Jag är förälskad


Jag är förälskad! Ja, så är det absolut. I sötpotatis. 
I all synnerhet i Batata doce Inglesa till vänster i bild här ovan. 

Potatisen till höger i bild heter Batata doce Cenoura. (morot) 
 

Batata doce Brasileira


Batata doce 5 bicos (munstycken?) 



Batata doce Cabreira Branca do Porto Santo


Sorterna på bilderna här ovan har vi ätit under de år vi har varit här. Märk väl att de är alla ljusa i köttet, förutom Cenoura som är morotsfärgad. Det skriver jag bara för att det finns många som tror att alla sötpotatisar är rödorangea i köttet. Så är det inte alls, det finns många olika sorter. 
 
Det finns ett par sorter till som heter Amarelinha och så tror jag att en sort heter Cabeiras ..
Däremot vet jag inte vad den sorten heter som har ett rödare kött och som är lite sötare än de vita sorterna vi har ätit, kanske det är någon av dem som jag nämner vid namn. Jag vet inte. Forskning pågår😊

Vi äter inte sötpotatis alla veckor men jag blir mer och mer förälskad/frälst i den här typen av potatis,
Uffe är inte lika förälskad som jag är. Han äter för att han äter ungefär😉
Ungefär som med ihame/jams
Men det löser jag, jag äter Inglese och han äter vanlig potatis. 
Det är nog inte särskilt bra att "pina" män, tror jag. 
Det heter ju att vägen till mannens hjärta går genom magen. 

De traditionella sorterna av sötpotatis som produceras här på Madeira och Porto Santo är certifierade med ursprungsbeteckning. Egentligen borde jag skriva Madeira efter varje sortnamn. 

Orsaken och huvudsyftet med certifiering är att skydda och kommersiellt värdesätta de traditionella sötpotatissorterna, dem som jag har nämnt här ovan och som man kan köpa i frukt och grönsaksaffärerna, säkert också i  de stora livsmedelsaffärerna, men jag är som vanligt ett envist stycke, jag försöker hålla liv i de mera jordnära små "hortorna" som oftare förmedlar de lokala jordbrukarnas varor än vad de stora "jättarna" gör. 

Produktionsprocessen måste följa den traditionella produktionsmetoden för odling av sötpotatissorterna som jag har nämnt vid namn här ovan. Sju sorter handlar det om.

******************
Jag tog faktiskt med mig ett par sötpotatisar i kappsäcken med mig hem ett år när vi turistade här. Jag vet att det är förbjudet men nu är det brottet med all säkerhet preskriberat. Sen grävde jag ner dem hemma i trädgårdslandet. De kom aldrig upp, troligen är de på väg hitåt via underjorden, tillbaka till Madeira. Kommer de fram så äter jag genast upp dem. 😋


Tja, så här kan det gå, plötsligt erkänner jag att jag är batata doce-förälskad.  

Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

femfemman sa…
Har ätit några gånger. Även som pommes. Gott, tycker jag. Maken är mindre förtjust.
Finns ju i affärerna här. Får väl göra dom du... testa ensam. Tack för ett intressant inlägg! Och lärorikt Kram
Jag är lite som Uffe .. inte lika förälskad i sötpotatis. Har prövat flera gånger men har lite svårt att vänja mig vid smaken. Men jag tänker fortsätta att pröva. Kanske inte hittat den rätta tillagningen eller sorten ännu. Annars tycker jag dom är vackra och jag tycker om att läsa om din förälskelse :)

Ha en fin dag!
femfemman,

jag åt också sötpotatis när vi bodde på Åland, när jag hittade sådana i diskarna men då var jag inte särskilt förtjust. Förtjusningen, förälskelsen har smugit sig på mig vart eftersom. Det finns riktigt goda sorter här som inte är alltför söta. Dessutom lär de vara riktigt nyttiga också.
Det finns förstås oerhört många andra sorter än dem jag har namngett. Jag försöker hålla mig till de ursprungs-sorter som Madeira har. Ja, man kan alltid testa för sig själv..Uffe äter men inte lika gärna som jag gör det.
Tack!
Kram
Anita, de fyra blomsterhaven,

Det är nog lite så vad gäller sötpotatis skulle jag tro. Antingen gillar man dem eller så inte. Smaken är ju annorlunda i jämförelse med den potatis som vi normalt äter. Normalt och normalt ja...😊men du förstår säkert.
Det handlar förstås om tillagning också, att baka dem hela i ugnen är nästan det bästa. Skalet blir gott också.
Tack !
Ha detsamma du med!
så djupa känslor har inte, har oftast hel ugnen med andra grönsaker, svärdotter gör goda soppor
Hanneles bokparadis,
För min del förtar inte det ena det andra, här äter vi många olika rotfrukter, grönsaker och soppor också. 😊
LillaSyster sa…
Jag har lärt mig att sötpotatis helst ska odlas i kruka =) att de inte kom upp hemma beror säkert på för kallt klimat. Älskar också sötpotatis, tärnad ugnsbakad och sedan riva över lite kvibilleost som smälter och ger sälta mmmmm!
Nä mitt dagliga inlägg blev jag så irriterad på då jag publicerat det att jag gick in och raderade det. Hopplöst med bilderna som är för stora.....men om jag tar samma bild och lägger över fr datorn så funkar det.....men jag har ingen dator med mig. Jag har ju semester =) Hoppas att morgondagens och helgens inlägg ska funka. Ha en bra kväll! Jag njuter av ett glas rött på balkongen efter en härlig dag i vackra Puerto Mogan. Kram
LillaSyster,

se där ja, det förklarar allt. Givetvis så är nog klimatet för kallt för sötpotatis i Norden, säger sig självt egentligen men jag måste ju testa. Tärnad ugnsbakad är gott och med ost över är ännu mera gott.
Aha, då förstår jag men ha semester och bara njut...Vi får se hur det blir imorgon. Skål på balkongen i Puerto Mogan, vi åt just mogna jordgubbar med glass här. Kram
BP sa…
Här har jag lärt mig massor igen. Nu har jag inte kollat hos min lokala ICA men där har jag bara sett "vanliga" sötpotatisar som i din första bild. Och de gillade jag inte. Allt för söta för min smak. Logiskt, för de heter ju ändå sötpotatis;-)
De andra sorterna som du visar har jag aldrig sett här och/eller i Spanien faktiskt. Inte ätit heller. Är de lika söta som den röda sorten?
Den nästsista du visar ser ut som en skrumpen hjärna och dissas direkt - hahaha.
Din man verkar inte helt förtjust heller;-) Men som du säger - är koktiden ungefär lika lång så kan ni ju äta varsin favorit.
BP,

De vanliga rödaktiga i köttet sötpotatisarna är sötare än de som är vita. Idag åt vi en (eller i stort sett så var det jag som åt den) den orangea cenoura-sötpotatisen och den är sötare än vad de vita brukar vara. Jag antar att de här sorterna som jag visar på bild inte finns i varken Spanien eller i Sverige, de är typiska för Madeira, har sitt ursprung här. Det finns ju otaliga sorter av sötpotatis förutom dem jag har nämnt här idag, jag vet inte desto mera själv än så. De vita är alltså inte lika söta, Inglesa är min favorit. Haha, är du sötpotatisrasist BP som dissar den som ser ut som en skrumpen hjärna? Du är för kul!
Nej, Uffe är inte såå förtjust men accepterar att jag har förälskat mig i sötpotatisar😉 Jag gillar vanlig potatis också förstås.
KajsaLisa sa…
Jag har också fallit för den där rotfrukten som ser rätt oansenlig ut.
KajsaLisa,

kul, visst är den lätt att falla för😊
Cecilia i Houston sa…
Jag gillar sötpotatis och det äts ju traditionellt i stora delar av USA. Många äter tex sötpotatis gratäng med marshmallows (!) på Thanksgiving - det tycker jag är vedervärdigt men sötpotatisen i sig är väldigt god. Den vanliga har det orangea köttet men vi kan också hitta de som har vitt kött. De är inte från Maderira :-) utan flera sorter saluförs i min affär som japanska (fast de är odlade i USA). En del har röda skal, andra mera lila. Jag gillar flera av de sorterna för att de inte är lika söta och för att de ofta har lite mer stärkelse och blir mindre lösa (blöta) om man tex vill göra mos (rosmarin, smörstekt vitlök och chipotle chili) eller göra en Thai inspirerad curry.
Cecilia i Houston,

jag känner till att sötpotatis är vanligt i USA.
Jag har ätit sötpotatisgratäng med marshmallows och det var lite väl också i min mun, alltför sött.
Ja, jag vet att det finns oerhört många olika sorter av sötpotatis i världen, en spännande rotfrukt, verkligen. De jag nämner är de sju sorter som har sitt ursprung här och har blivit certifierade. Det finns även andra sorter än de sju också..jag känner inte till dem ännu.
Jag är nyfiken på sötpotatisen på ett annat sätt nu än tidigare när jag har fattat tycke för den. Oj, det låter mycket gott med rosmarin, smörstekt vitlök och chipotle chili. Tack för tipsen, även för den thaiinspirerade med curry. Curry är gott till väldigt mycket. Tack Cecilia!
Cecilia i Houston sa…
Det låter så kul med många lokala sorter! Hur äter man dem traditionellt?

Här har vi lokalproducenter som också säljer blasten. Jag vet inte om det är speciella sorter som lämpar sig till det men det är gott fräst i tex en wok.

I våran sötpotatiscurry så brukar vi strimla ner svartkål. Grönkålen man gör den portugisiska kålsoppan på blir också säkert gott.
Cecilia i Houston,

ja, det är kul, jag känner mig nästan som en nörd nu, en ny-upptäckande sådan. Här äter de dem gärna ugnsgräddade, med skalet på men också i form på olika sätt. Ibland köper jag varma ugnsgräddade sötpotatisar i en av de hortor jag brukar besöka. Då är det fest.
Blasten är säkert hur bra som helst att använda. Jag använder rödbetsblast så varför inte också sötpotatisblast? Ska testa givetvis.
Den portugisiska kålen finns överallt just nu, jag ska absolut pröva den med sötpotatis. Jag brukar laga soppa på den kålen, Caldo verde. Mycket gott! Tack igen för tipsen du delar med dig av!😊
Den förälskelsen förstår jag! I Sverige åt vi gärna sötpotatis rå med dipp, men den sorten var sötare och inte så sträv. Här äter vi vår egenodlade sötpotatis gärna som bakad på grillen. Åh det är så gott.. .men förra årets skörd är slut, så nu får vi vänta till hösten igen. Önskar er en fin helg! Kram
Anna i Portugal,

ja, jag förstår att du förstår, jag vet ju att ni odlar egen sötpotatis. Om du läser här ovan vad Cecilia i Houston skriver så kan man använda blasten också. I wok t.ex.
Det är gott med sötpotatis tycker jag.
Aha, ni måste vänta ända till hösten innan ni har egen sötpotatis igen. Trodde att den gav skörd två gånger i året men kände inte till desto mera, bara trodde.
Önskar er detsamma!
Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio