Helknäppt. Vi tappar bort oss själva i det kommersiella snurrande hjulet som bara går fortare och fortare...Till vilken nytta? 

En ny religion som förenar alla människor på jorden? Kommersialismen? 

Ojoj, vad ska bröderna Royce säga? De ligger där i sin kappsäckssäng och sover ännu. Kanske de vill komma upp de också, nu redan, gick mina tankar. Julen finns ju bakom knuten och enligt kalendern var det fortfarande sommar i Portugal då, nu  en vecka senare och i skrivande stund är det höst. 

  Här står de i långa rader på hyllorna och väntar på att bli köpta 

Renar? Ska vi ha renar som ser ut som riktiga renar? funderade jag högt när jag kom hem. -"Har du fått tomtar på loftet?" frågade U. -"Tja...kanske det". Några renar blir det nog inte , det såg jag på Uffes min. -"Vi har ju redan två renar", fick jag veta.."jaja, men de kanske vill ha varsin egen ren?" 

Ett leende blev svaret! Jag håller med, det räcker gott och väl med bröderna Royce. 

De där kan jag sy själv och ge bort åt barnen på gränden när julen är här. Så gick mina tankar. Nu har Lill-Ronaldo fått en kompis som bor i samma hus som han gör..En flicka som håller ordning på honom. Vi är  nog lite sådana vi flickor eller hur? Håller ordning på killarna...😉

                    Lite galghumor är det nog med Let it snow här på Madeira. Julstjärnor i den färgen?

                    Vacker färg i sig förstås. 

      Stora tomtar? Nej, inte hos oss...

        

   Julmöss..? Nej, inte hos oss..

Det blev ingenting inhandlat åt min vän. Det enda som fanns var Buddha-figurer, söta, rara och fina men att köpa en liten gullig Buddha åt en sant troende katolik? Nej, det blev ingen affär. Religionskrig har vi redan alltför mycket av i vår värld.

Jag bakade en äppelpaj med knäckigt tosca-täcke istället, vilket uppskattades stort. 

Så här kan det gå en dag då julen plötsligt ramlar ner mitt framför ögonen på mig. 

Jag ska gå dit igen och se om jag hittar tomteluvor, de redan beställda av bröderna Rulle och Rulte Royce. Det var nästan det sista de sade innan de somnade i januari. 

Men sen vill jag verkligen inte tänka på julen  på länge än.

En tanke slog mig...Kina håller på att ta över världen på sitt sätt. Det står nämligen made in China i baken på dem alla där i affären. Även bröderna Royce är från Kina. 

Apropå ingenting . 

                                                   Karin Eklund, Funchal, Madeira