Entré


Januari! ( fattar ni? ) 2018!
Ett oskrivet blad, en ankomst, ett intåg, vi träder in;  det nya året har gjort entré.
Entré är veckans rubrik och det är jag själv som är "mamma" till den.

Stadsporten/entrén med en liten "vakthund" utanför


 Välkommen med till den lilla ön Tarbarca utanför Spaniens östra kust
 Den f.d. fängelseön är verkligen naggande god trots sin litenhet
 ( 1,6 km lång och ca 400 meter bred), eller kanske just därför.

 Då vi var dit så det var lågsäsong, vilket gav oss känslan av att vara priviligerade.
 Det kändes nästan som om vi hade hela ön för oss själva
 En indier gjorde oss sällskap till ön, men han försvann i böljan den blå, tog sig en simtur
 medan vi vandrade runt för oss själva då han lät sig soltorkas på en av stränderna
 Ortsbefolkningen syntes knappt alls till förutom några män som höll på med
 att renovera ett hus och någon kvinna som dammade en matta.

Gatorna låg öde, restaurangerna var stängda förutom en (på insidan av murarna)


På utsidan av murarna såg vi två restauranger som höll öppet. Innehavarna spanade ut över havet för att se om nästa lilla båt till ön hade gäster med sig. Vi bidrog inte till stor överlevnad för dem. Vi drack bara en kopp americano var. 

Besökarantalet ligger endast på några dussin personer per dag under lågsäsong, utöver de ca 40 bofasta som bor där året om. Under högsäsong hörde vi att det kan komma mellan 3000- 4000 personer per dag...
En viss skillnad eller hur?


Det var bara vi som gick där


Eftersom ön är så liten och staden ännu mindre finns det väldigt få vägar och nästan inga fordon alls. Ett av de få motoriserade fortskaffningsmedlen är en truck som kör turisternas väskor till hotellen
Vi såg trucken fara av och an, för det mesta lastad med betongsäckar, någon gång med vattenflaskor som levererades till den öppna restaurangen på insidan av murarna. Hotellen såg ut att vara stängda men under lågsäsong är det bra att renovera och fixa inför nästa sommarsäsong.
Det är också en vardag som gäller för oss, det finns alltid hur mycket som helst att göra.

De långsmala gatorna flankeras av låga pittoreska hus. Några av dem var bara  tomma skal,
men några av dem var under uppbyggnad igen.

Vy från hamnen

De boende på ön har efternamn som låter mer som  italienska än spanska.
På ett par dörrskyltar läste jag Chacopino och Capriata.
Anledningen är att dessa fiskarfamiljer ursprungligen kom från Genua, Italien.
Familjerna härstammar från några slavar som placerades på ön som fångar
under 27 år av en tunisisk guvernör på 1700-talet.

Spaniens kung, Charles den 3:dje,  köpte loss fångarna och lät dem bo kvar på ön.
Han såg även till att ön fick fortifikationer för att försvara ön not Tunisien.
Dessa försvarsanläggningar finns fortfarande kvar delar av.
I övrigt har ön förändrats mycket lite sedan 1800-talet.


    På den andra delen av ön, med utsikt mot "staden". I bakgrunden skymtar den lilla staden
    Santa Pola på den spanska kusten

Fyrhuset
Någon är hemma på fortet. Flaggan är uppe

Begravningsplatsen

Entré till den sista vilan

  Ibland vet man med sig själv att man gärna skulle stanna lite längre på ett ställe, än vad man gör.
  Vårt besök handlade om några timmar men när vi gick runt ön och såg på stränderna, havet och
  kände av atmosfären,
  så visste jag med mig själv att jag gärna skulle ha stannat på Tabarca en längre tid.
  Jag såg mig själv samla ihop strandfynd som hade flutit iland
  och  sedan göra något hantverk, någon souvenir av det upphittade,
  tillika som jag skulle vara renhållningsarbetare.  Under högsäsong skulle jag sälja allt
  i en liten souvenirbutik och träffa människor från världens alla hörn.
  Tabarca tog mig och det roliga var att Uffe hade tänkt ungefär detsamma, fick jag veta
   när vi senare pratade om det på vägen därifrån


  Hjärtat skall gro av drömmar, annars är hjärtat armt, som Bo Bergman lär ha sagt en gång
  Vi har vårt eget smultronställe Pettas att ta hand om men drömma kan man alltid.

Bilden visar en stor mängd glasbehållare som har "semester" under lågsäsong.


 Jag har många bilder från Tabarca, men mest av fåglar och katter så det får bli ett nytt inlägg
 längre fram igen från den lilla f.d. fängelsön utanför Spaniens kust.

Foto på ön (Google Earth)
http://files.reseguiden.se/files/m620/tabarca-spanien-3153582.jpg

De andra som deltar i Veckans rubrik är:
Englundskan, Karin i Stockholm,Anna, Paula
Ulla,Musikanta,Anki,Matfreaket, Olgakatt


Trevlig trettondagshelg önskas! 


Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska


Kommentarer

Lisbet sa…
Ja, vi har öppnat dörren till 2018! Hoppas ni får ett bra år.
Tack för intressant läsning. Har aldrig hört om den platsen så det får vara dagens nya kunskap.
kram
Gunnel sa…
Mycket intressant historia. Jag har aldrig hört talas om den ön tidigare. Jag kan se dig gå runt på ön och samla in material för att sen tillverka nåt fint att sälja till turisterna. Det låter som en underbar tillvaro. Men jag gissar att även Åland är ett paradis (som jag aldrig besökt). Kram
Marina sa…
Vilket härligt ställe! Ytterligare en plats jag aldrig hört talas om men nu vet existerar - tack! Visst är det speciellt att besöka platser "off season" och det känns som om man har platsen helt för sig själv.
Nu är allas dörrar vidöppna och förhoppningen är att vi alla får ett bra år! Önskar givetvis att ni också får det Lisbet!
Man lär sig alltid någonting nytt. <3
Tack Gunnel!
Jag hade inte heller gjort det förrän jag såg den på håll och sedan var där på plats. En fin liten pärla bland andra ö-pärlor. Jag skulle trivas, som du förstår. :) Men så gör jag hemmavid också. Borta bra men hemma bäst gäller. <3
Ja, det är ett riktigt härligt ställe som jag gärna återkommer till. Det var ju väldig lågsäsong där när vi var dit under hösten men jag kan tänka mig att mycket är annorlunda när det är sommar och allt är öppet på ön. Ja, så är det. Speciellt, när man har platsen för sig själv, precis så där som ni var till Ile Sainte Marguerite. Också en pärla.
Musikanta sa…
Så härligt att få följa med till en för mig helt okänd ö, både till namnet och gagnet. Att det var så lite folk ute kanske berodde på att det var siesta, eller?
God fortsättning önskar Ingrid som just nu snärvat ihop ett ett eget inlägg om entré.
Det var på förmiddagen vi var där så jag tror inte att det var siestan. De var säkert inne och donade på med sitt vanliga hushållsarbetande, eller ute på havet och fiskade. Fyrtio personer är inte särskilt många.
Ja, jag har just varit inne och kommenterat ditt fina inlägg. God fortsättning önskar jag dig med!
Karin sa…
Vilket härligt och alldeles nytt resmål! Och jag som trodde jag kunde Spanien... Kul att få hänga med och intressant med en liten historielektion på köpet.
Ibland hittar man pärlor där man minst anar. :) Roligt att du hängde med också!
olgakatt sa…
Att sätta fångar på öar har varit väldigt populärt. En del har varit små, andra stora som en hel kontinent. Att bli skeppad till Australien var nog inte så kul, chansen att ta sig därifrån var förmodligen minimal så det var nog lika bra att anpassa sig. Å andra sidan var det inte så många som lyckades rymma från Alcatraz heller, trots att den ön ligger inom synhåll från fastlandet.
Jag blev väldigt förtjust i Santorini under ett dagsbesök under lågsäsong för många år sen så jag förstår precis er känsla på den här söta även för mig okända ön. Liksom förresten i Marstrandsön som jag kom till en kolsvart novemberkväll första gången. Magiskt!
Anki sa…
En spännande plats - härligt att ni fick ha ön nästan för er själva :)
Tack för att vi fick följa med!
Ha en bra Trettondag!
Ja, det var vanligt med fängelsöar och det var inte lätt att ta sig därifrån, rymma. Tabarca var även ett tillhåll för pirater som tog sig i land på den spanska kusten och gjorde sina räder därifrån. Öar har sina fördelar, i all synnerhet om de är lagom stora. Då kan man kontrollera dem på ett enklare sätt för faror utifrån.
Marstrandsön har jag inte hört talas om tidigare. Måste googla nu :)
Ja, dit vill jag gärna igen, kanske en vår, då allt säkert ser annorlunda ut än under hösten. Då det finns flera tusen personer där under högsäsong tror jag att jag klarar mig utan ;).
Tack för titten in Anki!
Detsamma önskas!
Vilket trevlig ställe, en liten juvel! Och åter Santa Pola, jag tar helt fräckt och döper om staden till SantaPaula jag.. jag har för mig att Pola är spanska varianten av mitt namn. I Californien finns Santa Paula-staden, jag har stått modell vid en skylt minsann. Jag tycker annars alltid att lågsäsong är att föredra när man reser. Man träffar mer lokala ortsbor och atmosfären är så mycket lugnare. Sen kan det ju vara lite trist om allt är nedstängt så man inte kan äta och dricka förstås. När vi har semestrat på Gotland och Öland har vi alltid åkt på hösten efter att turisterna återvänt till fastlandet.
Hur kom ni på idén att ta er hit till denna gamla fd fängelseö? Var det en impuls att ni hamnade här eller planerat? Du verkar veta mycket om ön, kände du till det innan eller var det i samband med er resa du lärde dig så mycket? undrar fru frågvis i pörtet :D
Ett trevligt ställe, absolut.
Den får heta Santa Paula nu, efter det. Undrar vad pola betyder...måste forska vidare :) .
Vi reser för det mesta i lågsäsongstider, för då har vi själva lågsäsong och kan röra på oss. Och det är skönt med "luftigheten" omkring sig.
Det var en impuls som förde oss dit när vi ändå var i närheten. Dagen efter gick ingen båt dit p.g.a för få resenärer och dåligt väder, så vi tyckte att vi hade haft tur. Båtar går året om men tydligen tar de det lite manjana beroende på. Båtar går från olika ställen på kusten, Santa Pola, Alicante, Valencia och kanske någon stad till. Jag kände inte till annat om ön än att den hade varit en fängelsö och att jag hade sett den när vi var och vandrade längs kusten. :)
Anne-Marie sa…
Har aldrig hört talas om denna lilla ö.
Verkligen intressant att få komma till en sådan plats och nästan ha den för sig själv.
Att inte behöva trängas med andra turister måste vara ett stort plus.
Ni hittar spännande resmål som inte var och varannan person besöker. :)
Ha det fint!
Det var så för oss också. Vi kände inte till den lilla ön förrän just innan vi tog båten dit. Normalt går det stora båtar, flera stycken dagligen men när vi var där så var vi bara sex personer som steg ombord. Tre turister och tre som bodde på ön samt en hund. Jag njuter av folktomhet nu och då, man får tag i sig själv bättre sådana stunder.
Ha det fint du med!
Annika sa…
Karin!! God fortsättning till dig! Vilken fin nyårsafton ni hade. Verkligen trevligt med god mat, samtal och musik.
Själv dansade jag hela kvällen ihop med grannar och vänner, trevligt.

Men, vilken trevlig ö du och Uffe besökt. Mysigt att det inte var så turistigt heller. Kunde ni vandra lite smått där också? Den enda fänglseö jag besökt är Alcatraz, och den ligger så enorm vackert. OCH den var sååå svår att fly ifrån. Hoppas allt är riktigt bra med er bägge så här efter helgerna.

En riktigt fin och bra vecka önskar jag DIG!!
Tack och tack detsamma Annika!
Ja, vi hade en skön avkopplande nyårsafton.
Härligt med dans också, som ni brukar ha med grannar o vänner. En fin tradition att göra årsavslut på.

Tabarca är fin och vi vandrade runt hela ön från ända till ända. Den är så liten så det tar inte längre tid än ett par timmar, med små stopp här och där.

Jag hoppas givetvis detsamma för er del också! :)

Ditte sa…
Tack för länken och tack för fin och igenkännande läsning med vackra bilder. Hit tycker vi om att ta en tur och snart är det dags igen.
Jag vet med mig själv att det blir flera turer till Tabarca för oss. Mågen hyr en lägenhet i Santa Pola och dit kan vi fara när vi känner för det. Så det är ingen som helst omöjlighet att plötsligt sätta fötterna på Tabarca igen. Jag förstår att ni tycker om att ta en tur dit ut nu och då! Klappa Tabarca från mig nästa gång ni far dit! Vi har varit där två gånger men som sagt under lågsäsong i november.

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio