Rulle funderar....

Vi skriver snart ett nytt årtal i tideräkningen men lite jul är det nog ännu

Rulle får stå vakt t.om. trettondagen, absolut. Det känns lite jobbigt att han ska hoppa ner i den röda kappsäcken snart igen. Han är ju så kul att prata med, den där killen. 

( Kanske jag måste sy vinterkläder åt honom, kanske han kan agera tupp eller hare när påsken är inne? Badpojke eller fågelskrämma på sommaren, ett vackert lövat troll /eller ett halloweenspöke på hösten? ) 

Jag har inte ens uppfyllt hans önskningar om en söt liten Rulta, någon han kan ha sällskap av i kappsäcken ända fram till december nästa år. Det måste nog bli en runda på stan nu. Sen får vi se vad som kan hända under resten av året. Kanske det hoppar ut ett dussin Rulle/Rulta-ungar ur kappsäcken? Gud vad kul!

Sagotanten har vaknat igen, det märker ni väl?  😉

Nå, hur som helst, just nu håller Rulle ett öga på allt vad som sker, både på insidan och på utsidan. Han gillar korgen som vi fick i julklapp av Z o A. Just det, inte bara den vackra julduken fick vi utan även en korg som är ett äkta Camacha-hantverk.  I Estreito Câmara de Lobos brukar man använda den här typen av korgar att plocka valnötter i. Så stod det i det medföljande brevet som kom med gåvan. Ibland äter Rulle lite After Eight också. Det måste vara han som gör det för det försvinner någon nu och då..

Jag är jätteoskyldig, även om Uffe brukar kalla mig till chokladråttan, var han nu kan ha fått det ifrån? Karlar! hmfr... 

                           När inte jag är i rummet hör jag hur Rulle pratar med Lamp-Tomten. 

                           Långa diskussioner förs om både dittan och dattan. 

                           Härom dagen pratade de om champinjoner. 

                           Jag hörde tydligt att Rulle berättade "att nu kan 

                           vi snart äta svamp till middag. 

                           De växer på andra sidan gränden där de har grävt upp en massa jord. 

                           De har vita hattar och då är det champinjoner, det vet jag," sade han bestämt.

                           Lamp-Tomten som är mera upplyst visste att det inte var champinjoner....

                           Då måste ju jag också se vad det var som växte där utanför på andra sidan. 

                           Svamp gillar vi ju i vår familj.

                

          Hmmm...nåja, inte en enda av de där champinjonerna vill jag ha.

          Helt säkert. Jag håller med Lamp-Tomten. De där vita hattarna får vara. 

          Men man kan inte säga annat än att jordmånen är god på den här ön. 

          Här växer både det ena och det andra med en oerhörd kraft, det bara poppar 

          upp konstiga svampar så där mitt i allt. 

          "Vi måste nog prata med Uffe, han är svampexperten i vårt  hushåll. Å andra sidan vill 

          han helst ha lite vildare svampar.." 

          fotnot. Uffe anser att de är lite väl hårdsmälta de där svamparna, åtminstone hattarna. 

          

     Jag å min sida hade ett mera läckert alternativ för de där pratkvarnarna, Rulle och Lamp-Tomten, 

     att hugga tänderna i.

     De allra sista plommonen som jag hade haft i frysen blev en plommonkaka.

   

Madeira i ett nötskal.

    Rulle undrade när jag ska använda poncha-staven som ligger bakom den lilla krubban vi fick av 

    grannarna under oss. "Ja, du Rulle, det undrar jag själv också men någon gång ska jag säkert få till

    det. Det är ju också något jag vill lära mig att tillverka. Poncha." 

    

    På grannens terrass, där fina Fina, Koi och papegojan fanns tidigare är det trafikerat som aldrig förr.

    För mindre än ett år sedan så såg livet helt annorlunda ut på den sidan av oss,

    nu bor det yngre människor där. 

    Livet går vidare, alltid, alltid. Rulle räknar fordon på portugisiska..

    "um, dois, três, quatro, cinco, seis, sete, oito"...tillsammans fick vi det till vinte de cinco stycken. 

 

    Sen pratar vi förstås om hur tyst det är på andra sidan gränden just nu, ingen är på jobb. "Ja, Rulle, 

    de har jul-ledigt, välbehövlig sådan." "Men det är ju sååå tråkigt," tyckte Rulle. 

    "Du kan titta på båtarna i Uffes tubkikare. Har du tur kan du få se någon delfin också..."

     BP-Helge gillar att stå på huvudet, det märks.

    

 Det är väldigt tyst och tomt på andra sidan. Rulle har tråkigt, jag förstår honom. Något måste göras åt den saken. Nu funderar jag i min tur. Få se vad som komma skall när jag har funderat klart.?Vad som helst kan hända...

                         

    Jag har försökt att vara normal, men det är mycket roligare att vara mig själv! 

    Håll tummarna för att jag hittar en Rulta åt Rulle. Då kan det bli hur livat som helst här i våra knutar.

                           

                                                                      Karin Eklund, Funchal, Madeira