Jag fick svar av Märtha
om beteendet jag har haft så länge jag kan minnas, nämligen att teckna och klottra i böcker, på tomma papper etc. medan jag lyssnar och tänker på någonting annat. Märtha är psykolog och pedagog och kände till att det finns en del människor som fungerar såsom jag gör. Så skönt att veta att jag är normalt funtad även om jag hör till den där lite udda skaran i alla fall.
Orsaken lär vara att jag kan koncentrera mig bättre på det jag ska koncentrera mig på när jag ägnar mig åt att , som i mitt fall , rita hus och blommor medan jag lyssnar på en lärare eller tänker på en annan uppgift. Just nu är det den portugisiska språkkursen det handlar om.
Jag känner en annan Karin som också fungerar på liknande sätt men hon ritar porträtt av kvinnor, BP ritar rektanglar, kvadrater, trianglar osv Aldrig någonting runt.
Så här lär vi alla nämnda ha gjort så länge vi själva kan minnas. Så bra att få en förklaring på det hela. Sen vore det förstås roligt att få veta varför jag ritar hus, Karin porträtt, BP kantigheter, men kanske det är bäst att låta den frågan bero.
 |
| Här är det inte husen som fascinerar, utan färgerna/patinan |
Nejdå, jag har aldrig haft lust att bli varken arkitekt eller byggmästare, jag har bara gillat hus, gillar i all synnerhet äldre hus med "själ" och jag har ritat hus av olika slag. Också mitt eget drömhus, som blev en dröm och inget annat. Där hade jag koll på varje liten centimeter däremot, jag kan det utantill än i denna dag.
Nu vet jag att min böjelse helt och hållet handlar om att hålla koncentrationen på någonting helt annat. Intressant är det hur som helst, detta med hjärnan. Vilket redskap den är. En dator på sitt sätt. Min har nördat in sig på hus och blommor som en motvikt till det den ska koncentrera sig på. Egensinnigt på sitt sätt eller hur? Men smart!
Det är lite grann som med fotot här ovanför, (RIMs lyftkran) Allt är som det ska vara i verkligheten men på fotot blir lyftkranen sned och lutar betänkligt. Allt är som det ska vara men ändå inte.
Kommentarer
Sedan är ju du och jag ganska så lika vad gäller motiv som vi gillar - byggarbetsplatser, armeringsjärn, byggmaskiner med mera. Har heller aldrig velat bli konstruktör och absolut inte arkitekt, men...
Riktigt spännande hur den mänskliga hjärnan eller det som är kvar av den fungerar.
Intressant är också att både du och jag gillar språk och gärna vill lära oss. Däremot är jag värdelös på allt vad matte och siffror heter. Även kemi och biologi var jag usel på. Fysik däremot var ett av mina favo ämnen, speciellt när det gällde att experimentera.
Hur är det för dig?
ja, ibland får man svar på direkten.
Orsaken till att vi kluddar är för att vi kan koncentrera oss bättre på det som vi lyssnar på, tänker på, har i tankarna överhuvudtaget. En katalysatoreffekt på något sätt. Intressant är det verkligen.
Ja, det skulle vara intressant om det finns en sanning bakom förmålet, motivet som vi använder oss av när vi koncentrerar oss.
Ja, vi ser det vackra i arbetsplatser av det här slaget.
Jag är rätt bra på matte och har ett bra sifferminne så där är vi olika. Kemi och fysik, ja, biologi ännu mera JA. 😁Det fåniga var att kemi och fysik egentligen var ett ämne för killar i lycéet, jag fick vara med men jag fick slåss för det. Killarna i sin tur fick inte vara med i skolköket och lära sig laga mat och näringslära. Märkligt nog men så var det. En enda kille lyckades ta sig in en lektion under de två år som skolköket var på tapeten.
Visst tänker man bättre när man klottrar.
Jag brukade alltid klottra förr när jag talade i telefon, den gamla typen av telefon. Oftast var det grodor, men ibland något annat vid vissa högtider.
Jag vet inte varför jag inte gör det längre.
Ha det bra!
Jag är helt med på tåget, man lyssnar bättre om man får kludda lite under tiden.
Tyvärr blir det allt mindre kludd i min värld, men ibland så.
Kul med svaret.
Kramar från ett mkt blåsigt Restonland!
Klotter fungerar det med, så även för mig.
Ha det bäst nu.
ja, jättebra att det finns någon som kan ge svar på den här typen av klurigheter.
Så kul att du ritade grodor. Vi har våra egenheter minsann.
Jag antar att man nu för tiden har lagt sig till med en annan typ av "ritande". Jag fotograferar rätt mycket och tänker på annat medan jag gör det. Många gånger men förstås inte alltid. Man måste ju koncentrera sig då också, se föremålet.
Ha det bra du med Lena!
så kan det gå, mitt i allt så får du rubriker!😉
Religion som vetenskap verkar väldigt intressant. Stort och många kanter på det järnspettet.
Ja, det var väldigt typiskt detta med att ha vissa ämnen för pojkar och andra för flickor. Helkorkat. Exakt, de flesta bästa kockarna är karlar. Jag gjorde faktiskt en uppsats om Marie Curie för längesen, jag var så fascinerad av henne så när det var dags att skriva uppsats om två olika människor, man och kvinna, så blev Marie Curie den kvinnliga och Stålfarfar den andra, han som cyklade genom Sverige från norr till söder. Lite skillnad förstås men kul. Ha det gott du med!
Ja, väldigt bra! Vi tycks vara rätt så lika många av oss verkar det som.
Haha, jag känner igen det där med romanen också. Har t.om. börjat på kapitel 21. Hoppade över de tjugo första, som fortfarande väntar på att bli skrivna. En trilsk person i romanen satte sig på tvären i mitt skrivande och jag har inte fått ordning på henne ännu.
Du har ju kommit mycket längre än vad jag har, när du nästan har en hel bybefolkning nerprintad. Vi är nog lite roliga vi..eller hur?
Ha fin onsdag du med min vän, kram
jag kan tänka mig det, att du är med på tåget. Men jag antar att det där kluddandet vi höll på med då, har ersatts av någon annan typ av kluddande istället. Du är ju också en fotograferande person om någon. En sak bara, som ersätter på sätt och vis.
Kramar från Funchal, som har visat sig från den bättre sidan hela dagen!
oj, så kul, visa gärna vad ni har gjort på skolan. Intressant!
Ha en fin kväll!
du är för härligt uppfriskande att få kommentar ifrån.
Här sitter jag och skrattar åt din galghumor om en hjärna som inte borde fungera alls, en hjärnhalva som inte har puls men ändå så fungerar du utmärkt väl. Underbart! Professorn har nog missat detta med finsk sisu, jag är övertygad. Att känna sig hälften normal är ju det bästa av allt. Jag känner mig bara tvåcelligt normal med jämna mellanrum nu när portugisiskan börjar ta över min hjärna. Kan du tänka dig att när jag är i affärer där de försöker prata engelska med mig ber jag dem att tala portugisiska för det förstår jag bättre. Men pratar gör jag mycket sämre. De är lustiga de där hjärnorna man har.
Härliga Paula, du får kramar från gränden, varma sådana!