En vardag i juli
kan se ut så här..."Vår" lilla kisse uppe på Conde Carvalhal, har blivit stor pojke. Inte alls lika kelig som tidigare när han var en liten kisse. Men han känner fortfarande igen oss och i all synnerhet Uffe.
Mangoträden är överdådiga men det tar lite tid ännu innan frukten är mogen för att äta.
För att vara en storstad så är det en väldigt lugn stad nattetid, åtminstone i våra kvarter
Jag är i ett "sånt där speciellt" tillstånd vad gäller skrivandet av blogg. Jag har massor att berätta och att visa men det är rätt så mastigt det som ligger på lut och väntar på att få komma på pränt. Jag draaar på det hela, visar annat under tiden. Väntar på den rätta känslan, den rätta inspirationen. Hoppeligen så infinner den sig snart. Under tiden blir det lite dittan och dattan av det här slaget. Lättsamt alltså.
Vi märkte, koltrasten och jag att vi fick sällskap...en fin katt igen, förmodligen på jakt efter muslig föda. Eller kanske det blev ödla till frukost?
Trevlig onsdag på er alla!
Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer
Kram
Just nu är det ju stiltje i Blogglandia, eller nästan stiltje i alla fall. Om du har världens ballasta bloggfoder är det ju smartast att vänta till hösten när dina läsare är mera "bloggpigga".
javisst är lättsamt bra. Det också. 😊
Koltrasternas sång är njutbar, jag håller med till hundra procent.
Katterna är härliga rovdjur, hur som helst.
Godkväll på dig med! 😁
ja, en riktig liten gosing, som har det bra, vilket inte alla katter har här.
Det som är på kommande är nog lättsamt på sitt sätt men digert, blandat med alla trådar som livet bjuder på. Det kräver sin Karin att återge allt på bästa sätt. Kommer i bitar...
Kramizzar till er båda!
ja, precis så är det, allt har sin tid. Tack!
Kram
sisådär,nu har jag varit uppe med koltrasten några morgnar. Här finns ingen tupp, fastän det finns tuppar i Funchal, både är och där. Många vaknar mitt på dagen tror jag 😊
Tack! Ungefär så är det, ingen större skillnad på solupp och solner...jag försökte visst få solen till månen en gång i ett blogginlägg om jag minns rätt😂
Vet inte om det är det allra s.k. ballasta bloggfoder..men för egen del behöver jag ge det tid för att få det så rättvist och fullständigt som möjligt. Skriver för min egen del först och främst och det blir nog inte bara ett inlägg, det blir i delar. En härlig utflykt till ett väldigt speciellt ställe handlar det om.
tack för det och jag förstår att du gör det, om någon, Busan-matte som du är.
Tror som du, att Busan inte vill ha någon som tar över i reviret.
du uttrycker det precis så där som jag egentligen ville, ta lite sats...
Tack!
Då är det så himla roligt och sporrande att sätta igång bloggandet då man är tillbaka igen. Och ja, sommaren är ju lite av en slowsky i bloggvärlden.
Men det drar ju igång igen.
Låter som om du har ngt väldigt spännande på lut, bra blogggrejer liksom :-D Blir nyfiken i en strut nu!
Älskar katter!! Och nu när vi vet att vi klarar av att bo med katter så vill jag har en, det vill inte min käre Peter.
Karin, jag ska ömsint pussa, klappa och hälsa Finland och Sverige från dig. Om jag ser Åland när jag flyger in över Sthlm ska jag vinka dit. OCH när jag åker hem från Närpes ska jag verkligen hälsa Åland när vi tar in i Långnäs mitt i natten.
Ha en jättefin och fortsatt bra sommar, fina Karin.
KRAMAR från mig!!!
Som Karin E skriver ta sats ....
Ljuvliga bilder från en skön morgon!
Må gott kranm
Visst är detta med lusten en viktig faktor. Jag har den inte. Mängder finns att skriva om, även om jag sovrat bort en hel del. Men mycket har hänt alltsedan april då jag fortsatte men bloggpaus.
Däremot gläds jag av att det dagligen är många besökare som tittar in till bloggen och med stor glädje tar sig an diverse inlägg och "Stockholmiana" samt annat från resor i Sverige.
Men lusten saknas att skriva en blogg har försvunnit och kanske blir det så för evigt. Återstår att se.
Varm kram
Har en och annan grej jag skulle vilja skriva ner, men det får vänta.
Kanske man kan skriva lite varje dag på ett inlägg, har aldrig provat.
Ha det jättefint. :)
pauserna kommer med jämna mellanrum. Jag tar förstås inte paus, men jag låter det gå på det mera lättsamma sättet ett tag tills jag orkar dyka ner i det jag egentligen vill skriva om, vill dela med andra och det jag tänker på tog mig så djupt, det jag har varit med om, så det kräver sin kvinna, sin tid att få till det på ett rättvisande sätt. Sen är det en helt annan femma om jag ändå lyckas förmedla det på rätt sätt. Men som sagt, jag måste ta sats, så klokt uttryck som Karin Englund gav mig.
Ni får ha lånekatter, katter som kommer på besök nu och då eller som ni besöker. Man blir låst även med en katt, så jag kan till viss del förstå din käre Peter. De är självständiga varelser men de är husdjur. Vi hade katter, men när vi inte hade tid för dem på rätt sätt längre på grund av arbetstider som var långa långa...och sedan också började med att dra hit, så lät vi bli att skaffa ny katt när våra "gamlingar" lämnade den här världen. Det blev inte flera katter och nu blir det inte sådana. Katter ska helst inte bo i stan.
Annika, tack så innerligt för dina hälsningar till mina "gamla" trakter!🤍🤍
Ha en mycket fin tid den sista delen av sommaren där du trivs som fisken i vattnet. Allt gott finaste du!
KRAMAR hur många som helst från mig till dig! Ser framemot att få läsa din blogg igen när du är tillbaka.
tack! 🤍
Ja, det blir mera lättsmält ett tag framöver, för min del och för den som läser min blogg. Måste fortfarande landa i det jag fick uppleva, ta till mig och kanske fara dit en gång till. Jag blev bergtagen mera eller mindre😊och kommer nog ändå inte att kunna förmedla känslan jag fick och har men vill ändå landa i det mera innan jag skriver. Ta sats, så bra sagt.
Du gör rätt Tove, allt har sin tid och sin plats och ibland inte alls när det kommer till kritan. Vi får se hur det blir för min del men något blir det helt säkert.
Tack och nu har det redan blivit en ny skön morgon innan jag svarar. Ha det -kram! 🤍
tack! 😊
Lusten har jag i det här fallet men jag måste "landa" ordentligt för att kunna återge det jag upplevde på ett rättvisande sätt. Dessutom är det så mycket så jag måste återge det i lagom doser, dela upp. Vi får se hur det blir..
Ja, jag har förstått att du inte har lusten och då är det ju bäst att bara vara. Du kan ju skriva för dig själv också. Så gör jag nu och då..
Du har ju varit väldigt aktiv på bloggen i många år, med berättelser, foton och så vidare så gott som varje dag. Bränslet tog slut eller sinade. Ladda i långsamt takt, låt det komma om det ska komma. Du är ju ändå med lite här och där i kommentarsfältena, vi har inte tappat dig Ditte! Du finns och det är huvudsaken! Din operation tog också sitt, sånt tar på...
Grattis till att folk tittar in och läser ditt gedigna material som du har skrivit under alla åren. Mycket finns att läsa om, det vet jag som har följt dig under lång tid.
Ta det som det kommer, vill livet, lusten så är du snart på banan igen.
Ibland är det riktigt skönt med paus också, jag höll också upp mera eller mindre under ett års tid då vi sålde och köpte, flyttade . Sen bara kändes det rätt igen. Jag är ju inte aktiv på andra sätt vad gäller skrivandet. Är lite grann aktiv på facebook, men knappt det ens.
Allt har sin tid!
Varm kram
tack!
Ja, ta det pö om pö om du vill skriva ner saker. Jag brukar göra så och ibland jobbar jag länge på ett inlägg. Men viktigt är att man följer sitt eget inre och att man mår bra av det!
Ha en fin fredag!
Kram från pörtet
ja, jag gissar nog att vi alla gör det, känner igen känslan. Vet inte om mastigt är rätt ord för mina kommande delinlägg, men inom mig känns det viktigt att kunna återge det så rättvisande som möjligt.
Du får nog till pusslet Paula, hela livet är ju ett sådant!
Tack och kram från gränden!