En helt vanlig dag
hos oss kan se ut så här.
Jag ror och sen ror Uffe, medan jag fixar frukost åt oss.Vi skämtar om att han drar iväg till Porto Santo och jag hamnar någonstans på vägen, möjligen vid Desertas om jag ens kommer så långt. I rena siffror så drar jag 100 årtag på Kettlerns högsta motstånd, han 3-400 årtag,också på högsta motstånd. Ca 25 tag i minuten ...det är ju självklart att han kommer mycket längre än vad jag gör. Men jag är nöjd med mina hundra årtag varje morgon på fyra minuter. De känns bra i min kropp och ibland drar tankarna mig bakåt i tiden då jag som liten flicka fick vara med min pappa och ro ut nät. Roligast var det förstås att ta upp näten. Jag minns fortfarande hur nätkobbarna såg ut och hur det lät när de förankrades bland strandstenarna i Färjsundet på Åland. Jag minns ännu var de största abborrarna gick på och fastnade.
Ibland funderar vi förstås på om grannarna under oss undrar vad vi har för oss, för givetvis måste det höras genom betonggolvet att något är på gång i arla morgonstund. Vi måste nog bjuda upp dem till oss för att skåda vårt lilla underverk, roddmaskinen. Mitt i allt så vill de också ro...välbekomme!
 |
| Förlåt halshuggningen men på det sättet syns det inte vem som är vem bland alla byggjobbare. |
En titt ut på RIM-byggprojektet hör till. Vi måste ju kolla upp att de sköter sig, det förstår väl vem som helst? Jodå, de sköter sig exemplariskt, åtminstone enligt portugisiska mått mätt 😉 Det där sista var ett dåligt skämt för de är skickliga yrkesmän allihopa, med olika färg på sina hjälmar beroende på graden i hierarkin.
Uppriktigt sagt, så är vi mäkta imponerade över hur mycket de får gjort. Att se på dem är som att se på en myrstack, alla har någonting för händer från kl. 08-19 varje dag förutom lördag då de slutar kl. 17. Någon av dem sjunger fado ibland, med en väldigt vacker stämma. Jag har inte kommit underfund med vem sångaren är ännu.
Vilket gäng! Applåder och solhatten av!
**********
Frukost, förstås. Ett viktigt intag för vår del som i normala fall inte äter lunch, utan intar frukt någon gång under eftermiddagen innan middagen. Blir det lunch, vilket det blir ibland av olika orsaker blir det ingen middag. Sådana är vi nu för tiden.
Lite vanliga vardagssysslor väntar på det, som att städa undan, bädda, diska, bära ut soppåsen till soptunnan som står i förrådet mellan avhämtningsdagarna (tisdag och fredag), kolla postlådan, tvätta kläder osv
Ibland blir det en levadavandring, en veredavandring eller en vandring vart som helst till överallt och ingenstans. Vandra hör till vardagen hos oss. Om inte annat så går vi och handlar och gör det lite längre bort än vad vi egentligen behöver, bara för motionens skull. Gärna i uppförsbacke till butiken och med ryggsäckarna fyllda så smakar nedförsbacke bäst. Regniga dagar tar vi de kortare sträckorna om vi inte håller oss hemma. Vilket också händer. Givetvis. Hur mycket hurtbullar som helst är vi inte .
Även en viss grannpåverkan hör till vardagen. I vårt köksfönster byter gardinuppsättningarna ofta plats. Jul och jordgubbar gällde nu under helgen. Grannen sköter om den saken och vi är hur glada och nöjda som helst med arrangemanget, även om de lite ängsligt frågade oss i ett tidigt skede om det är ok att de hänger sin tvätt utanför vårt köksfönster. Givetvis är det ok, var skulle de annars hänga den? På alla telefon-och eltrådar som hänger här mellan husen? 😉 Det är ju deras enda möjlighet att hänga tvätten framför vårt köksfönster och vi tycker det är riktigt trivsamt. Annars ser vi ju bara grannhusets gavel.
Så händer det, om inte precis alla dagar, den här tiden på året att vi får se de mest ljuvliga solnedgångar. Så händer det samtidigt att jag rusar ut på terrassen för att föreviga dem och så blir jag förgrymmad över strålkastarna från fotbollsplanet nedanför oss. "Nu går jag och pangar de där lamporna", ropar jag åt Uffe som alltid svarar lika lugnt "att gör det du, ta ner stolparna också "!
Nej, det händer inte alls alla dagar, långt ifrån, men en helt vanlig kväll var det när vi satte oss ner framför tv-n och firade sonen och dottern som bor i det främmande landet Sverige, Långtbortistan. De hade ju haft födelsedagar båda två och då måste ju vi fira dem.
Ibland är det skönt att bara sätta sig ner framför tv-n. Jag brukar be Uffe att ta fram ett så där lagom gulligt mord och så gör han det. Men de där riktigt gulliga hade tagit slut nu senast så vi tittade på Vera. Men hon är ju gullig bara hon som alltid kallar alla till Love.
Sen sitter jag vid datorn ett tag, läser bloggar, skriver blogg, skickar mejl...innan jag tar ett hopp i sängen med en bok i min hand. Oftast har jag nästan somnat när Uffe kommer och lägger sig.
En helt vanlig dag har förstås många olika ansikten och det här är ett av dem.
Ha det bra alla!
Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer
Tur att jag inte är byggjobbare kan jag säga.
Trevligt att få ta del av hur en vanlig dag kan se ut hos er :D
Förstår att det är intressant att kolla på husbyggarna när dom arbetar. Det är inte det lättaste jobbet och väldigt slitigt. Vi äter lunch men nåt lätt till middagen istället. Alla har sitt och det är inget fel på det.
Härlig grannsämja som är så viktig. Vi har fått så bra grannar här också.
Vilken vacker solnedgång och så fick man sig ett gott skratt också ;)
Förstår att Sverige är lite främmande nu när ni acklimatiserat i ert nya land
Härligt skrivet
Ha nu en fin början på den nya veckan
Kramar från Malin i Sverige ;)
Tänker på härliga levadavandringar genom en omgivning av blommor, grönsaker, frukt och annan grönska.
Tänker också på de externt branta backarna Kondis måste ni få... och cykla, det är knappast att tänka på i de branterna.
Tänker också på att ni måste sakna barn och barnbarn. Skulle ha svårt att flytta så långt i från de mina...
Kram! Anna-Lena
vi ror igång oss brukar vi säga :).
Uppriktigt sagt så finns det ett motstånd i mig som försöker hitta på alla möjliga orsaker till att jag inte ska sätta mig ner och ro. Men så biter jag ihop :):
Lycka till med spinningcykeln!
De är som apor, de där byggjobbarna, hänger och klänger men har inte några lianer att ta tag i. Säkerhet?
Tack för att du ville dela en av våra vardagar:D
Uffe hade de goda vanorna redan innan, därför kom roddbåten med hit. Nu har jag tagit mig själv i kragen och ror jag också mera regelbundet än tidigare.
Så skönt att du kan börja med dina promenader igen, att förkylningen har dragit iväg.
Kram
det är en bra början och nu har t.om. jag kommit igång så pass att jag inte vill börja dagen utan att ro. Visst viskar latmasken åt mig ibland att du måste inte men jag slår dövörat till, för det är så skönt att få en viss regelbundenhet i rörelserna.
Byggprojektet är vår granne och kommer nog så att vara rätt länge än, så ...ja, det är väldigt intressant att följa med allt de har för sig.
Så roligt för er del att ni har fina grannar i ert nya boende. Det är guld värt.
Sverige är förstås inte alls främmande, inte Åland, inte Finland heller, det gamla finns kvar inom oss men det nya gäller. Lite skämtsamt sade jag detta om Långtbortistan. Det är lättare att ta båten över Ålands hav än att ta flyget till Lissabon och Funchal, så är det bara.
Tack Malin i Sverige, ha detsamma du med!
Kram!
det är lite till och lite från beroende på dag, förstås.
Man får kondis här om man vill eller inte. Madeira-ben brukar man skämtsamt kalla det när man har varit här ett tag.
Det finns ganska många som cyklar här men då mera tävlingsinriktat. De är otroliga de som drar iväg uppför backarna här. Men vi gör det inte.
Det är det jobbiga emellanåt, saknaden, den fysiska med barnen och deras familjer. Men vi håller tät kontakt ...och pojk-barnbarnen var ju här i januari.
Till all lycka så har barnen inte långt till Arlanda alls...
Kram!
Karin
Första bilden är ljuvlig; förutom roddmaskinen en mycket tjusig nederkant åt höger; spegel av vad??
Det finaste som finns är ju vardagen!
Halshuggarmetoden är ju en bra en att ta till. Hierarkiska hjälmfärger? Nu må jag kolla vid nästa bygge jag passerar om fenomenet finn här.
Samma här lunch om jag äter tidigt på dagen, middag om jag äter senare. Gärna en druva, lite rött och ost och gärna underbara bryska ironiska Vera Love!
Skål för Uffe o du som roddar livet så fint!
Kram
jag måste gå in och titta på fotot några gånger för att se det du ser. Det är ljuset som kommer in genom fönstret och syns på mattan.
Ja, det är helt ok att halshugga folk emellanåt, så de inte blir "utmärkta" för åskådning som de inte själva har godkänt. Jag skulle tro att hjälmfärgerna som berättar i vilken rangordning man befinner sig också finns längre norrut. Undrar om inte EU har ett finger med i det spelet?
Vera Love är lovely!
Skål för dig också Tove! Vi höjer våra glas!
Kram
njaaa, så där pigga är vi inte, men jag har ju haft tidiga morgonvanor i många år som bageriinnehavare så det ligger väl lite grann i mig detta med att stiga upp. Men tidigt nej, ca kl. 07. för min del, 1 timme senare för Uffes del. Ungefär, med vissa undantag förstås. Jag har märkt att om jag inte ror genast på morgonen så skjuter jag på det till nästa dag ;).
Jumpa behöver man absolut, man måste hjälpa till för att hålla kroppen smidig och stark. Hälsovård helt enkelt.
Ja, man kan ju inte äta hela tiden, jag håller med.
Vi har det hur bra som helst och tackar vår lyckliga stjärna för att vi tog steget fullt ut att flytta hit.
Ha det riktigt gott ni också !
här finns det nästan alltid goda ostar att ta till vilken dag som helst om vi så vill. Men alla kvällar blir det inte ost och vin, bara när det känns så någon gång nu och då.
Tack och lov så har vi inte isigt, blåsigt och halt men snart har allt det där blivit ett minne även för er. Våren är på kommande!
Sedan har du ju en massa underhållning direkt framför näsan. Du behöver egentligen bara röra dig inom fyra väggar...
Fotbollsplanen - är det Marítimo Funchals hemmaplan? Mitt i "byn". Där satt jag en gång när vi var på semester i Funchal. Min man som var inte ett dugg fotbollsintresserad tyckte att stämningen var helt suverän på den "lilla" planen. Ja liten jämfört med Wembley då;-)
Ett fall för Vera är en av mina absoluta favoritserier. Tack och lov att serien inte verkar dubbad utan textad. Serien utspelar sig ju i närheten av Newcastle. Där säger alla "Love" eller "Pet" till varandra, även om man inte känner varandra.
ja, inte är det helt fel i alla fall att vara pensionär :).
Vi har absolut inte tråkigt. Underhållning från morgon till kväll är det på andra sidan gränden. Paus på söndag!
Nej, det är inte Ronaldos hemmaplan, vad jag vet. Den här fotbollsplanen hör till en skola, ett gymnasium nära oss och det är skolelever som använder den. Men det kommer andra skolor hit också från övriga ön och tävlar. Full fart hela tiden ända fram till midnatt ungefär.
Den du tänker på är lite högre upp och mera västerut från oss. Vet vilken du menar! Sen finns en Stadion högt uppe i bergen, vi har aldrig varit dit men vi ser stället nästan var än vi vandrar och rör oss.
Vera är textad här. Originalet är som det ska vara, odubbat.
Aha, se där, då lärde jag mig någonting nytt igen. Tack för det Love! ;)
Här skulle jag vilja stänga av kranen på samma sätt som du vill panga lamporna. Jag är så trött på nederbörd nu både i vitform och eftermiddagens/kvällens regn.
Nu blir det kanal 5 och Superstars =)
vi har det egentligen oförskämt bra. Mycket behagligt! <3
Jag har förstått att ni har lite väl mycket av allting uppifrån nu just. Men någon gång måste det väl sina i de där tankarna också.
Ha en skön kväll med kanal 5 och Superstars!
Och att just vardagen är till lyst och gagn är ju så viktigt. Jag är också så glad att bo i en stad med liv och rörelse runt oss . Något som händer och som en är en del av. Kan förstå att strålkastarna kan irritera när du vill föreviga en vacker solnedgång. Å andra sidan är de en del av livet i stan och kvarteren där ni bor. Likaså bygget. . Och kan en inte påverka det som händer är det lika bra att acceptera det som det är-
Vi har ett liv och det är här och nu så att göra et bästa av det är ju en win win situation.
Tycker ni gör det väldigt bra. Och visst är vi lyckligt lottade som kan välja. Tänker ofta på det.
Kram
för vår del är det bäst att ro in dagen på morgonen, innan vi har ätit frukost. Vågskvalpet och sjöfåglarna tänker vi oss, inget inspelat har vi :).
Jag älskar tystnad och stillhet ute i naturen men också det här livet. Liv och rörelse är fint på så många olika vis, vilket du givetvis vet. Vi har haft ett så rikt liv ända tills nu vad gäller naturen och närheten till det alltet, så det känns helt rätt och riktigt att ha det så här nu och vi trivs.
Så är det, det handlar om att göra sig win-win situationer om man kan.
Vi är lyckligt lottade men lite grann har vi nog själva också hjälpt till på vägen till att ha det bra.
Kram
men då tänkte du inte bara, du tog dig fem minuter. Inte illa alls. Man hinner ju långt på den tiden. Karlar är av annat virke på sådana här manicker tror jag. Uffe drar på mycket mera och under längre tid än vad jag gör. Vandringsvädret kommer! Jag vågar nästan lova det :)
Bara att "vandra vidare"...
så är det ju med vanliga dagar, en salig blandning för det mesta.
Vår roddmaskin är också en möbel, hör till och är högst nödvändig. Personligen skulle jag gärna ha den i ett annat rum men det finns inte utrymme för den på annat ställe än där den står. Ute på terrassen skulle den snart bli en rostig grej.
Usch Märtha, varför flyttar ni inte?;) Nå, snart vandrar du i trädgården, hur mycket som helst i alla möjliga riktningar och på alla möjliga sätt, t.om. krypande. Mars är en jobbig månad, i år verkar den vara ännu jobbigare överallt högre upp i Europa.
Vandra vidare, var det inte Gunnar Wiklund som sjöng så?