fredag 26 januari 2018

Plus och minus

Jag är i ständig städning nu för tiden.
Kanske jag alltid har varit det men
jag är mera strukturerad nu än tidigare.

Systematiskt går jag  igenom både det ena och det andra
Det gäller skåp, lådor och allt som kan städas.
Jag sorterar papper, pennor, band, foton, tyger, kläder osv, osv....
Än slinker det något till diverse insamlingar, än till barn och barnbarn,
än in i skåpen tillbaka eller så blir det till något annat. 

Det kommer att ta tid men jag har ju livet på mig
Kruxet är att jag är systematisk på så många sätt.
För tillfället är det garn som är på tapeten
och då måste jag förstås sticka slut på
lagret....
Det som är plus ska bli minus, inte kan ju garnet bara ligga där !


Å andra sidan blir det minus-et ett nytt plus
Här hopar sig halsdukar på hög, en rejäl plushög ska det bli under vårvintern
I olika färger.
Om halsdukarna säljs i sommar när vi öppnar hantverkscaféet,
så minskar plus-et igen och närmar sig minus
I kassan blir det givetvis plus men när alla skatter och liknande har gått vidare till staten
så kan man skymta minuset  på nytt  och av det sista som återstår köper jag
kanske gurka,  äter upp den och så där fortsätter det...




Som företagare måste man arkivera bokföringsmaterial i minst sex år innan man får förstöra det.
( skattmasen ska ha möjlighet att syna papiren med alla plus och minus.)
Jag plockade nyligen bort år 2011 ur arkivet och det enklaste är givetvis att låta allting gå till retur
men om man är som jag är så uppstår det där speciella måstet att ta vara på och att skapa nytt
av det redan använda.

Nu har både plus och minus-siffror på boksluts-och skattedeklarationspapper
återuppstått i papiermaché-skapelser..
De är fortfarande under utveckling men jag lovar visa mera när allting blir klart
Det kräver en hel del timmar innan målet är nått

Det blir mycket papper sparat på ett år och naturligtvis blir allting inte till liknande skapelser
Det finns även andra idéer som jag tänker pröva och  när allt detta är gjort använder jag
de återstående papprens vita baksidor att skriva på.
Här använder jag allt innan returen får ta vid.
Alla bäckar små betyder en liten plus-å.
För min del handlar det också om att ta vara på de resurser som är tillgängliga.



Jag hittade en gammal bild  från början av 1970-talet,  när jag städade bland fotografierna,
som  visar mig själv när jag är mera minus än vad jag är nu,
med papiljotter i håret och för stora träskor på.
Jag var med på den  tiden då det var hur vanligt
som helst att gå ut på stan med papiljotter i håret.
Där sprang vi om varandra i Mariehamn och
såg ut som  hornsimpor eller så.
Nu använder jag varken papiljotter eller träskor

Med tanke på hur jag ser ut nu så fattar alla att jag är på plus, ca 20 kg.


    På något sätt så blir plus och minus sällan noll här hos oss.


    De andra som också deltar i Veckans rubrik Plus o minus
    är följande:
    Englundskan,  Karin i Stockholm,  Paula
     Musikanta, Anki, Olgakatt



Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

22 kommentarer:

  1. Du är fenomenal på att skriva. Den här plus och minusberättelsen har jag läst och omväxlande skrattat och nickat igenkännande. Jag har också när jag var på minus gått runt med papiljotter i håret. Liksom du samlar jag på papper och gör annat av det; för att inte tala om kom-ihåg-lappar med text på baksidan. Härligt inlägg. Hoppas du får en fin plus-helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Gunnel! :)
      Jag tror nästan att det var den tidens trend. Det var ju allmänt och jag minns att man nickade igenkännande åt andra papiljottbärare på stan, studerade i förbi farten deras papiljottval och överliggande tunna duk. Jag frågade Uffe som kommer från Helsingfors om han kände igen fenomenet och förvånansvärt nog så var det tydligen inte någon ovanlighet där heller eller utanför stan. Kanske det var den tidens piercing? ;) Senast jag såg en dam i papiljotter var på Kreta och då lyfte jag lite på ögonbrynen, men kände igen det hela förstås. Vanligt är det i alla fall inte längre.
      Tack detsamma! Här är det plus i temperatur och solen skiner.

      Radera
  2. Håller med Gunnel ovan. Väldigt trevligt och omväxlande inlägg att läsa. Visst är det väl mycket som är plus och minus i tillvaron om man bara tänker efter. Just nu är jag minus en tand som min tandläkare drog ut igår och få bara äta flytande föda i ett dygn. Kanske det blir något kilo minus på vikten förhoppningsvis?
    Önskar dig en skön helg med mycket plus.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ingrid! :)
      Livet och vardagen är plus och minus i stort sett hela tiden, en evig rörelse.
      Du ser positivt på ditt tandminus! :) Och säkert blir det lite minus på vikten samtidigt när du ska hålla dig till flytande föda.
      Önskar förstås dig detsamma med många plus!<3

      Radera
  3. Hej Karin, tack för alla kommentarer och ursäkta för min seghet, har varit en riktig tråkmåns hela höst och vintern. Inget kändes direkt inspirerande och jag varit sur på mig själv, som tur har Ludde gett mig/oss många skratt om dagen. Nu när dagarna börjar bli ljusare börjar livsandarna vakna.
    Så kul att läsa dina plus och minus, känner igen mig på mycket, 'spolar' i håret (ja så kallade vi dem här)har man givetvis haft och träskorna var oumbärliga. Ordet hornsimpor har jag aldrig hört. Jag googlade och fann svaret att det är en fisk, hahaha . . . en rolig liknelse, hihi . . .
    Tack för den trevliga berättelsen Karin.
    Trevlig helg/ Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så roligt att du du börjar känna att livsandarna vaknar igen Eva!
      Ljuset gör underverk med oss alla på något sätt efter den mörka perioden, då man mera eller mindre bara hankar sig fram på något sätt.
      Det var vanligt att kalla spolarna till papiljotter här, ordet spolar användes också men inte lika ofta som ordet papiljotter.
      Snygga var vi knappast där vi gick omkring och var behornade, men vanligt var det och ofta skulle man på dans under kvällen så det gällde att lida lite pin för att bli fin.
      Trevlig helg önskas!

      Radera
  4. Ack, papiljotteran, tur att den är slut! Jag gick aldrig på stan med såna i håret, jag sov hellre med dem! Men en dag bestämde jag mig att det fick vara slut, aldrig mer en papiljott! Jag klippte mig stubbkort istället, verkligen minus! Feministfrisyr läste jag häromsistens att det kallas numera när så många går med långt, hängande hår. Några är snygga i det men på de flesta ser det, i mina ögon, slafsigt ut. Och i många sammanhang ohygieniskt, rent av.
    Jag beundrar din energi i att sortera! Här skulle behövas ett rejält tag också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hos mig tog den slut rätt snabbt, mitt hår var inte ens lämpat att rulla upp. Onödigt nötande helt enkelt. Jag tror att det åter har blivit mera vanligt att lägga upp håret igen men är inte säker. Jag själv klipper mig och det får räcka med det. Också jag har varit stubbkort och det var skönt och lättskött. (för 18 år sedan var jag väldigt kortklippt) Men jag undrar om det inte var Twiggy som förde in den kortklippta looken på den tiden i alla fall.
      Jag tar vara på ilet medan det varar, jag vet ju att luften plötsligt går ur mig :)

      Radera
  5. Du kommer alltid på något klurigt att skriva om inom alla ämnen. :)
    Det finns mycket man kan ha som plus och minus i livet. Pengar, kropp, prylar, osv.
    Min mamma rullade alltid upp håret på spolar (som hon kallade dem) och torkade i hårtorken. Ut gick hon dock aldrig med spolarna.
    Intressant att använda skattedeklarationspapper i papiermaché-skapelser.
    Ha en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anne-Marie! :)
      Ja, livet är förstås plus och minus, sällan bara noll.
      Man använde ordet spolar här också men sällan. Det var papiljotter som gällde men jag tror att det handlar om skillnaden i språk mellan länderna, Sverige och Finland/Åland. Pailjott låter för övrigt franskt. Måste nog googla nu.
      Lite roligt är det att gömma undan skattedeklarationerna på det här sättet och göra något roligt av dem.
      Ha detsamma!

      Radera
  6. Härligt och underfundigt inlägg som var så mysigt att läsa. Nu vill jag också rensa och skapa. Snart är det vår! Nåja, ganska snart. Vårliga hälsningar från mig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Maggan! Så roligt med din titt in här! Jag tittar in till dig med jämna mellanrum, fastän jag inte har kommenterat så ofta.
      Våren gör sig kännbar, ljuset är på återkommande och man får lite extra fart under galoscherna känns det som.
      Ha det fint nu under kommande vårvintriga tider!

      Radera
  7. En finurlig rubrik ... själv är jag urusel på detta att rensa och sticka kan jag inte alls!
    Hur vi än vänder oss så finns det både plus och minus i allt :)
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anki!
      Tack om och lov så är vi alla olika.
      På det sättet kompletterar vi varandra på ett bra sätt.
      När den ena är lite på minus är den andra på plus, ungefär.
      Ha det gott du med!

      Radera
  8. Papiljotter! Måste ha något med franskan papillon att göra. Om du tar dina bokföringspapper och river dem i lagoma bitar, rullar ihop på mitten och låter ändarna vara lite orullade eller utvikta, så att inte hårstråna ramlar av, så har du finfina papiljotter som du kan fästa med hårnålar eller något liknande. Mycket fiffigt återbrukstips, om jag får säga det själv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. PS. Papillon betyder alltså fjäril.

      Radera
    2. Mycket fiffigt Karin! :)
      Kanske jag rent av måste börja rulla upp håret igen? Jag har ju inte använt papiljotter på ca 40 år, men nu när det här med återvinning kom med i bilden så vete gudarna vad jag hittar på. Hela huvudet blir ju fullt med återbrukade plus och minus, resultaträkningar och avskrivningar. Jag kände till detta med fjäril redan :)

      Radera
    3. Kom på att papiljotterna av papper kan se ut som smällkarameller! Kanske man kan lägga några karameller i dem också. Många flugor i en enda smäll så att säga.

      Radera
  9. Ja dom papiljotterna minns man nog . Jag hade också en sådan kjol men den var orange och min vikt var ungefär som din då också . Världen har förändrats .Jag har också haft skåpstäd iver både hemma och på jobbet . Kramen Nette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskade den kjolen, verkligen! Ja, på den tiden var man som en vidja, nu är man fortfarande som en vidja men ändå inte ;) . Det är skönt med skåpstädning, livet blir lite lättare på något sätt. Åtminstone ett tag. <3

      Radera
  10. Vilket underbart foto du bidrar med, jag har också ett papiljottfoto som jag brukar visa ibland. Men du, vet du vad jag gjorde med bokföringen? Tuttade eld på den förstås, och njööööt av värmen och den sprakande elden. Fy för den lede vilket eländigt påhitt detta med administration. Jag beundrar din förmåga att till o med hitta ett användningsområde för gamla bokföringsposter, det gör jag sannerligen. Desto roligare då med alla plus-grejer som du säljer i sommar. Jag har annars ett bra trick för att bli av med onödiga grejer, flyttar man tillräckligt ofta så har man inte mycket till bagage till slut...De flyttkartonger man inte hunnit med att öppna utan flyttar vidare till nästa ställe, ja, det säger ju sig själv att de grejerna har man inget större behov av! Dalahälsningar till Åland utan kram denna gång för finnkäringen är dunderförkyld...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Papiljott-Fia niger och tackar!
      Så har jag också gjort någon gång. Eldat en stor Valborgsbrasa och låtit alla minus och plus bli till bränt stoft.
      Det är liksom det som är meningen, att göra det negativa till något positivt.
      På sätt och vis så är det det jag håller på med när jag städar, jag fördelar gracerna till andra som gärna vill ha det jag inte själv behöver alls. Och det blir rätt mycket över för andras del.
      Onödig ballast ska man inte hålla sig med.
      Jag kan sända dig en krya på dig kram, för jag är frisk som en nötkärna just nu. Den vägen kan det ju inte smitta ? ;)

      Radera