Ibland blir det fel....

som  t.ex. då  vi bytte dörr i vårt förråd en trappa ner från vår lägenhet. Samtidigt bestämde jag mig, Uffe är helt utan ansvar i det här, att eftersom vi ändå hade hantverkare på plats i ett annat skede då vi renoverade (vårt badrum), så kunde de också byta dörr och fönster till förrådet, så  att vi skulle få allt nytt när vi ändå höll på med att renovera. 

Sagt och gjort, den gode Carlos och hans killar, som redan hade bytt ut alla de gamla dörrarna och fönsterna i lägenheten till nya modernare, snyggare, praktiska och framför allt täta, innan vi flyttade in, fick givetvis uppdraget att göra både dörr och fönster till förrådet åt oss. 

 

Det här fotot är det enda som finns av hur det såg ut innan renoveringen eller rättare sagt under renoveringen. Där den röda "slangen för eldragning" går in, där finns vårt lilla förråd och så finns det lilla fönstret emellan vår grind och trappa som för oss upp till vår terrass och vår lägenhet. Av dörren till förrådet syns inte annat än handtaget. Dörren gick inåt..och den var rena misären.

Carlos kom hit med en kille med sig. De tog mått och var noggranna som vanligt. De var förstås nyfikna på varför vi ville ha dörren till förrådet att svänga utåt istället för inåt (som är brukligt här)  och jag förklarade förstås att det blir mera utrymme på insidan. 

Som det var då med den gamla, tjocka, trasiga trädörren så gick det knappt att komma in i förrådet alls, den tog i golvet. Man fick tränga sig in Den gamla dörren hindrade oss helt enkelt. Synd nog så har jag inte tagit någon bild av den gamla dörren som nog hade lås, men som ändå inte gick att stänga på grund av att den hade svällt upp av all fuktig väderlek. Den var trasig nere vid golvet, ett stort hål för stora fyrbenta varelser kunde vara inbjudande...nej, allt skulle bli nytt! 

Och dessutom så skulle vi få in mera ljus i förrådet genom det lilla fönstret  som man kan se här ovan på bilden. Det var vi alla väldigt mycket överens om, både Carlos och hans kille, vår agent Catarina och jag. Förrådet skulle bli någonting helt annat än tidigare. Ljust framför allt och bakom dörren inne i förrådet skulle vi ha en liten typ av vinkällare. Så tänkte jag...Så Carlos drog iväg med sin kille för att fara hem och tillverka dörr och fönster.

Idagsläget ser det ut som här ovan. Till höger i bild finns vår trappuppgång bakom grinden, dörren till förrådet går utåt men det lilla fönstret ? Vad hände med det? Ja, ibland blir det som sagt fel...

 

När Carlos började byta ut det gamla lilla fönstret så visade det sig att det inte gick till vårt förråd alls. Det var ett fönster som gick till grannen som bor under oss istället. 

Det lilla mellanrummet mellan vårt förråd och vår trappuppgång hörde inte alls till oss! 

I det utrymmet har grannen sin tvättmaskin! ( i min tilltänkta vinkällare! ) 

Där stod vi alla fyra, som med egna ögon hade sett att fönstret hörde till oss och till vårt förråd med våra tvättade halsar och skrattade. 

Jag fick skrattanfall på skrattanfall och till slut så skrattade alla. 

Det var ju bara för dråpligt. Ja, vad gör vi nu undrades förstås...? 

Vi måste förstås prata med grannen som hade fått ett nytt fönster utan att ens veta om det. 

Grannarna var förstås glada och tacksamma över att ha så trevliga grannar som vi . 

För givetvis så stod vi för fiolerna. 

Jag hade ju satt igång det hela på eget initiativ och beställt ett fönster och i slutänden fick grannarna vara med och bestämma om sitt eget fönster. Kan ni tänka er?😏😏 

De hade endast behov av att kunna öppna fönstret och behövde inte alls något glasfönster, så därför blev det som det blev. De har fortfarande ett helt nätfönster bakom det nya fönstret som de kan öppna om och när de vill. 

Ibland blir det bra fastän det blir fel från början.

Vi fyra som hade sett att fönstret hörde till oss, hade nog sett det i våra fantasier, bestämt oss för att det fanns ett uttrymme bakom dörren som inte gick att rubba.

Och vem kunde veta att det mellan oss och vårt förråd fanns ett utrymme som grannen äger och använder. 

Det blev hur som helst mycket snyggare så här. 

Helheten hade inte funnits om det mitt i allt hade funnits ett gammalt fönster med nät i, eller hur? 

Ha en fin torsdag alla!

                                                Karin Eklund, Funchal, Madeira