Veteran två och tre


   Hej hopp!

   Nu är det måndag igen och då är det dags för veteraner. 
   Jag började mitt eget lilla tema förra måndagen med att visa Veteran ett 
   och idag blir det tvåan och trean som får plats på "arenan". 
   Idag visar jag de två brandbilarna som fanns med bland de andra pärlorna i Jardim de Magnôlia
   lördag och söndag 30 och 31 juli-22.
 
      Veteran två

   

      Brandbilar har alltid fått mitt hjärta att slå lite fortare, 
      inte enbart för att det ofta är lite extra fart på när det brinner någonstans, 
      och det är bråttom, bråttom att få elden att slockna,
      utan också för att jag har vuxit upp i en familj där min far och en av mina bröder var starkt
      engagerade i den frivilliga brandkåren i  Mariehamn. 
      I all synnerhet min far
      Lukten av dem, när de kom hem från en släckning är oförglömlig, rök och vatten...


    En brandbil från år 1924 Merry Weather mötte oss besökare redan på vägen in i trädgården.
    Klickar ni på länken finns det precis hur mycket som helst att läsa om märket Merry Weather.  
    

    Så välputsad, så välskött och så vacker. 


    Snyggt märke har den också som visar var den hör hemma. 
    ( municipais betyder kommuner, men kan tolkas till stadsdelar) 

    ______________________

     Veteran tre

                    
                   Den andra brandbilen var lite yngre och av märket Willys Overland, årgång 1930   
                   Klicka, klicka så får ni veta mera...                 


    En lapp hade klistrats fast på den mycket ömsint välputsade brandbilen
    där det står att det är brandkåren i Funchals kommuner/stadsdelar som äger skönheten. 


    En bild från sidan också förstås...


    Plötsligt var den ena palmen upptagen av en kille som var totalt uppslukad av sin mobil.
    Där låg han och brandbilarna glänste i kapp utan att han ens ägnade dem en tanke. 
    Såg det ut som i alla fall. Men vad vet jag ?
    Han kanske sände ut meddelanden till hela världen om att han var i en park där världens vackraste
    bilar fanns? Jag bestämmer mig för att det var precis så det var. 

    Nästa måndag blir det andra modeller här på bloggen; sådana man finåker i. 
    Hoppas du vill titta in då också! 

    Ha en bra måndag!

    Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira 

Kommentarer

Wow vad fina bilar! Så välskötta, otroligt roligt att se. Kan föreställa mig obehaget av branddoft som din pappa och bror drog med sig hem. Hoppas de slapp de mest obehagliga upplevelserna när de släckte bränder.
Anna i Portugal,

ja, bilarna är läckra, så välskötta så man blir glad bara av det att se på dem.
De fick nog vara med om en hel del obehagliga upplevelser också. Det hände att folk blev innebrända också någon gång, tyvärr.
LillaSyster sa…
Ljuvliga!
Förstår om ditt doftminne finns kvar, vissa dofter glömmer man inte.
Önskar dig en fin vecka!
LillaSyster,

tack, de är ljuvliga!
Brandrök och vatten sitter hela livet när man har vuxit upp med det...pappa och min bror fick inte komma längre in i lägenheten vi bodde i än i farstun. Där åkte kläderna av och bars direkt ner i tvättstugan där de genast blev tvättade och uthängda för tork.
Önskar dig detsamma!
BP sa…
Dregel, dregel! Visst var gamla brandbilar betydligt charmigare än dagens varianter. Okej, tekniken är ju mera avancerat idag så klart, men dessa skönheter är ju en fröjd för ögat:-)
BP,

ja, nog blir det en hel del dreglande i det här sammanhanget.
Tack och lov ändå, att de hör till förgången tid :) och bara finns till för att försköna tillvaron.
Paula sa…
Det var utan konkurrens de vackraste brandbilar jag skådat! Jag vurmar som du för brandbilar, brandsoldater och brandmansuniformer, ja uniformer överlag...
Min far var brandman hela sitt yrkesliv. jag bodde ju inte med honom under min uppväxt men jag fick ändå höra många historier ur hans yrkesliv när vi träffades. Som han itutade i mig att aldrig röka i sängen, så många sönderbrända kroppar han fått ta hand om när olyckan varit framme och man somnat ifrån cigarretten.
Men usch nu glömmer vi det och konstaterar återigen att de var så granna och vackra bilar!
Kram från pörtet
Paula,

ja, jag kan bara hålla med dig om det. De vackraste brandbilarna finns i Funchal, veteranbrandbilarna i alla fall.
Vi har säkert en hel del gemensamma itutningar av våra pappor du och jag. Det finns saker som jag fortfarande gör som jag fick lära mig som barn att man skulle göra för att inte åstadkomma en eldsvåda. Det sitter i...
Kram till pörtet från gränden!
Fantastiskt vackra brandbilar måste jag säga. Helt klart vackrare än dagens. Vill också tänka att pojken textar ut till alla han känner vad han pysslar med.
Hannas krypin

ja, de är väldigt vackra och mycket välomhändertagna.
Vi bestämmer oss för det Hanna, att han textar ut till alla vad han pysslar med :)
Ditte sa…
Vilka vackra bilar! Och så fina bilder! Även så väl omhändertagna- En fröjd att se och roligt att få veta mer om dem .
Så blir det ett besök i Funchal blir det även ett besök här på museet.
Kan också tänka på de historier bilarna kan berätta.
Minns ju att du berättat att din pappa och en av dina bröder var engagerade i den frivilliga brandkåren i Mariehamn- Vill även minnas att du pratade om detta i ditt trevliga sommarprogram från radion i Mariehamn.
Tack för besöket som både jag och Bo uppskattade-
Kram
Susjos sa…
Snacka om en svunnen tid med dessa stolta bilar! Älskar färgen!
Ha det fortsatt gott!
Kram
Ditte,

de är så vackra. Tack!
Jag vet inte om det finns ett museum för veteranbilar, de här var utställda i en park där veteranbilsföreningen höll i trådarna. Måste ta reda på mera nu :)
Ja, tänk så många historier som bilarna har varit med om, otaliga
Vilket minne du har Ditte, jag minns knappt själv att jag har talat om det i radion men visst ...det är ju en del av mig själv, något som finns inetsat för evigt.
Tack själva båda ni !
Kramar!
Susjos,

ja, jag vill gärna ha en klänning i just den röda färgen! Brandkårsrött är vackert :)
Ha detsamma du med!
Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio