Hoppa på tåget/22/Eld

Tåget rullar oförtrutet på och idag är det jag som sitter vid spakarna mot orddestinationen Eld. Lokförarkollegan Tove sitter tillsammans med alla andra i någon av vagnarna bakom och vilar upp sig inför augusti-tuffandet. 

De andra som brukar vara med på tåget har jag länkat till här:

 AnkiAnnaAnna i Portugal, Carita Ordodlaren, Paula, ToveZnoggeÅkeÅsa

Som vanligt lät jag mitt finger avgöra ordet för dagen. Jag tog en bok från bokhyllan i blindo, lade den bakom ryggen, bläddrade och lät mitt högra pekfinger välja. Där fingret "fastnade" fanns ordet. Det första substantivet gäller och idag blev det alltså eld.

Eld. Jag brukar lite skämtsamt säga att det bor en liten pyroman inom mig. Lätt att säga när man befinner sig på ett ställe där elden inte har stor möjlighet att sprida sig, där vattenslangen ligger tryggt bredvid, avstängd men med fullt tryck om så skulle behövas. Det var mitt stora nöje att bränna ris på tomten i Geta, när det begav sig. Varje vår, ofta till Valborgsmässoafton samlade vi ihop ris och så tuttade vi på...och jag, smygpyromanen stornjöt 


    Men om elden kommer lös, så händer allt annat än trevliga saker..


Då kan den bli förödande, rent av dödande. Bilderna tog jag när vi var i Arco de Calheta 2012, så det är rätt länge sen som någon lade eld så att stora stora arealer av Madeira brann ( 2010). Bilderna är tagna två år efter branden. Mannen togs fast och sitter tryggt och säkert bakom lås och bom än i denna dag.

I jämförelse kan man lugnt säga som ordstävet lyder: "Hellre en liten eld som värmer än en stor som bränner".







Att grilla hör oftast sommaren till men det hände även att grillen kom fram under vintern hemma hos oss när vi bodde i Geta.  Då grillade Uffe bl.a. lake, en lite ovanlig rätt  men väldigt god. 



   Åtskilliga gånger har jag lagt eld i en bakugn...inte då vi hade Pettas men när jag var Jomal´Karin

   I tio år hade jag Jomal´Karins ekologiska hembageri, i 15 år Pettas ekobageri och café. 

   Att äta stenhällsgräddat bröd är som att ta en snabbtur till himlen .Ungefär. 

   Finns det godare bröd än stenhällsgräddat? 



Just nu flammar det vackert i träden här i Funchal. Flamträdet är helt underbart vackert att se och uppleva. Flamma och eld hör ihop eller hur?

Några ordstäv om eld måste jag ta med i dagens tema: 

Elden som ger allting liv är kärleken
Även om repet förbränns i eld kan man se knuten i askan
Tänd inte en eld som du inte kan släcka

En liten lustig variant måste också till

En alkholiserad pyroman bad domstolen frikänna honom, eftersom han ju själv först blivit påtänd.

   I juli är det jag som står för orden enligt följande: 
   08 juli    Kram
   15 juli    Pusselbit/ar
   22 juli    Skugga
   29 juli    Vatten

   I augusti är Tove tillbaka igen och hennes ord är
   
   05 augusti    Brodera
   12 augusti    Silke/siden
   19 augusti    Dass
   26 augusti    Konst

   September tar jag över med orden: 
    
      2 sept           Spegling
      9 sept           Sten
    16 sept           Hand
    23 sept           Jord
    30 sept           Luft

Vill du vara med på Hoppa på tåget, så tag kontakt antingen med Tove eller med mig i kommentarsfältet.  Här kan du läsa Introduktionen . Välkommen med! 


                                             Karin Eklund, Funchal, Madeira





Kommentarer

Åke sa…
Jag sitter och njuter till varje bild du beskriver, vi har bra lika syn på elden i våra liv. Bilderna skulle kunna vara tagna hemifrån mig. Däremot har jag aldrig lyckats fånga någon lake, bara sett dem under isen på höstkanten. Dom här som förstör för andra går givetvis bort. Trevligt varmt tema du tog fram där i boken. Önskar dig en fortsatt trevlig lördag.
Lena i Wales sa…
Eld som är så viktigt i våra liv för att få värme och mat.
Vacker, men också farlig. En konstig kombination. Jag känner mig tudelad.
Trevlig lördag!
Flamträdet blev min favorit idag! Så vackert och verkligen eldrelaterat! Hoppas ni får en finfin lördag. Morgonkram!
wiper sa…
Härliga berättelser till dina bilder. Jag gillar dom flammande orange blombilderna. Så färgsprakande

Fin dikt på slutet

Förr så grillade mina föräldrar på landet och även på vintern så det känner jag igen. Hemskt med såna eldsvådor som förstör så mycket

Ha nu en skön lördag
Kramar!
Anna sa…
Inferno av eld som sätter skräck i oss. Tänker ofta på de vilda djuren. Nä, eld som okontrollerat är otäckt.
Men de blommande flammor älskar jag. Vilken otroligt vacker färg. Tack för fint inlägg!
Jag är med också denna vecka. Hittar inget ställe att länka på, har ännu inte riktigt begripit hur jag ska göra :-)
https://debutsky.com/2023/07/01/manadsbild-svar-pa-fragor-och-hoppa-pa-taget/
Här var det eldigt på många olika sätt. Min favorit blev nog ändå flamträdet. Det flammar verkligen och jag förstår att det fått det namnet. Hemskt med den stora branden 2010. Jag såg spår efter den när jag var på Madeira också.
Märtha sa…
Flamträdet! Det liknar faktiskt en azalea vi har. Namnet är borttappat, men när den blommar kallar vi den "brasan". Ett drag som vi båda har: pyroman... Jag kan bli isittande framför spisens glaslucka och bara följa med hur veden brinner, tryggt, utan att rymma! Spår av skogsbrand har vi sett på många ställen, både i Sydafrika och i Australien, folk verkar ta det med ro. Tänker också på svedjebruket förr, ett sätt att odla i bördig jord. Här regnar!!!
Tove sa…
Ja, säger jag med beröm i tanken och förtjusning i blicken att det här var bra! Mmygpyroman och till det en roligt avslutning - humor när den är på sitt mest eldiga! Ordspråket därtill. Härligt kollegan! Elden har så många sidor!
Hoppa på tåget kram!
znogge sa…
En lägereld eller ett Valborgsmässobål kan vara mysigt men all eld är inte sådan.
Jag var med om en brand i mitt föräldrahem och det satte mycket djupa spår under många år. Snygg tolkning som vanligt!

Önskar en god kväll nu!
BP sa…
Eld och vatten är de element som jag har störst respekt för. Du visar många exempel av eld och den jag föredrar är helt klart flamträden. De är underbara och totalt ofarliga;-)
Lake var det länge edan jag åt. Älskade fisken, men ICA slutade sälja den av någon anledning. Den var perfekt i fisksoppor.
Anonym sa…
Flamträd hade jag ingen aning om att de fanns, men då himla fina och så bra de passar i dagens Hoppa på tåget 🚂
Även jag är lite av en pyroman 🔥 kan jag inte elda på något annat vis så är tända ljus ett substitut 🕯️
Utan eld inget liv… även om vi nu bytt ut den värmande elden till andra värmekällor.

I slutet av april när vi firade Elins 17års dag så brann micron och det var inte trevligt 😥 vi får vara glada att Elin skulle hämta de värmda tacoskalen och upptäckte att det slog ut lågor ur micron.

👋 /åsa
Paula sa…
Sista bilderna, flamträden, WOW vilket häftigt namn på ett häftigt träd! Och det är inte några blommor heller, det är ju hundratals! Trots (eller kanske pga) torkan o värmen här så har både träd och buskar blommat extra rikt i år. Ja tänk att vi båda har brandmän i släkten. Det gällde att hålla sig i trim, när min far gick i pension köpte han sig en roddmaskin för han var livrädd att bli tjock av att inte längre träna..
Jag har alltid varit vettskrämd när vi eldat ris, det har inte hänt så många gånger, men då har vi alltid blött ner marken runt omkring innan vi tuttat eld. Det var förskräckligt hur det såg ut efter pyromanens eldlek, jag kan faktiskt inte minnas att jag hört om detta tidigare. Bastuelden saknar jag mest, hur är det för er, ni har väl inte tillgång till bastubad? Finfint tolkat! Kram från ett lite mindre eldfarligt Dalarna, vi har fått en del regn idag, äntligen
Ditte sa…
Vackra bilder och en fin och varierad tolkning av ordet eld. Alla bilderna talar till mig och på olika sätt så att välja någon eller några favoriter kan jag inte.
Kram och tankar till er.
Åke,
tack! 😊
Vi lade ut laknät under isen i januari-februari-mars och fick rätt mycket lake. En god fisk som många har fördomar om men som de gärna äter rommen av. Hos oss var den en favoritfisk och det är åtskilliga som jag har flått och tillrett, Uffe ännu flera. I marstaget drar de ut på djupare vatten.
Tack än en gång, lördagen blev enormt fin, kommer inlägg om det längre fram. Har inte haft tid att svara förrän nu. Önskar en god fortsättning på söndagen!
Lena i Wales,

elden är mycket nödvändig. Som allting här i livet så finns det en baksida på det mesta, en balansgång som man får ta. Eld är som livet, vackert men också farligt.
Tack Lena, jag önskar dig en skön söndagseftermiddag, har inte hunnit in här tidigare! Du skulle ha trivts jättebra där jag har varit, det vet jag. Det kommer inlägg senare om det.
Anna i Portugal,
Det skulle ha varit någonting för er att ha ett par flamträd till ! Tänkte faktiskt på er när vi gick förbi dem ...
Söndagskram!
Wiper,

tack! Flammande träd är inte helt fel 😁
Elden har två sidor, som det mesta har här i livet.

Ha en fin söndagseftermiddag, jag har inte varit inne på bloggen knappt alls, så hälsningen är lite försenad.

Kram!
Anna,

okontrollerad eld är givetvis inte någonting roligt att ha med att göra, så enkel är den ekvationen. Men i rätt forum, rätt hanterad så är den härlig.
Tack ! 😊
Carita,

det är jätteroligt att du är med. Jag förstår att du får huvudbry. Tove och jag försökte få till det i början med att man själv kunde länka, vilket vi misslyckades med, förmodligen p.g.a våra olika bloggdomäner. Vi vet inte varför men vi gav upp, så vi länkar till dem som är med. Har man inte varit med under två månaders tid så tar vi bort länken men det behövs som sagt inte att man är med varje gång, utan när man känner för att man vill och kan. Så om du t.ex är med en gång per månad så är du automatiskt länkad, blir inte bortplockad.
Som du ser här i mitt inlägg så finns länken till dig redan. Även i Toves blogg. Du är med helt enkelt.
Du behöver inte länka själv. Vi får fortsätta diskussionen om så behövs.
Tack för att du tar upp dina funderingar.
Anita, de fyra blomsterhaven,

Flamträdet är nog min favorit också, även om jag inte kan laga mat på det förstås, eller så...
Vi körde förbi ett skogsområde på höjderna igår och nu först ser man inte spår efter elden så noga längre. Bara om man vet att här gick branden, så ser man vissa spår. Så det tar tid...
Det har brunnit efter det också men på andra ställen här på ön. Tyvärr finns det folk som sätter eld på ön i ren protest. Helt obegripligt förfarande.
Märtha,

ja, flamträdet. Nu blommar de överallt här på ön.
Det är ju en azalea det här också. Acácia-rubra, latin delonix regia.
Så där ja, smygpyroman är du också😉, fast jag måste tillstå att jag har tappat gnistan för att pyromana i de här trakterna. Det var mera frestande längre norrut i världen.
Jag fastnade ofta i stolen framför kakelugnen i vårt café, där tillbringade både Uffe och jag långa härliga stunder.
Här är det svåråtkomligt att kunna släcka bränder. Numera finns en helikopter som kan transportera vatten till de mycket svåra partierna som man inte når så enkelt annars.
Men jag förstår hur du tänker, på stora områden, släta områden och där inte vattentillgång finns så måste man ta det med ro, bara hålla sig undan. Svedjebruket gäller här ännu, på de små plättarna som finns i olika nivåer. Så skönt att det regnar hos er, äntligen! Nu får du ligga inne ? Eller är du uteliggare ändå?
Tove,
Tack bästa kollega!
Elden har så många olika sidor, ibland mera eldfängd än annars.
Hoppa på tåget-kram även till dig.
Znogge,

ja, under kontrollerade former är elden vacker, nödvändig och värmande.
Men får man eldsvåda så ...ja, ord behövs inte, vi vet alla på ett eller annat sätt.

Tack! Trevlig fortsättning på er resa!
BP,

eld och vatten är element man ska ha stor respekt för, utan minsta tvivel.
Flamträden är så vackra så man nästan kan tro att de är overkliga.
Vi åt mycket lake när vi bodde på Åland, varje vinter, många gånger om. Vi fiskade själva. Den är perfekt i fisksoppor men på så många olika sätt annars också. Så kul att du också är lakediggare😃




Åsa,
det hade jag inte jag heller förrän jag kom till Madeira första gången. Fortfarande efter många år så är jag lika överväldig varje gång jag ser trädet, träden.
Tända ljus, det gör jag också...men här är det ingen tradition att ha tända ljus i hemmen, det har man bara om någon har dött sägs det, däremot är kyrkorna fyllda av sådana. Men jag tror att det håller på att luckras upp en aning med tanke på ljusmängderna och sorterna som säljs i vissa affärer.
Usch så otrevligt med micron, så bra att hon upptäckte det. Jag hade en bekant vars sommarvilla brann ner till grunden av en brödrost...kortslutningar är inte att leka med.
Paula,

flamträden är underbart vackra. De är översållade av blommor just nu.
Jag antar att träd och buskar hemma i Norden ser till att de ska överleva, de måste blomma, få nya frön som ska föra släktet vidare. Helt naturligt att det är så.
Skillnaden mellan våra pappor som brandmän är antagligen att din levde på sitt yrke, min var frivillig brandman, vilket alla var i Mariehamn på den tiden. Nu är det annorlunda även där. Min pappa lade av med brandmanskallet när han själv blev sjuk, hjärtsjuk, men han höll sig i trim med att gå, gå och gå.
Min son är utbildad brandsäkerhetsingenjör och han har lärt mig en hel del vett och etikett vad gäller brandsäkerhet, bl.a detta med att blötlägga marken runt brasor och att hålla fuktigheten kvar på en viss radie runt omkring.
Vi saknar bastu vi också även om vi mera eller mindre lever i en bastu varje dag just nu. Det lär finnas bastu på ett hotell i stan, vet dock inte vilket, där man kan hyra sig bastutid. Men det är förstås inte vedeldad bastu, men väl värt att pröva. Kram från gränden!
Ditte,
tack!
Det behövs ju inte väljas någon favorit heller 😊
Tack detsamma till er också och kram!
Anki sa…
Elden har varit närvarande i ditt liv ... och mest bara positivt. Roligt att läsa om ditt liv som bagerska!
Flamträden är fantastiska!
Härliga bilder!
Ha en fin söndagskväll!
Anki,

ja, så kan man absolut säga, mest bara positivt. Det finns annat också givetvis men jag går in för det positiva.
Jag märker av att jag klarar hetta och värme lite extrabra nu när vi har mellan 30 -40 grader varma dagar. Då ställer jag mig och bakar, knäppgök som jag är. Trivs som bara den i bagerivärmen.
Flamträden är underbara, fantastiska, storslagna.
Tack!
Tack detsamma!
Ledsen att jag missar avgångarna, men det är mycket nu.
Håller på med ett inlägg som passar bra in i temat den 29/7.
Hoppas komma ihåg det.
Stefan Karlsson,

allt har sin tid, det är roligt om du är med den 29 juli. Jag kan påminna dig, hjälpa dig komma ihåg. Inget som helst problem.

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio