Soluppgången som visade sig vara en månuppgång

Vojnejvoj, så det kan bli!
Jag ber tusen gånger om ursäkt för detta med soluppgången!
Det här bevisar väl det vi alla vet, att säger man en osanning tillräckligt många gånger så blir det en sanning.  Jag har varit helt vilse i mitt lilla huvud.  Det ÄR månen som går upp och ingen sol.
Bloggvännen Bloggblad är en observant kvinna som inte köper vad som helst. 
Det är en månuppgång och det är vid middagstid vi såg månen gå upp, inte vid frukosttid som jag skriver här nedan. Jag har konfererat med min kloke make och han håller fullständigt med Bloggblad!  Jag låter allt stå kvar men rättar till min klantighet här med denna uppdatering och också i nästa inlägg. 
Tack än en gång Marianne och många förlåt till er alla från min sida! 
Gissa vem som tror att hon har fått SOLSTING? 


Mitt i arkivstädandet, som är behövligt nu och då, hittade jag en soluppgång
från tiden då vi var här under januari till mitten av maj-21, 
alltså för ett drygt år sedan. 
Då bodde vi på hyra en liten bit (ca 250 meter) härifrån, där vi nu bor permanent
i vår egen lägenhet.


    Det var magiskt, staden vaknade medan solen sakta steg uppåt på himlen. 
    Den lägenheten som vi hyrde hade 4 balkonger, två inglasade och två oglasade, 
    varav två balkonger vette upp mot sluttningen mot oss där vi bor nu 
    och två balkonger vette åt andra hållet ner mot hamnen. 
    Vi var sällan ute på balkongerna p.g.a. den livliga trafiken nedanför
    men från vårt frukostbord såg vi när solen gick upp. 
 


Solen gömmer sig bakom den vackra Araucárian, som syns vida omkring
i stadsdelen Santa Maria Mayor, där vi bor. 
På svenska kallas trädet till rumsgran men det ska nog till höga rum
för att den här Araucárian ska få plats under taket, ca 30 meter hög som den är.



    Det såg nästan ut som om solen klättrade i trädet.



                                                              Ska den våga släppa taget?


                                                                  Nu är det nära, nära...


     Fri som fågeln, här ska det skinas hela dagen.


    Den sista bilden tog jag idag tisdag. Vi ser Araucárian från vår terrass. 
    Eller en liten bit av den rättare sagt. 
    När det blir vår igen så borde vi få se hur solen klamrar sig fast i toppen på
    den innan den ger sig iväg på sina skinande uppdrag.

    En fin tisdag önskas er alla! 

   Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Geddfish ♥ sa…
Väldigt vackra bilder på soluppgången, man kan knappast se sig mätt.
Jag rotade i mitt bildarkiv idag också.
Trevlig kväll.
Kram!
Geddfish,

tack!
Då har vi båda rotat på idag :) .
Tack detsamma till dig med och kram!
BP sa…
Fantastiskt fina bilder! Vilken soluppgång:-) Av någon konstig anledning har jag bara solnedgångar i mitt bildarkiv;-)
Susjos sa…
Oj så fantastiska foton! Jag trodde först att det var månen på fotona!

Ha det gott!
Kram
BP,
tack! För det mesta har man det skulle jag tro, solnedgångar, men ibland händer det...:)
Susjos,

tack! Faktum är att jag reagerade så själv när jag såg solen; jag trodde att det var månen ända tills den runda bollen började gå uppåt och att jag visste att det var morgon. :)

Ha detsamma du med!
Kram
Men vad fräckt med en så tydlig sol i uppgången. Och det blir nåt särskilt när den ska passera något på vägen.
Anki sa…
Fantastiskt fint fångat! Häftigt!
Anna i Portugal,

javisst är det lite fräckt att visa sig så tydligt när man är en sol ;)
Jag var själv inne på månen igen. Solen gillar att lura mig både i uppgång och nedgång.
Anki,

tack!
Häftigt är det, absolut! :)
Bloggblad sa…
Jag tog också för givet att det är månen eftersom det går att se kratrarna. Solen borde väl lysa mycket starkare? Här går det ju inte att titta rakt in i solen någon tid på dagen.
Bloggblad sa…
Men ... om det är solen, borde inte hitsidorna på husen ligga i skugga? Jag fattar nada ...
Bloggblad,

du ska ha tusen många tack för att du är observant!
Även jag tyckte att det såg konstigt ut med kratrarna men nu när jag tillsammans med Uffe har tittat på bilderna flera gånger igen så får jag nog vika mig och låta månen gå upp och skylla på en förvirrad kvinnohjärna. Vi såg nog detta vid middagstid och inte till frukost. Du har så rätt, så rätt , här ska det uppdateras och bes om ursäkt! Tack än en gång!
Solen blev den måne den är helt klart! Vojnejvoj...den här tanten har fått solsting, allra minst, haha..
Kram
Bloggblad och ni andra som tittar in här!
Nu har jag uppdaterat och gjort solen till en måne, den måne det var och inget annat.
Tove sa…
Med ett leende av den igenkännande förvirrade typen läser jag först inlägget och tänker; sol?
Så läser jag kommentarerna därtill och ja :-)
Sol eller måne vilket som: så är bilderna fina och det är minsann fint att få lite snurr på hjärnan därtill; uppgångar och nedgångar finns ju i dessa vindlingar också, hjärnans alltså.
Hälsa Uffe
<3
Tove,

tänk dig, jag tyckte själv att det var konstigt att det syntes kratrar på solen, haha..och jag gick på det själv det här med solen, liksom flera andra. Jag hade t.om. skrivit soluppgång i arkivet.
Tack och lov att det finns observanta ögon som sätter sanningen på sin plats, för sant och rätt ska det förstås vara.
Tack ändå Tove, för de fina orden om bilderna!
Uppgång, nergång, solsting, allmän snurrighet etc. det kan jag bjuda på, vilket jag också gör utan att ens tänka på det eller tänka efter före.
Ha det gott söstrami!
Uffe hälsar tillbaka!
<3
Karin sa…
Vilka häftiga bilder!

Undrar varför jag kom att tänka på berättelsen om Marie Antoinette, som utbrast: "Vilken underbar soluppgång!" Varpå en hovdam dristade sig till att påpeka: "Ers majestät, det är en solnedgång ..." Hon var ju lite morgontrött Marie Antoinette.
Karin,

tack!
Haha, vilken härlig berättelse. Kanske jag var lite morgontrött den dagen jag också då jag såg solen gå upp vid middagstid ;)
LillaSyster,

tack, månen är vacker! ;)
femfemman sa…
Wow, sådana bilder. Man behöver nog rätt breddgrader och rätt utsikt för att få se. Men väldigt väl fotat. Ska se om jag hittar din målbild!
femfemman,

tack! Ja, och så ska man ha rätt på sol och måne också ;)
Ditte sa…
Vackert var det hur som helst! Och nu var det ju en månuppgång, skriver du. Och jag tror jag hade noterat det eller möjligen funderat på saken och konsulterat maken. Mne nu är jag sen ut med att läsa så du har ändat.
Väldigt fina bilder och fint fotograferat.
Men visst är det så att även den bästa sol kan ha en och annan fläck och bli till en måne.
Härligt! Och skönheten består helt oavsett.
Kram
Susjos sa…
Aha, då hade jag rätt som trodde det var månen! Snygga foton hur som helst!
Kram
Ditte,

tack! :)
Det var en månuppgång och inget annat!
Jag märkte det själv, eller noterade kratrarna men tänkte inte desto mera på det. I arkivet hade jag skrivit soluppgång och så blev det som det blev.
Tur att månen gick upp den här tiden på dygnet; att det inte var solen som gick upp vid middagstid. Då hade vi varit illa ute tror jag ;).
Kram!
Susjos,

du såg helt rätt !:)
tack!
Kram!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio