På sätt och vis...
har Molnet hjälpt mig att komma igång med julstädningen. Hotet om att jag ska betala slantar för mera utrymme fick lite fart på mig. Ekonomisk har jag alltid varit. 😊
Snål nej, men ekonomisk. Alla fönstertvättar får vänta tills RIM på andra sidan gränden har gjutit färdigt för den här gången.
Om några dagar blir det dags för mig att ta hand om de smutsiga fönstren innan julstjärnorna hängs upp för att lysa upp i mörkret.
Så jag fortsätter att städa i bildarkivet.
Den 21 augusti gick vi till Camara de Lobos och många bilder har jag redan visat er på olika sätt sedan dess och från vandringen dit och tillbaka. Vi brukar ta vägen tur och retur utan att ta buss. Då blir det några kilometer att vandra, jag vet inte exakt hur många men runt 20 kanske siffran stannar på.
Jag tycker om den här vyn med de små guppande ofta färggranna små fiskebåtarna
Cãmara de Lobos betyder rätt och slätt platsen där sjölejon finns.
Tja, jag är ju som jag är. Ser sådant de flesta går förbi. Ett avloppsrör snyggt
I en vattenansamling i anknytning till havet såg jag blänkande fiskar...
Havet smeker strandstenarna.....
...och tar med sig både det ena och det andra upp på stränderna. Samlaren i mig kände att om jag hade haft ett rep, så skulle jag ha samlat på mig ett knippe eldtände och burit hem till vedspisen som jag inte har.
Det närmaste jag kommer en levande eld i dagsläget är när RIM bränner någonting lättbränt på andra sidan gränden. Tokig som jag är så tycker jag att det är ja, just det, vackert! Lite eldfängd är jag nog, tror jag.
Krabbor fanns det också gott om längs strandpromenaden.
Spännande små varelser. Nej, dem skulle jag inte ta med mig hem. De är inget att stoppa i munnen
Längs strandpromenaden finns en väldigt vacker, ljus kakelvägg. Den måste förstås komma med hem och här delar jag den med er som tittar in på min blogg.
som ligger välskyddade i hamnen.
Klippan Cabo Girão, den höga, mäktiga i bakgrunden, bestående av den rödaktiga vulkaniska
tuffen, lär enligt legenden, då Madeira upptäcktes av Zarco och han för första gången kom seglandes
hit i solnedgången, ha varit så rödlysande, att han befarade att han hade nått djävulens port.
Han vände skeppet per omgående. Girão betyder vändplats.
Nu finns sjölejonen inte där längre, men på 1400-talet då de första kolonisterna upptäckte
hamnen flockades de där, dessa Lobos de mar (-inho).
Nu för tiden ligger det inte båtar på land inne i hamnen med torkad fisk hängandes
men så var det inte för alltför längesedan
Så här såg det ut den 1 februari 2012 när vi kom till Cãmara de Lobos. Det var inte den första gången, vi hade varit där innan dess många gånger om.
Fisk på tork. Nå, nu måste jag förstås säga att jag inte tror och inte trodde ens då att det är fisk som har fångats i havet här utanför. Mycket mera troligt är att Norge har gjort jobbet och folket i Cãmara de Lobos är/var smarta marknadsförare för att lyfta fram sin stad; för att visa hur det var en gång.
Det man fiskar nu i första hand är espada men jag får återkomma till fisket här i ett eget inlägg.
inbyggt i tuffen rakt ner i havet.
Just det! 😏 Rakt ner och ut...så var det ett tag innan NU.
Men jag har haft sådana och jag gillar vedspisvärmen och den goda känslan av att kunna elda med ved,
att kunna använda hela spishällen till kastruller med långkok i. Ja, ni märker, ränderna går aldrig ur.😊Bara tanken att få lägga en tändsticka till pappret som flammar upp i spisluckan, knastret, doften..wow.
men andra typer av krabbor säger jag inte nej till. Krabba är gott, gratinerad i all synnerhet.
Nu blev jag riktigt sugen på gratinerad krabba men det får vänta, kanske till nyårsafton?
Idag blir det uppvärmt, vi hade en spontangäst på middag igår och resterna ska ätas upp allra först
Jag hade planerat att vi skulle äta stekt fisk idag, till nypotatis, med en sallad till.
Nu blir det imorgon tisdag som vi äter det istället.
Ni vet väl att kloka människor äter fisk? Så sägs det i alla fall.
Ja, nypotatis får man tag på minst tre gånger i året på den här ön. Det ni!
Varför flyttar ni inte hit? Kom, kom!
Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer
jag har förstått att Norden är täckt av tunn snö, åtminstone på de sydligare breddgraderna. Det brukar bli ljust och vackert, uppiggande.
Kakel är fint, jag är så glad över allt vackert kakel man får se här och i Portugal överhuvudtaget.
De små båtarna är så fina där de guppar på, jag tycker om den vyn varje gång vi går till Cãmara de Lobos.
Fisken i vattnet fanns i en ansamling, nog skapad av havet men ändå inte hav. Krabborna är roliga att titta på. Jag går nu och då till hamnen här nere och bara står där och ser på dem, rena terapin.
Du vet en anledning till att jag inte flyttar: Barnbarnen. En annan anledning är att det är så branta backar i Funchal. Man blir andfådd bara man tänker på dem.
Atlantvattner? Är det basbart någon gång? 😄
Ha det gott! Kram
Det blir inte mycket bloggande numera - men jag håller på för fullt att skriva annat... så det blir nog en bok till framöver. Den är nästan klar - och sen vidtar finsplipningar m.m.
men kom på kort tid, ät fisk och ha det bra, backarna kan du undvika och barnbarnen kan du ta med dig! Det finns lösningar hur många som helst. Här simmar man alla dagar i Atlanten, nu ca 20 grader varmt. Vått och varmt! Ha det gott du med! Kram!
Härligt att läsa slutet, med bokskrivandet. Jag ser framemot nästa bok...mycket. Dina två böcker som jag har växlar läsare med jämna mellanrum.
Snart får ni tända julljusen. Lycka till Marianne!
Ha det fint!
tack! Ön är såååå trevlig, jag lovar.
Ja, fisk är gott, jag är en riktig fiskoman egentligen fastän det inte har blivit så mycket av den varan som då vi fiskade själva.
Ha det fint du med!
haha, du har alltid lekfullt bra lösningar på det mesta. Sånt gillar jag. Men att lära ut portugisiska, njaa, det tror jag nog att Melissa får ta hand om, men jag kan ju öppna daghem (har ju en utbildning inom området ) för alla barnen som eventuellt ska bo här på andra sidan gränden eller så öppnar jag Terrasscaféet.
Jisses, du kanske flyttar ner och hjälper till? Vi får fullt upp, du får sköta trädgårdarna åt folk. Ha detsamma!
Cãmara de Lobos har jag besökt två gånger, men det har "vuxit till sig" om man säger så.
Fisk på tork såg jag inte. Och konstigt nog förknippar jag torkad fisk mest med Norge (och julhandeln i Hötorgshallen).
Espada levde vi på både gångerna vi besökte Madeira. Ja, vi åt nästan alltid fiskrätter när vi var på semester. För fisken i Portugal (inklusive sardiner) och Spanien är såååå mycket godare och färskare där än här.
tack! Ta det lugnt, jag har koll på fotona, jag raderar bara dem jag inte vill ha längre. De här blir hårddiskade, är det redan! 🙂 Men tack för din omtanke !
Tyvärr kan jag inte hålla med dig om färskheten. Det finns inte mycket fisk som fångas här i havet längre, den flygs in från olika delar av världen men jag ska göra ett inlägg om fisk som fångas här. Jag köper bara sådan förutom den norska laxen. Sardinerna kommer frusna från Lissabon.
märkligt nog så är den lätt att missa. Jag har gjort det jag också och ändå ligger den precis invid strandpromenaden men i en krök där man gärna håller ögonen på havet istället.
Krabbkött i snäckskal med ost, är mums. För min del.
Rester ja, absolut.
Kram!
tack, det har jag också...men lite annat med😃
OCH din favoritvy med fiskebåtarna vid de branta klipporna skulle lätt bli min favorit också om jag bodde där du bor. SÅ fint.
Mysig strandpromenad också.
Du tar bort de här bilderna alltså? Raderar dem? Du kanske är som jag, tar tio foton på samma objekt.
Jag har mina bilder i molnet och sedan hos Amazon också (ett moln det med förstås. Man får använda sig av deras foto back-up om man har Prime-konto). Äldre bilder finns på externa hårdiskar + att förr, då jag fotade med min systemkamera, köpte jag alltid nya minneskort då ett var fullt, så jag har massor med minneskort i behåll också.
Back up is QUEEN!!
Krabbor är goda!
Kramar från ett regnigt Restonland
ja, det är fint och strandpromenaden är ett måste nu och då.
Ja, jag tar bort fotona, de jag absolut inte vill ha längre. Jag sparar på en extern hårddisk, dem jag tycker att ska sparas till familjen, men mina barn har fått "ta hand om" en hel del redan nu , jag delar med mig på olika sätt till dem det berör. Jag vill inte ha så oerhört många foton som det blir så lätt. Ja, jag tar flera foton av samma objekt många gånger. Jag förstår egentligen inte att jag ska spara på allt, till vilken nytta? Bara vissa foton är viktiga för min del.
Krabba är gott, absolut.
Kramar från ett sommmarlikt Funchal, + 28 grader varmt just nu.
Hoppas ni har fått ordning på temperaturen nu.
Jag gillar också att elda och bränna..smygpyromaner är vi kanske alla ..