Blek på Kreta.....

Jag kombinerar lite nu!
Blekhet finns även på Kreta så varför inte?

Veckans rubrik Blek, som Paula har lagt, passar in på bilder jag tog
på Kreta under de två veckor vi var där i september.

  Till och med rosor som är röda kan blekna under den heta solen. Först trodde jag att det var en
  speciell sorts ros med vita kanter på kronbladen, men så var det inte, så är det inte.
  De är solblekta helt enkelt.

 
   Längs stränderna växte det liljor som lyste vita på långt håll.
   Dock inte solblekta.
   Är man blek från begynnelsen så blir man troligen inte blekare

 
  Till och med en blek skön diskuskastare/gud? sökte fläktande drag i hettan, som synes.
   Att placera sig ovanpå en eldstad är förstås lite sökt men vi gör alla våra misstag😉

                     Den bleka kvinnliga skönheten kom med av misstag.
                     Jag tänkte egentligen ta bild av bara krukan men mitt i knäppandet
                     drällde det ner stora mängder finkar i fikusen.
                     Ljudet var öronbedövande.

                     - "Varje kväll innan mörkret sänker sig", berättade ägaren till tavernan för oss,
                     där vi satt och åt," kommer de hit för att övernatta.
                     Varje morgon innan de flyger iväg,  tar jag 1 € var av
                     dem för natthärbärget, så rörelsen ska gå runt "

                     Vi log åt den söta berättelsen och döpte trädet till Finkfikus.
                     Vad den bleka damen tänkte om våra diskussioner har jag
                     däremot inte en blek aning om.

                     I mitt stilla sinne funderade jag förstås på om finkarna faktiskt
                     övernattar i Finkfikusen.
                     På kvällarna dansas det till långt in på småtimmarna i tavernan.
                     Fast finkar kanske gillar grekisk dans?
                     De kanske inte alls sover där utan dansar Zorba på grenarna,
                     hållandes varandra i vingarna.

                    

     
 
   Själv bleknade jag rejält när jag skulle rosta bröd den första morgonen i vår lägenhet
   på hotellet. Försynt lade jag fram den trasiga brödrosten åt städerskan
   så att hon skulle förstå att den borde bytas ut.
   -" Ääh," (låter lika på grekiska som svenska). Sen klämde
   hon ihop den med en smäll och lade den på plats igen.
   Efter en stund knirkade det till och gapet blev ännu bredare.

   Men minnet av den elstöt som jag fick för många år sedan p.g.a en trasig apparat
   avgjorde saken. Den bleka döden-känslan vill jag aldrig uppleva igen.
   Vi rostade inte vårt bröd alls under semestern på Kreta.
   Och det gick hur bra som helst ändå.
   

   De övriga som deltar i Veckans rubrik hittar du i Paulas blogg.
   Titta gärna in hos dem och läs vad de skriver om ordet Blek.

  Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska