Ibland sprakar det till lite här och lite där

Igår gick vi till Saude, hälsocentralen för att boka tid för vaccinering.  Vi behövde inte boka tid alls, vi fick genast en nummerlapp var och mitt i allt så hade vi fått covidspruta nummer fem i ena armen och en gripe på det i den andra. Gripe är influensasprutan. Det går undan här och personalen är som alltid tillmötesgående och blir glada när vi försöker prata portugisiska. Jodå, det gick bra, vi fick det rätta vaccinet. 


Vi fick också hem vår spisplatta. Samma sak där, en trevlig kille ringde upp och berättade att vår Teka var på väg, men han blev något konfunderad när jag svarade med mitt namn Karin Eklund? Kan du gå ut på gränden och visa dig när jag kommer? Jodå, visst kunde jag det och så kom han med plattan. På forsedeln stod det att jag heter Astrid Margareta, så undra på att han undrade om han hade kommit rätt. Jag kunde lugna honom att det var jag. Alla fyra namn är mina. Jag skrev under med alla namn så han kände sig trygg att plattan kom dit den skulle. Den gamla plattans ena platta bara sprakade till en dag för ett tag sedan, så där bara. 

Nå, nu är nya plattan här och idag skulle en installatör komma, vilket han inte har gjort. Jag ringde upp och vi knagglade på med engelska och portugisiska, skrattade och fick ihop det. De är alla mera eller mindre tillmötesgående, serviceminded.  Imorgon kl. 11.30 ska han vara på plats. Jodå, jag litar på det, får man en tid så brukar den hålla, får man bara en dag utan klockslag, så vete sjuttsingen. 


Under tiden idag då vi väntade på installatören som inte kom så läste jag portugisiska så det sprakade om det. Om en vecka i morgon har vi tent och mycket ska fastna, verkligen fastna, läsas in för att det ska gå vägen inför kurs nummer tre. Jodå, jag fortsätter, ger mig inte ...

Det märkliga är att mera jag lär mig mindre kan jag. Så känns det men helt sant är det förstås inte. Jag kan mycket mera nu än i augusti då vi började våra språkstudier. Jag förstår mycket, mycket mera även om pratandet går rätt knaggligt än så länge, jag minns inte orden, blandar ihop dem osv. Ibland går det som på spåret men mitt i allt så bär det av i diket så det sprakar om det. 

Vår eminenta lärare Melissa säger lugnande att det är normalt. Trösterikt men ack så frustrerande ändå. Jag vill ju helst prata portugisiska utan minsta besvär, otålig som jag är. Med en gång. Men tålamod, tålamod. Var får man köpa sådant? Någon som vet? 


Märkliga minnen dök upp idag när jag såg att det stårMP på en av våra pärmar. Mariehamns Parti finns överallt , sade vi och skrattade. Det var ett av de där grossistföretagen som jag jobbade i som ung, efter att jag hade cyklat i Lappland en sommar.

 Plötsligt så kom jag ihåg att jag låg rätt så risigt till en dag på den tiden. Avdelningschefen K. och jag rök ihop så det sprakade om det. Jag minns inte vad det handlade om men jag fick veta att jag var den enda på avdelningen som inte lydde honom," att nu är det dags Karin att börja göra det!" 

Men det tyckte förstås inte Karin, som sade att nej det tänkte hon inte alls göra. Uppnosig var hon också. Gissa om det sprakade om min chef. Han var som ett enda stort fyrverkeri. 

Mitt i allt detta plingade det till i den interna telefonen och högsta chefen, direktör H. sade ; "Karin, kom in till mig!" Jisses, nu får jag avsked på grått papper, tänkte jag och drog iväg till H. Alla på avdelningen var tysta som möss, ingen vågade ens titta upp när jag gick förbi. Själv kände jag mig lite knäsvag, jag behövde ju mitt jobb men att lyda det K. ville att jag skulle lyda honom om, det gick liksom inte. Det fanns inte på kartan ens...

Väl inne hos H. fick jag vänta snällt en stund medan han höll på med pappersarbete och några telefonsamtal. Sen glimtade det till hans ögon och så frågade  han mig" Kan du vattna mina blommor Karin? "Ja, visst kan jag göra det," sade jag och vattnade hans blommor. Han hade rätt så många. Sen väntade jag snällt igen på att få veta det jag inte ville veta. Han satt där lugnt och höll på med sina papper och tittade liksom lite förvånat upp när jag stod där och väntade på mitt förväntade avsked. "Är du här ännu?"- "Ja!"- "Men det var inget mera än det, fick jag veta." 

Han med en varm men road blick i ögonen, -"det var bara blommorna jag behövde få vattnade." Jag tackade för mig och gick till min plats vid telefonväxeln, förundrad. Alla mina arbetskamrater var lika förundrade men ingen sade ett pip. Vad var det som hände egentligen? Mitt i allt så fick vi se avdelningschefen K gå till direktör H.  Vad som hände där vet jag inte men det var en spak avdelningschef som kom tillbaka. Han blev aldrig riktigt glad på mig efter detta. Och jag fick en förflyttning uppåt på jobbet istället och bättre lön. Så kan det gå fast man inte lyder. 

Efteråt fick jag veta vad det handlade om men det håller jag för mig själv. Jag var i alla fall glad över att jag inte lydde. 

 


Ja, det sprakade till på andra sidan gränden idag och då kom jag också ihåg . Idag har det sprakat i hjärnkontoret, minnen har poppat upp. Det trodde ni nog inte om mig gott folk men faktum är att jag har gått en kurs i svetsning. Längesen är det, men ändå. Elsvets handlade det om. Som vanligt klarade jag inte av att ha tråkigt, jag måste göra någonting och då fanns det en svetskurs till förfogande. Där var jag tillsammans med idel ädel män och en väldigt bra lärare vid namn Bruno. Nej, jag har inte svetsat sedan dess. Det jag minns bäst är att jag gjorde det man absolut inte skulle göra, hål på mina byxor. Det sved till ordentligt i låret..rentav så sprakade det lite.

Skyddande matta, rostig och vacker, ett utmärkt stängsel

Nu är det färdigt sprakat för den här gången. Jag ska återgå till portugisiskan som förmodligen sprakar till ordentligt om jag inte tar tag i den. En paus blev det, nödvändig. Jag är trött så in i vassen av Covidsprutan idag, lite frossbrytningar har jag också men en kvällspromenad måste nog till i alla fall. 


                                                Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Längesedan sist men ser att ni blivit sprutade ,det ska vi väl också bli så småningom. Här far tiden så det sprakar .Jag håller på och avslutar mitt företag så det är bråda tider alla är i panik över att jag satt slutdatum 31.1-24 . Hoppas ni har det bra ,Nette
femfemman sa…
Får se till att få de där sprutorna. Vet att man har "öppet hus" på vår vårdcentral den i nov.
Ja, det var mycket sprak... och ett kul inlägg att läsa. Vilken tur att du hade en sp bra chef!
Lycka till med portugisiskan.Måste vara kul att förstå. Min kollega/väninna bodde i Lissabon sju år under sjuttiotalet. Jobbade i svenska skolan. Hennes man på ett svenskt textilföretag. Hon har berättat att det tog flera år innan hon började prata. Men förstod språket, det gjorde hon mycket tidigare. God kväll!
LillaSyster sa…
Helt rätt att gå sin egna väg.
Det kommer säkert att gå bra på nästa tenta också, lugnt och metodiskt så ordnar det sig=) Tufft med en spruta i var arm. Önskar dig en fin kväll. Kram
Nette Cecilia,

ja, det är längesen sist men bättre sent än aldrig som det heter.
Jag förstår att du har bråda tider nu när du avslutar ditt företag, jag känner till hur det är. Mycket att tänka på och att få allt rätt med en gång. Lycka till med allt! Jodå, vi har det bra, hoppas det bästa för er skull också. Kommer ni åt det här hållet så hör av er.
Karin-kram !
femfemman,
ja, det är viktigt att få dem. Coviden ökar igen lite här och där i världen. Vi får nog leva med den, ser det ut som. Uffe hör till riskgruppen så för hans del är det mera än viktigt att få dem, jag behöver vara frisk för hans skull men givetvis också för egen skull. Vi tar sprutorna glatt och villigt.
Ja, direktör H, var en klok man, med humor och humör. Tack, jag tar så gärna emot alla lycka till vad gäller portugisiskan.
Boa noite!

LillaSyster,

ja, det visade sig vara så, även om jag blev lite darrig på kuppen. Men det fanns ingen annan väg för min del.
Tack, ska tänka lugnt och metodiskt och på dig. Då går det säkert bra.
Tack detsamma med boa noite-kram!
Susjos sa…
Är imponerad av dina språkkurser , har förstått att det är lite tuffare att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder!
Ett sprakandeinlägg, helt klart!
Hoppas nu att spisplattan blir installerad i tid!

Just ja, man kanske skulle vaccinera sig igen, hög tid ju!
Må så gott
Kram
Susjos,

tack! Uppriktigt sagt så är vi alla ganska lika, både yngre och äldre, som går på kursen men i och för sig så kanske vi ligger i lite mera än de yngre förmågorna. Men mycket handlar vad man har med sig i grunden, Italienskan har lättast..sydkoreanen svårast..men vi pratar portugisiska alla gånger i två timmars tid med liten hjälp av engelskan emellanåt. Behöver jag tala om att många skratt förgyller lektionerna.
Må så gott du med !
Kram
Riktigt intressant att läsa om när fu ett till mot chefen. Tror bestämt att många fler borde våga göra det.
Hantverkarglädje,

tack!
Kanske det, det finns chefer och chefer; jag kunde i alla fall inte göra det på annat sätt just då, vilket visade sig vara ett vinnande koncept för min egen del.
BP sa…
Är väldigt impad över att du/ni vill lära er portugisiska flytande, eller nära inpå. Nu kan jag bara prata för mig själv, men jag har märkt att det är ett helvete att få nytt att fastna i min hjärna. Det gäller inte bara språk, utan "nya saker" rent allmänt. Så stor ELOGE!!!

Sedan blev jag aningen förvånad över din platta till spisen. Har man fortfarande sådana plattor i Portugal? Hade en platta (av fyra) på spisen gått sönder här så hade det betytt en helt ny spis/ugn. Det hände mig/oss 2017 tror jag det var och vi blev med keramikhäll eller om det är en induktionshäll. Går den sönder, får jag köpa en ny. Inga reparationer här inte.

Nog var det förnedrande att högsta chefen bad dig att vattna hans blommor. Det skulle INTE fungera idag. Men då var det ju liksom ett helt normalt beteende/förhållande chef-"undersåte". Gissar att det var ett test att se hur du reagerade. Smart och du avancerade ju:-)

Motsvarigheten till din svetsarkurs är nog min lödkurs. Okej då, inte lika glamoröst och "stort", men ändå. Var också enda tjej och min lärare hette Eje. Där väckte du ett roligt minne:-)
BP,

tack!
Givetvis vill jag lära mig tala flytande men det är en lång väg kvar till det om jag ens någonsin kan komma så långt. Det gäller att träna, träna och att träna. Hade dock roligt idag när jag stod i vårt lilla förråd och tog livet av ett par kackerlackor, som hör vardagen till. Plötsligt knackade grannen på min rygg och sade bom dia och tudo bem, godmorgon och är allt bra. när jag frågade honom om detsamma så svarade han att han skulle gå och walkeo...och jag skrattade gott. Han ville vara snäll och prata engelska med mig men gjorde det på portugisiska. Att säga jag går ut och promenerar heter passeo...Jag rättade honom och han skrattade i sin tur.
Jadå, vi ville ha en sådan soisplatta, de finns. Den är för fyra kastruller, inte endast för en men vi kunde ha fått vår spisplattas ena platta som inte fungerade reparerad men ungefär till samma pris som den med fyra plattor.
Induktionshäll vill jag inte ha. Har haft sådana och är inte riktigt överens med dem.
Nja, egentligen var det inte alls förnedrande fastän man kanske kan tycka att det var så nu i dagsläget. Vanligen var det städerskan som skötte bevattningen. Jag gjorde det aldrig annat än denna enda gång. Det var en smart grej egentligen att H. gjorde som han gjorde. Alla trodde nämligen att jag skulle bli avskedad. Vad som hände bakom hans glasdörrar i hans rum mellan oss två visste bara han och jag. Chefen K. trodde helt säkert att jag blev avskedad men det blev inte så utan precis tvärtom, jag blev befordrad istället. Det var saker i görningen av chefen K med alla som lydde honom mot H. som inte skulle vara. Mera än så säger jag inte, men jag blev den där katalysatorn som satte allt på sin spets när jag inte gjorde det jag blev ombedd att göra av K. Men förnedrande var det inte.. det var smart av H gentemot K. Jag blev en schackpjäs på sätt och vis.
Jag tog inte alls illa upp för blombevattningen, var bara förvånad.

Se där, lödkolv har jag också hanterat, vi har många gemensamma nämnare du och jag BP, inte bara tjusiga byggen och lyftkranar.
Heja er och inlärningen. Jag tycker oxå att ju mer jag lär mig desto osäkrare blir jag. Kanske för att jag verkligen vill att det ska bli rätt och då fastnar i att hitta rätta böjningen t.ex. Kraven på mig själv ökar. Det blir inga fler sprutor här, den senaste gav mig ju vidrig bieffekt. Hoppas du piggnar på dig fort
Anna i Portugal,

tack! Tack detsamma också för den delen!
Det är ju kanske precis som det ska vara, mera man lär sig mindre vet man, för mera måste man lära sig. Nya dörrar öppnas hela tiden.
Ja, jag minns att du blev rejält sjuk av din senaste spruta, förstår ditt val. Jag är pigg igen, känns helt ok idag. De tidigare sprutorna gav ingen bieffekt alls, men den här överraskade.
Uffe är ju i riskzonen så han behöver absolut ta sina sprutor och jag med som ska finnas här som hans högra hand.
Annika sa…
Ska också ta både covid och flunsavaccin snart.
Tog just första dosen av bältrosvaxxet, blev allt lite påverkade av den så vi skjuter upp covid och flunsavaxx till i november, men de ska tas.
Hoppas att du inte fick några biverkningar att tala om. MEN man vet ju isf vad det beror på så det är lugnt.

Du är så duktig som kämpar på med din kurs! Heja dig. SÅ bra gjort. Det underlättar ju verkligen att kunna språket i det land man bor i.

Det var bra gjort av dig, och det gav dig befordring likaså.

Klart du kan svetsa också, haha!!

Kramar till dig och ha en fin helg på din blommande ö!!!
Annika,

ja, det ska du ta, absolut. När man får så säger man inte nej. Uffe måste ha den dessutom som är i högriskgruppen, jag är frisk men behöver vara det också.
Nej, min trötthet försvann med John Blund, han tog den med sig..Kanske jag bara var trött ? Hur som helst, nu är jag pigg igen.
Tack, fick just veta att om vi klarar tentan så blir det ny kurs igen, så pass många är vi som vill fortsätta. Känns bra.

Det där är jag det Annika, på barrikaderna när så krävs. Uj ja, men bra kändes det efteråt när jag förstod vad det hela handlade om. Mitt nej var bra den gången.

Jag kunde svetsa i alla fall, kanske jag skulle klara av det ännu? Hmmm..ringrostig är jag nog.

Karinkramar med många blommor från Madeira hela vägen till Reston!
Dite sa…
Så bra att det gick fint att få den femte sprutan mot Covid. Här har vi fått nr. 6. Vet att den är på gång för allt fler, Skönt! För även om det kan finnas biverkningar med vaccinationerna så är det ju värre att drabbas hårt av Covid och då kanske med livet som insats och stora insatser som krävs av sjukvården.
Men det är ju valfritt att göra som en vill.
Så bra med plattan. Och just att testa sina språkkunskaper i dessa sammanhang är ju god övning. Ler och minns hur jag hade det med kinesiskan i Peking. Brukade dock ordna sig.
Så roligt med era framsteg och som jag tycker så är ju språket en viktig nyckel i ert nya land.
Lycka till nu inför ert test.
kram
Ditte,

ja, det gick som smort detta med sprutan. Uffe är ju högrisk med sina sjukdomar så det är ett måste att ta vad som erbjuds. Själv är jag tillsvidare väldigt frisk och vill så förbli , så givetvis tar jag sprutorna jag också. Det är första gången som jag blir så trött som jag blev men det gick fort över. Idag vaknade jag pigg igen.
Vi har nu fått vår nya spisplatta installerad, inte på bestämd tid men likväl så är den på plats nu.
Språket är en viktig nyckel och en ny kurs blir det bara jag/vi klarar tentan med 55 av 100 möjliga poäng. Tror nog att det ska gå vägen.
Tack Ditte och kram till er båda !

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio