Det ena ger det andra

I måndags, när vi gick förbi Stadshuset så tittade vi in för att se om de hade fått alla krubbor på plats. Det är det 16-de året som Miljödepartementet här bjuder in förskolor, skolor och andra liknande institutioner att göra en krubba av återvunnet material och givetvis så ville vi se vad som är på gång i år.

De var mycket riktigt på gång med att ställa ut men långt ifrån klara...

 
    Här köar de tre vise männen på att få besöka krubban 😉💜


När vi gick förbi igår, fredag, så hade de vise männen fått aduience och ängeln på taket hade hittat rätt i livet.I måndags låg den på golvet och såg lite villrådig ut. Nu är allt i sin ordning och så kommer det att vara ända fram till den 8 januari- 23. 

 I Annas ( i Portugal) lucka av idag kan man läsa "Testa äta något nytt"  

Gunnel är inne på samma linje ungefär men med Festernas fest, (Nobelfesten) och då uppstår förstås helt naturligt frågan för min egen del att vad ska jag testa som jag inte har ätit tidigare, som är helt nytt för mig? Jag kan ju slå ihop båda dessa "flugor" i en smäll och hålla en egen Nobelfest samtidigt kanske?

Jag har förstått att det hör till att man i Sveriges avlånga land håller sina egna Nobelfester i olika föreningar/ tillslutningar av olika slag mellan vänner osv. Jag tror att man gör det på Åland också till en viss del.

Här om dagen vet jag att man höll Nobelmiddag bland sjöscouterna på Lidingö, kallad Skeppets nobelmiddag -22.  

Barnbarnet Wilhelm blev högtidligen diplomerad tillsammans med andra "pristagare" ( i det här fallet får man inte flera miljoner kronor utan ett skrivet bevis/positiv motivering på det man har visat sig vara bra på, en uppmuntran helt enkelt) . Motiveringen för 12-åringen Wilhelms del löd så här: "Wilhelm, Årets sjukvårdare. Du har ett brinnande intresse för det vi gör i scouterna. Allt inom matlagning på stormkök och sjukvård är du speciellt nyfiken på. Du är noga med att det blir rättvist för alla."  

Dottern hade Uffes gamla studentmössa på sig ( varför har vi ingen aning om, för hon har en helt egen sådan också men kanske för att hans mössa har gulnat med åren och att den färgen passar bra till hennes röda hår? Detta är min egen spekulation 😊), en ärvd fin lång släktklänning hade hon också på sig när hon höll ett föredrag om en avliden släkting , nämligen min pappas farbror Josua Sommarström som var med och bildade scoutrörelsen i Mariehamn och på Lidingö men också i Kina någonstans.  Ålänningar har namn om sig att vara företagsamma som ni vet. Jag tänkte länka till Josua Sommarström men hittade så mycket om honom så jag fick svårt att välja, så det bästa är att den som är intresserad googlar på hans namn. 


En fin bild har jag i mina gömmor av Josua och Herta samt deras tre söner Gudmar, Ingvar och Bo. De hade en dotter också som hette Siv men hon är inte med på fotot. Troligen var hon hemma i Sverige just då medan övriga familjen var i Kina. Siv var lillasystern i familjen. En helt underbart härlig människa som jag träffade flera gånger. Hon är för övrigt mamma till Jessie Sommarström och Jessies bror Peter.  Jessie blev Årets mästerkock -22 i Sverige.

Dottern i vår familj samlade ihop delar av släkten på sitt sätt så att de fick komma med på Nobelmiddagen som gick av stapeln under högtidliga roliga former. Sjöscouterna i Lidingö har det väldigt trivsamt i sitt gäng.

I det här huset som fanns på Mariegatan 34 i Mariehamn bodde den Sommarströmska familjen. Nu finns inte huset kvar längre men grundstenarna till huset sticker upp i rabatterna som en påminnelse om vad som var en gång. Josua som var den yngsta av sju syskon föddes här. Min farfar John var äldst bland de sju. 

Ikväll ska vi träffa vänner här hemma hos oss under lite enklare former. Det blir ingen bankettmiddag precis, utan matiga pajer med sallad och goda såser, samt efterrätt förstås. Det blir lite finländskt stuk över vår "nobelmiddag" för alla våra fyra gäster har sina rötter i Österbotten, även om två av dem bor i Borgå och endast är på tillfälligt och kort besök här på Madeira ( Ordodlaren)  De andra två bor större delen av året här på Madeira men gör avstickare till Finland när sommaren är i antågande och så vi två då förstås som nu är heltidsboende här och ingen annanstans. 


Idag blir det inget nytt under solen på tallriken men det blev det faktiskt i förrgår, då jag testade ett madeira-recept på potatismos, där man blandar in chuchu/pepinela tillsammans med potatis. Jag svängde till det lite extra med att lägga till sötpotatis också. Jodå, moset blev hur gott som helst. Och det var någonting helt nytt på vår meny, något som vi inte har ätit tidigare. Det händer faktiskt titt som tätt här i vårt hushåll att jag/vi skapar någonting helt nytt för vetenskapen som vi skämtsamt brukar kalla det. Inget foto finns på den skapelsen tyvärr och nu är den uppäten. Däremot bjuder jag på en annorlunda krubba som det nog har lagats mat i många gånger innan förvandlingen .


Ha en fin lördag alla! 

                                            Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Gunnel sa…
Så tre,ligt att läsa om era "Nobelfester". Vi hade det med när jag jobbade i skolan. Barnen gillade verkligen att få sitta vid långbord och visa upp att de kände till hur man skulle uppföra sig exemplariskt. Matlagnimgskunskaperna går tydligen i släkten hos er. Tänk att ha en mästerkock i släkten, det är inte illa. Jag har förstått att du också är en mästerkock fastän du inte varit med i TV. Ha en fin Nobelkväll.
Gunnel,

javisst är det trevligt med Nobelfester. Enligt dottern så har det nobelfestats alltsedan barnen gick förskolan och upp genom åren. En tradition som är fin för man lär sig ju lite vett samtidigt, förhoppningsvis.
Jessie är jätteduktig och det är så roligt att hon äntligen kom i hamn. Hon har varit väldigt nära tidigare men nu gick hon i mål.
Jag har bara nästan varit i TV-n men alltid blivit bortklippt, haha...Men jag har lagat mat med bl.a. Tareq Taylor, en fin kille.
Ha detsamma du med!
Den sista bilden bjöd verkligen på en annorlunda krubba! Tack för tipset att lägga med chu-chu i potatismoset. Min mormor hette Hertha, inte ofta jag ser/hör det namnet numera. Nobelfesten har jag aldrig sett eller deltagit i (ens hos vänner).
Anna i Portugal,

En krubba i svartaste laget, haha...men kul på sitt sätt.
Skala och koka chuchu innan precis som med potatisen.
Jag har aldrig själv deltagit i någon Nobelfest men nog sett den på tv-n många gånger. :)
Tove sa…
Det ena ger det andra; det har du verkligen fått till här!
Jag har en dag full av intryck, så Karin jag får lov att återvända på morningen nästa dag då hjärnan är mer vaken för att ta in både det ena och det andra, du vet hur läget kan vara :-)
Njut kvällen med vännerna!
Tove,

ta det som läget är, jag har full förståelse!
Njut du med och låt hjärnan vila. Kram
BP sa…
Gissar att du har fler julinstallationer i ditt fotoarkiv. Älskar dom:-)
Kul och intressant läsning om Lidingö sjöscouters nobelmiddag. Roligt att det även finns en Nobelmiddag à la Karin på Funchal:-)
BP,

ja, det finns många sådana just nu :)
Nobelmiddagen ikväll, väntar på våra gäster just nu i skrivande stund, är nog av en helt annan kaliber än vad som serveras i de rätta kretsarna. Men det går säkert åt med pajer av olika slag, såser och sallad, samt glass och jordgubbe till efterrätt :) Vi blir nog mätta. Huvudsak är att vi har trevligt tillsammans.
Ditte sa…
Ja, visst är denna den 10 december en speciell dag på många sätt- Och på olika sätt- Roligt att läsa om barnbarnet Wilhelm blev diplomerad. Vilken rolig motivering till Wilhelms pris. Och visst är det roligt attden gulnande studentmössan kom väl till pass.
Jag har haft lyckan att vara med på två Nobelfester i Stadshuset, 1969 när jag var student och även 1974. Fantastisk minnen och så roligt jag hade.
Men även ett lite trist minne. Min mamma avled den 10/12 -2002 på Karolinska sjukhuset och just under pågående Nobelfest. Och vi hann skåla innan hon somnade in.
Roligt att läsa om familjen Sommarström på Åland. Läste högt för Bosse.
Önskar er nu en festlig kväll tillsammans med era vänner.
Och visst är det roligt att testa nya recept.Jag gör det ofta och gärna- Blir mycket asiatiskt.
Kram
Veiken sa…
Här hade vi också en liten nobelfest på grund av att en av våra grannar fyllde år!
Fint dukat vid poolen och Janssons frestelse som huvudrätt efter välkomstdrinken som var en nyplockad kokosnöt - spetsad med lite rom!!
Jordgubbstårta och kaffe avslutade.
Så trevligt att bjuda in förskolor och sedan ställa ut! Gillas!
Tove sa…
God morgon! Nu är jag här med utvilad hjärna och har fått med mig "allt" av det ena som tar det andra och ger! Det gav verkligen mycket gott och blandat detta för en som mig som gillar spridning med tråd, den Sommarströmska tråden, några gamla bilder, huset på Mariegatan och historien.
Grattis till Wilhelm som blev diplomerad för sina insatser, en eldsjäl så att säga tänker jag. Hipp hurra! Två diplomerade i familjen <3
Ser för mig Nann med sitt röda hår i gultonad Uffestudentmössa -och med släktklänningen hållande föredrag om Joshua!Jag visste inte att det fanns sjöscouter. Så härligt samla släkten på denna middagen. Så roligt läsa om detta. Mästerkock i Sommaströmska också minsann. Företagande ålänningar, ja ... :-)
Gillar erat Miljödepartement som inbjuder till dessa återbruksutställningar för förskolebarnen. Så kreativt roligt. Du har ju haft det med förut här på bloggen.
Grillkrubban är speciell, en läcker bild!
Vänskapskvällen med vännerna är fin form för firande det med, anar trevlighet :-)
Tack för fint sammanflätat testa och festa!
Vaken hjärnkram!


Ditte,

Nobeldagen har alltid varit en höjdpunkt för min egen del. Då har jag bänkat mig framför tv-n och följt med vid prisutdelningar/hela ceremonin och så gått på bal efter det. För att inte tala om Tala med snillen.
Wilhelm och hans storebror Timothy är mycket intresserade av att laga mat och att baka. Det gjorde jag ofta med dem när de var så små att de fortfarande satt i sina barnstolar eller stod på en stol bredvid mig vid spisen. Sen har de bara fortsatt att ha det intresset. Många gånger fixar de mat och bröd hemma hos sig till föräldrarnas stora glädje.

Då har jag kanske t.om. sett dig i tv-n Ditte? Ett fint minne, fastän sorgligt vad gäller din mamma. <3

Familjen Sommarström på Mariegatan 34 var stor. John, min farfar och min farmor Erika fick i sin tur 9 barn som fyllde huset, tillsammans med Johan och andra släktingar som bodde där från och till beroende på. Fullt hus med andra ord.

Vi fick en riktigt trevlig kväll med goda samtal vid bordet. Vi var mycket nöjda när vi vinkade av våra gäster vid 23-tiden.

Asiatiskt är god mat! Vi äter det rätt så ofta vi också.

Kram
Veiken,

Så roligt att festa till det under Nobeldagen eller hur? :)
Det låter väldigt gott det som serverades. Mums!
Härligt "glas" att ta välkomstdrinken i!
Jordgubbstårta sitter alltid rätt!
Ja, det är verkligen trevligt med krubborna. Det hör till traditionen för vår del att gå på krubb-utställning varje december, alltsedan vi upptäckte att de håller en sådan i Stadshuset varje år.
Tove,

god morgon!
Det blir många trådar allt som oftast för min del, som sagt det ena ger det andra...så spinner det på.
Tack för Wilhelms del. Både han och Timothy gillar att laga mat och att baka.
Det lustiga är att Nann med familj bor endast ett lite stenkast från stället där Josua och Herta bodde på Lidingö. Som alltid så sluts cirklar på något sätt med tanke på släktskapet.

Jag är också väldigt imponerad över att det har ekologiska utställningar som de själva kallar det, inte enbart för förskolebarn utan också för äldre skolbarn. De som känner för det deltar och i år är det väldigt många som är med och skapar utställningen.

Vi fick en väldigt trevlig kväll med goda samtal över bordet, med bl.a. skönsång av Bernt, Ordodlarens make.
Tack Tove!
Nu ska jag återta min mjuka sköna sänghalm för någon timme. Måste ta mig upp en stund, blev så vaken så det inte gick att sova men nu är jag sömnig igen.
Sömnig hjärnkram!
wiper sa…
Det var väldigt fint och annorlunda skapat detta med krubban och dom vise männen. Jag kollar på Sveriges Mästerkock där Jessica vann. Intressant läsning och så kul att ni hade en egen Nobelmiddag. Vår bestod av ungsrostad potatis och rotsaker. Plus köttbullar, vinbärsgelé och en fin sås ;) inte så festligt men det var gott ;)

Det lät som ett gott mos och lite annorlunda. Jag är själv receptbunden men önskade att jag som du kunde experimentera och sätta ihop saker och testa

Ha nu en skön söndag
Stor varm kra
Malin
Guldkryckan sa…
Nobelfesten är ju inte att leka med när det gäller kvalitén, riktigt fint upplagt en sådan middag.
Lite annat än här kan jag tänka. ;)

Tar till mig ditt recept med potatismoset där, kul att prova lite nytt.

Ha en fin söndag nu.
Wiper,

ja, de har så fina krubbor som barnen har gjort. Jag kommer att visa mera av dem innan jul.
Nja, Nobelmiddag och Nobelmiddag, men nobelt blev det över enkel mat och mycket trevligt sällskap. Vi behövde inte klä upp oss särskilt mycket men stämningen var väldigt fin.
Ni hade er egen Nobelmiddag ni också, gott var det säkert.

Det är ingredienserna som avgör det mesta hos oss, dem jag utgår ifrån men jag har ju många års erfarenhet av att laga mat till andra så det sitter ganska bra utan att jag behöver läsa recept. Recept för mig är inspiration att ta ut egna svängar. Det är skönt att vi är olika alla, så trist det skulle bli annars eller hur?

Ha detsamma Malin!
Stor varm tredje adventskram!
Karin
Guldkryckan,

Nobelfesten kräver sitt av proffs, helt rätt! Lite annat var det hos oss också. Don efter person som det heter.
Ja, pröva att svänga dig med lite annat än potatis i potatismoset. Att göra potatismos med färska örter är också en höjdare.

Ha en fin söndag du med!
Paula sa…
Men oh, vilka spännande släktingar du har, som bott i Kina minsann, och startat upp scouterna på Åland! Inte illa alls. Fast allra roligast var det med Jessie! Hon deltog i Kockarnas kamp-tävlingen på tv, tror det var ifjol, för i år var det inte. Gillade henne skarpt. Lilla flickan tillsammans med många stora karlar när de skulle vispa majonnäs på tid osv. Men så envis och duktig hon var! Jag gör som du, kreerar ihop nya maträtter, men skulle nog inte tordas bjuda på dem innan jag testat själv först. Allt blir inte lika smakligt och lyckat kan jag säga...
Kramkram
Paula,

jag har många spännande släktingar, lite smågalna allihopa men jag tror att det är det som krävs för att någonting ska hända. Du vet det här med tokstollar och tråkmånsar ;) Givetvis så har Josua inte varit ensam om att starta upp scouterna varken här eller där men han har varit en av initiativtagarna. Man måste vara flera för att dra igång liknande.

Jessie är jätteduktig, applåder för henne i mängd!

Jag är säker på att du skulle kunna bjuda gäster på det du har skjutit från höften så att säga. Jag brukar skämta och säga att våra gäster blir mina försökskaniner. ;) Tillsvidare har alla överlevt.
Kramar!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Öronbedövande