Hoppa på tåget/ 13/ Ingen rök utan eld

Lokförare Åke, killen med go i,  har åter startat upp tåget för att ta ut det längs de mest krokiga och märkliga rälsbanor man kan tänka sig. Rena spöktåget är det egentligen med tanke på att det tar sig fram över land och hav och stannar till där man minst anar att det finns en perrong. Det far på som om det var en rökslinga, ja många sådana. Själv står jag i Funchal och hoppar på tåget. De andra som brukar hoppa på tåget har jag länkat till här: 

Angelgirl, Anki, Betraktarministern,  BP, Carita ,En vanlig man, Hannas krypin, LillaSyster, Livet efter 80,  Lollo, Mammselen, Nalta i Norrland,  Paula, Stefan, Susjos, Znogge, Åke

Ja, vart ska vi då? Vi ska till destinationen som heter Ingen rök utan eld. Jag medger att rubriken var lite knepig för min del men när hjärnan hade fått fart på de små grå, som också tycks ha sina märkliga rälsbanor, så kom jag ihåg den där sommaren som var för inte alltför längesedan. Den var het, den var torr och brandvarning var utlyst. Vi hade fortfarande vårt café igång, så det måste ha varit före pandemin, troligen år 2019.

Jag minns att jag stod vid bröddisken och fixade med något när två turister kom in i caféet med andan i halsen och ropade att "ni har elden lös!". De hade sett det från vägen när de körde förbi oss, så de svängde in bilen i snabb fart för att varna oss. 

De såg lite villrådiga ut, liksom säkert också jag och Uffe, som stod vid kassan, såg ut, för vi hade inte märkt av att någon eld var lös. De såg den inte heller när de väl var framme hos oss. "Men vi såg helt klart och tydligt hur det rökte däruppe"! De pekade samtidigt på grästunet i sluttningen ovanför huset nära ingången till caféet. "Det kom mycket rök därifrån"...och då visste förstås vi vad det var för rök de talade om. 

"Men det är bara Filippa", förklarade vi. "Filippa?" "Ja, det är en fasanhöna som heter Filippa och hon badar där uppe i askan, ibland tillsammans med Filip i den stora traktorfälgen, där vi brukar elda ris under vår och höst."

Den, fälgen, vårt eldarställe,  syntes förstås inte för allt vackert gräs och alla lupiner som växte framför den. Men röken, dammet, hade synts lång väg. Det var en rök utan eld de hade sett...

Vi bjöd dem på kaffe med dopp. De var ute i god mening, de ville inte att det skulle brinna hos oss. De såg röken som ingen eld hade, men den hade däremot en liten söt fasanhöna.

   När askan, dammet lade sig så såg man snart en liten Filippa som badade och gjorde sig ren och fin

   för att Filip skulle vara nöjd med henne eller om det var för sin egen skull. Troligen det senare. 

   Filippa i badet kallade vi henne, för hon var den enda som badade där i askan, 

   de andra fruarna höll till i ett annat spa som jag återkommer till. 

   Ja, vid det här laget hade vi tappat räkningen på antalet fruar.

   Som det heter i psalmen, "Jag kan inte räkna dem alla..."

  

Så där ja, nu är hon ren igen och det är ordning på torpet, tycks Filip tycka. Vi hade inte bränt allt ris vi hade samlat ihop efter vinterns alla stormar än, det var fortfarande vår när jag tog fotona. Alltså innan turisterna kom springandes till oss ...men Filippa badade där nästan varje dag hela sommaren.

Men nu heter det  ingen rök utan eld och då måste förstås lite eld till också. Eller hur? Det bor en liten pyroman i mig, det medges. Jag tycker om att elda. Varje vår brände jag fjolårsförnan som vi säger på Åland, kanske också på andra ställen i världen?

Senast i april men oftast i mars innan alla insekter var igång ordentligt så tuttade jag eld på det gamla gräset som var torrt som fnöske och så bara rann elden iväg och tog bort allt det gamla och lämnade askan kvar som gödning till allt det nya som kom upp efter några dagar. 

Naturligtvis med en lång vattenslang i närheten, med vattnet påkopplat att bara ta till utifall att elden skulle ta sig vägar som inte var önskvärda. Sånt hände ju också..

                       Så gör man här också men då mera där man odlar och håller så kallat svedjebruk.

                       Här gick vi förbi ett sådant när vi vandrade levada från Cabo Girão till Estreito 

                       Camara de Lobos för några år sedan. 

På andra sidan gränden på RIM-bygget ser jag eld ibland men under väldigt kontrollerade former. Säkert finns det lite rök inblandat där också. 

Den här speciella väldoftande röken hör till den här ön.

Espetada ska man absolut äta när man kommer hit. 

Jag personligen äter mera än gärna espetada.

 

Är man på landsbygden och vandrar levada på söndagar,

så får man ofta se slingor av rök stiga upp från grillar eller uteugnar som de flesta i lokalbefolkningen har i sina trädgårdar 

Röken är blandad med en doft av kött, vitlök och lagerblad. 

Espetada, kanske man kan kalla det grillade köttbitar på spett, rakt av? Jag tror det. Det är hur som helst Madeiras nationalrätt då det gäller kött. 

Ursprungligen var det herdarnas och böndernas metod att på enklaste möjliga vis tillreda sitt kött, oftast lamm-eller getkött har jag förstått, när de arbetade med sina odlingar en bit hemifrån eller vaktade sin boskap uppe i bergen. 

Givetvis så finns det hur  mycket som helst, helt plötsligt också för min del, att skriva om Ingen rök utan eld, nu när jag väl har kommit igång. Men som sagt, måtta med allt. 

Jag avslutar med ett härligt foto som jag inte vet vem som är upphovet till, men som jag såg i en av de grupper jag är med i på FB. Jag är inte särskilt aktiv alls på FB, knappt alls, men jag är med där för att jag följer madeirensiska grupper som berättar om vad som har hänt och händer här på ön, för att lära mig mera om kulturen, historien och förstås språket. 

Även änglar röker! Det kanske är de som orsakar alla moln på himlen? Vi vet ju alla att det är änglarna som kissar när det regnar så ...ja, på något sätt är det logiskt eller hur? Ingen rök utan eld heter det ju när det troligen ligger en sanning bakom, det vet vi ju alla. 

Följande ord :

För april    6                Barn

                  13               Blommor

                  20               Husdjur 🐏🐔🐓🐥🐇

                  27               Picknick

                                            En trevlig påskaftonsdag önskas er alla!🐥🐤🐣

                                              Karin Eklund, Funchal, Madeira