Små oaser här och där...


När vi går ut och vandrar har vi alltid ett par flaskor med oss i ryggsäckarna men egentligen så skulle vi inte behöva ha dem när vi vandrar här i stan gata upp och gata ner. 


   Det finns nämligen dricksvattenposter lite här och där längs gatorna. 
   Vattnet är utmärkt gott och bra samt kontrollerat av kommunen. 


    Den här damen hittade vi dock i en trädgård och den fungerar mera som en springbrunn...


Det  händer att vi fyller på våra flaskor i de små "oaserna " beroende på hur långt vi har vandrat och hur vädret är. Ibland är det skönt att bara väta ansiktet och händerna för att känna sig lite fräschare
 


Dessutom är de ofta väldigt vackra att bara se på, så vi stannar till för att njuta av åsynen många gånger  istället för att dricka vatten.


De riktigt gamla vattenoaserna har ofta handmålat kakel i sin närhet....


 
 

På något sätt så har vi redan blivit hemmablinda; vi ser inte allt det vackra längre på samma sätt som när vi var här som turister. 
Nu när vi bofasta här året om så ser vi på allt på ett annat sätt och  med andra ögon. 
Vi diskuterade det idag när vi gick till vår park där det växer dill. 
Jag ska grava lax och då behövs det dill...
Nejdå, jag berättar inte i vilken park häromkring oss som det växer dill😉
Den, dillen,  är förvildad och återkommer med jämna mellanrum, liksom vi också gör när behovet uppstår. 
Om jag berättar var vi har "vår" dill så är det ungefär som att berätta var kantarellerna finns. 

                                            Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

De vackra vattenoaserna finns även här på fastlandet. Visst är det så att en blir hemmablind till slut.
Gunnel sa…
Så många vackra dricksvattenposter ni har i er närhet. De jag har sett här hemma har varit väldigt gråa och fantasilösa. Jag undrar om det egentligen finns så många kvar längre. Att plocka dill i parken låter väldigt annorlunda. Har du träffat på fler som hittat ert "dillställe?" Ha det gott.
Anna i Portugal,

så fint att de finns också där. Här finns riktigt många och väldigt tätt och ändå går man bara förbi dem utan att knappt se dem. Nu ansträngde jag mig...:)
Gunnel,

ja, vi har det och ännu flera än vad jag har visat här i inlägget.
Det är svårt att odla dill här av olika orsaker och i affärerna hittar du inte dill att köpa. Ibland kan man hitta någon som kommer högre upp ifrån bergen som sitter någonstans och säljer sina produkter och då kan dill förekomma i det lilla ståndet. Men den sår sig gärna själv och återkommer hela tiden. Vi har en plats i en park som vi håller ögonen på tack vare dillen. Den är inte lika fin som hemma i Norden men det är dock dill. Ha detsamma!
Guldkryckan sa…
Fina små pauser där med lite vatten förstår jag, vackert dessutom ju.
Skulle aldrig berätta var kantarellerna finns om jag hittade några, mest finns de ju dock här till vänster om morötterna på Ica, lova att inte skvallra. ;)

Ha en fin kväll.
Bloggblad sa…
Mysiga små vattenställen! När jag vandrade i Spanien vågade jag aldrig dricka vatten ur dem jag såg. Jag köpte mitt vatten i flaska - för säkerhets skull...
BP sa…
Vattenoaserna är otroligt vackra, inte minst tack vare de handmålade kakelplattorna. De är riktiga konstverk och jag älskar dom.
Skrattade dock gott åt damen som inte av inramad av kakel - hon ser ut att spy - sorry;-)
Vattenoaser finns i Spanien också, men inte lika många och inte lika fina heller. Men jag har druckit "kranvattnet". Det smakade betydligt godare än det som kom ur kranarna i lägenheten...
Susjos sa…
Så fina vatten-ställen det finns, verkligen tjusigt med det fina kakelplattorna!
Aha, vildvuxen dill, inte dumt att ha koll på!
Ha det gott!
Ditte sa…
Visst är det bra att det finns gott dricksvatten att fylla en vattenflaska med . Och att "kranarna" och vattenhålen också är vackra gör ju sitt till.
Och roligt att njuta av dem på plats också.
Tack för turen-
Kram
Märtha sa…
Har du läst Herman Lindqvists böcker? I en berättar han hur han behövde dill när han var posterad utomlands. Till slut hittade han - i en blomsteraffär. Senare fick han veta att den ju är preparerad för att hålla i buketter... Han och hans hustru hade använt den i maten, men inte fått några symtom. Länge sen jag läste, minns inte var och om han vidtog åtgärder. Ingalunda minns jag bokens titel heller. Er dill torde vara "ren"... De här vattenposterna är verkligt vackra - men vågar en vars bakterieflora är en annan än madeiransk dricka ut dem? en turist hinner knappt bli van på en vecka, eller?
Guldkryckan,

ja, sådana är ett måste.
Jag lovar att inte berätta för någon annan var kantarellerna finns, absolut inte om de som ligger till vänster om morötterna på ICA.

ha detsamma!
Bloggblad,

Här vågar man dricka vattnet på de här ställena som är märkta med CMF etc. Kommunen kontrollerar och garanterar. Madeira är för övrigt det landet i Europa som har det bäst rankade dricksvattnet men man ska givetvis vara försiktig om man känner sig osäker. På landsbygden finns det ställen som vi aldrig tar något vatten ifrån, omärkta, okontrollerade. Never ever...
I stan uppdaterar de vattenoaserna hela tiden, fixar till dem på olika sätt.
BP,

ja, de är väldigt vackra och de är konstverk utan minsta tvivel.
Så reagerade jag också på damen i trädgården ;)
Susjos,

Här måste man ha koll på dillen, den är så sällsynt :)

Ha detsamma du med!
Ditte,

ja, så är det. Vatten är så viktigt och i all synnerhet när det är sommarhett.
Tack för att du kom med på turen!
Kram

Märtha,

jadå, jag har läst Herman Lindqvist och flera av hans böcker men minns inte dillen, så den boken har jag missat.
"Vår" dill är nog inte hundraprocentigt ren, men växer ändå på ett sådant ställe där en är skyddad från trafiken och lite för sig själv. Ekologisk är den absolut inte men jag vet att vi överlever gott och väl och nästan får den smak vi vill ha på var gravlax. Dillen smakar annorlunda här än i Norden.
De kontrollerade vattenposterna har samma vatten som alla hushåll, hotell, restauranger har så jag tror absolut att man som turist vågar. Madeira har ett utmärkt vatten, bäst rankat i Europa just nu. Där det finns kontrollmärken så vågar jag dricka, annars låter jag bli. Vi fyller våra flaskor med vatten hemma i kranen men när det råkar ta slut ibland söker vi upp en godkänd vatten post och fyller på med vätska. Det gjorde vi också när vi var turister här. Fyllde på vatten i flaskorna på hotellet och senare i de godkända vattenposterna. Men jag kan bara tala för oss själva men vi har aldrig blivit sjuka. Är man osäker så ska man låta bli och köpa vatten på flaska. Bäst så. :)
Paula sa…
Haha, den hemliga dillen, det är alltså den vanliga sorten vi pratar om, inte krondill? För till laxen används väl inte krondill...
Visst blir man hemmablind! Du har ju så mycket mer arkitektur att titta på, liksom djur- och växtliv som är exotiskt jämfört med häruppe i norr. En fundering, är vattnet i dessa tappställen någorlunda svalt? Alltså, jag är lite eljest, jag gillar bara välkylda drycker till min törst. Det är absolut inte vad man rekommenderas, men vad hjälper det? All dryck här hemma står i kylen ett dygn innan jag dricker dem, och jag dricker ständigt. så det står en hel rad vattenflaskor i min kyl, och det är viktigt att sortera dem i rätt ordning när man tagit en flaska...så den kallaste alltid står först i raden! Jag tycker däremot att sprinbrunnarna där någon spyr upp en massa vatten ur munnen är ganska läskiga. Vill jag verkligen dricka det som hon spottar upp??? Det är frågan jag ställer såhär halv ett på natten...
Veiken sa…
Vatten är viktigt och det har man förstått hos er. Dessut0m så otroligt vackra vattenoaser = dubbelt bra.
Dill i en park, så bra att ni har hittat den!
Här kan vi få tag på dill via en marknad där odlare själva säljer!
Vi letade överallt utan att hitta, så helt plötsligt såg vi på vår marknad här i byn!
:)
Anki sa…
Verkligen vackra "vattenhål" hos er, riktiga konstverk! Stor skillnad från de som finns här ... eller fanns. Vet inte om det ens finns några kvar i parkerna och på torgen.
Spännande med dillen ... tänk att ha sitt eget dillställe!
Paula,

Dillen vi plockar är den vanliga sorten, men den hinner ibland också gå till frösättning och bli till kort liten krondill. Dillvipporna finns lite här och där bland övriga växter där den växer, självsådd som den är. Huvudsaken för vår del är att få den nästan rätta smaken på laxen eller vad vi nu ska äta som vi är vana med att det ska vara lite dillsmak på. Dillen, den vanliga dillen, har inte samma smak här som i Norden, smaken förändras, blir lite mera vad jag tror att är ursprungsdillen. Jag bara tror nu...:)
Ibland kan vi köpa krondill av någon som kommer högre upp ifrån och som sätter sig ner och säljer; oftast samma personer som gör det.

Jadå, hemmablind blir man. Ibland förundras vi över det själva.
Vattnet är svalt i vattenposterna för dricksvatten. Som jag skrev så har vi eget vatten med oss i flaskor men det dricker vi upp ibland innan vi är hemma igen och då är det fint att kunna fylla på flaskorna.
Vi gör som du gör, fyller på vattenflaskor och ställer dem i kylskåpet, sex till sju stycken, någon till när det är hett ute. Sen tar vi dem i tur och ordning, när den ena är slut så fyller vi på den och så får den ställa sig sist i kön för rätta ordningens skull. Isbitar har jag alltid utifall att det behövs.
Kvinnan som spyr ut vattnet är ingen kontrollerad vattenpost vad jag vet, hon finns i en trädgård vi gick förbi och förmodligen ska hon fungera som en slags springbrunn eller vad man kan kalla det.

Veiken,

ja, vatten är viktigt, mycket viktigt.
Vattenoaserna används mera av befolkningen än av turister här men de används, det har vi sett. Befolkningen tar inte flaskor med sig när de går ut, fastän vi ibland kan se ungdomar göra det.
Vi har ett par ställen där vi vet att det brukar finnas dill som har spritt sig från någon odling i närheten. Den här parken ligger lite på sidan om i en mera glesbefolkad trakt så det passar oss bra att gå några kvarter lite högre upp i periferin och plocka de kvistar vi behöver. De är ganska ynkliga i jämförelse med den dill vi är vana med men det är dill.
Nästa gång jag ser en försäljare som kommer upp ifrån bergen och har dill med sig så ska jag köpa rubbet av henne :)
Anki,

ja, de är vackra de här vattenposterna för dricksvatten. Rena ögonfröjden och numera har det lagt manken till att förbättra dem.
Dillen i parken och på det andra stället känns som rena guldgruvan. Parkarbetarna rycker bort den som ogräs men oftast har den fröat av sig redan och kommer igen och då försöker vi vara framme och plocka åt oss så mycket vi kan och hinner. :)
Annika sa…
Vad trevligt med alla vattenposter, och att de ännu finns. Tycker inte jag ser dem nånstans längre.
Viktigt att det känns fräscht att dricka ur dem, och de du visar ser ju så fina ut.
Vackra. Som konstverk.
Damen ja, hon är väl mer en springbrunn kanske, haha. Ser ut som hon kräks, haha.
Dill!! YAY för er som hittat en plats där det växer vilt. ÄLSKAR dill.
Kramar till dig!!
Annika,

ja, det är trevligt och desto trevligare är det att de sköter om dem ännu bättre nu för tiden än förr, då de stod där och bara var, förföll. Nu uppdateras de.

Damen är en springbrunn på något sätt, ett fågelbad eller så. Nej, jag skulle inte dricka det vattnet.

Ja, vi är glada för att vi har hittat dill.
Kramar till dig med!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio