Tolv en tisdag + ett citat.

 
              Jag tycks ha dille på lyktor. Jag insåg det när jag letade någonting annat i bildarkivet och 
              hittade tolv olika lyktor på raken. Så där bara....
             

    När jag ser lyktorna nu lite i efterhand så minns jag också var jag har tagit fotot av dem...
    


                           Jag är förvånad att det finns så många olika typer av lyktor i en del av 
                           stadsdelen där jag brukar ta mina promenader...
                          
 
   Den här lyktan är stor och väldigt vacker


                        På en grindstolpe


    I "rabatten" 


    Längs rua da Carreira. Balkongerna är förstås det jag lade märke till när jag tog fotot men 
    lyktan, lampan hängde med...


           Någonstans längs vägen ....


    Jag byter inte land men jag var i Alfama, Lissabon när  jag såg den här lyktan


   Även den här lyktan hänger i den gamla stadsdelen Alfama


           Så tillbaka hit till Madeira igen och på väg ner till Paul da Mar...

                   
                   Högre upp i Santa Maria Maior...jag fick lust att tvätta och rengöra...

                    

    Det bästa sättet att muntra upp sig själv är att försöka muntra upp någon annan. Så sant så.

    Trevlig tisdag!  

                                                    Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

LillaSyster sa…
Vilka fina lyktor!=) Allihopa hade gärna fått flytta in hos mig. Ha en bra kväll!
2 januari 2024 kl. 19:02
BP sa…
Just Portugal är ju känt för sina lamp-/lyktakonstruktioner De är ju ofta smidda från hand och det finns inte två av samma sort. Älskar dessa läckra konstverk. Hoppas att de får leva vidare, även om det inte längre är "vanliga" glödlampor inne i lyktan utan troligen LEDar.
Tredje från slutet - den lampan är WOW!!!
2 januari 2024 kl. 19:09
Äventyret framtiden sa…
LillaSyster,

ja, de är fina. OM de flyttar in till dig kan du nog kalla dig upplyst sen.
Ha detsamma du med!
2 januari 2024 kl. 20:02
Äventyret framtiden sa…
BP,

ja, så är det. Många av de äldre är handsmidda...så vackra.
Det är LED-are nu, för det mesta.
Den tredje från slutet hör till ett Krigsmuseum i Alfama, Lissabon. Ursnygg är den.
Eller de, för de är många på rad.

2 januari 2024 kl. 20:05
Anna i Portugal sa…
Fantastiska lyktor! Jag har också börjat lägga märke till lyktor. Kul är det och ögonen blir glada. Ett bra citat, kram
2 januari 2024 kl. 21:38
Äventyret framtiden sa…
Anna i Portugal,

ja, de är fantastiska. Det går inte att gå förbi så där bara...
Tack Anna, kram till dig med!
2 januari 2024 kl. 21:44
femfemman sa…
Trodde att deg var ett nytt tema på uång. Tolv av något. Vore ju lite kul egentligen....
Kul iakttagelse du gjort ! Många olika stilar ju! Ha det gott!
2 januari 2024 kl. 21:57
Äventyret framtiden sa…
femfemman,

jag kan förstå att du trodde så. Rubriken låter ju lite som en temarubrik.
Tack och ja, många stilar finns det onekligen. Ha det gott du med!
2 januari 2024 kl. 22:18
znogge sa…
Vilka vackra lyktor var och en på sitt sätt. Visst är det något speciellt just med lyktor.

Ha det gott!
2 januari 2024 kl. 23:43
Äventyret framtiden sa…
Znogge,

ja, lyktor är det något speciellt med. Ha det gott du med!
3 januari 2024 kl. 00:59
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Bild
För ett år sedan idag, stod vi på "vår" balkong i Funchal ( Madeira) och tittade på det mest storslagna fyrverkeri som vi någonsin har varit med om. Det var magiskt, stort och euforiskt allt detta hejdundrande, gnistrande och smällande. Alla kände sig säkert förvissade om att det nya året skulle bli hur bra som helst. Så är vi ju, vi människor. Vi är optimister för det mesta. Och visst har år 2020 haft mycket gott med sig men vi vet ju alla att det också har varit väldigt svårt och jobbigt för många, många och att vi kommer att känna av allt detta också under det år som är på kommande. Nu i dagarna har jag tagit ett beslut om min närmaste framtid.  Jag tänker ta bloggpaus! Japp! Det har vuxit fram redan under tidig höst men så kom jag på att jag hade så  många krubbor och granar och ja, ni vet, så jag bestämde mig för att se tiden an ett tag framöver i alla fall. Men nu känns det som att det ska ske!  Jag avslutar bloggåret med ett bamsestort fyrverkeri och går in i de...
Läs mer

Öronbedövande

Bild
När jag i  Ia mitt i livet-bloggen läste om cikadorna på Kreta, blev jag påmind om att jag har en bild av denna märkliga insekt i mitt eget bildarkiv. Vi undrade vad det var som lät så öronbedövande redan ett par kvarter innan vi nådde vårt mål för dagen i mitten på september 2017 då vi var i Gamla stan i Rethymnon. (Kreta) Mitt i allt så var Uffe försvunnen. Jag gick där ensam på trottoaren och pratade högt för mig själv, i god tro att han var hack i häl på mig Samtidigt ville en värdinna till en taverna som vi (jag) gick förbi, att vi skulle äta lunch hos henne. "I have lost my husband", svarade jag spontant, vilket jag insåg precis när jag svängde mig om.  Lite underförstått att vi nog inte skulle ha någon lunch. "No, no, he is there", fick jag  till svar och så pekade hon på Uffe som stod under ett stort träd på andra sidan gatan och tittade upp i kronan. Hon gick raskt över gatan tillsammans med mig och så visade hon oss vem spelmannen var...
Läs mer