Skor
Någon slags dejávu uppstod när jag tillsammans med Uffe och ett antal andra människor
blev bjudna på nationaldrycken Poncha en solig dag för några år sedan då
vi tillsammans gjorde en Tropical Tour på Madeira.
(Var annars?)😉
Vi satt i ett litet café vid Atlantstranden.
Det fanns mycket att fästa blickarna på, bl.a. gamla fotografier under bordens glasskivor, svåra att
ta bilder av p.g.a solen som sken på glasskivan....
Men det fanns någonting på väggen som fångade min uppmärksamhet särskilt mycket ....
- " Men det där är ju mina gamla kängor! De där som jag lämnade i ett sopkärl utanför
skoaffären i Funchal när jag köpte nya kängor åt mig. Kommer du ihåg?"
Uffe och jag var till Honkajoki i Finland en kall vinterdag för många år sedan och köpte en truck!
Ja, sånt händer. Ibland köper man en truck också.
På vägen därifrån körde vi genom Kankaanpää och i en butik längs vägen,
köpte jag de bekvämaste kängor
jag någonsin har haft på mina fötter
De satt som Askungens skor på mig.
Vi var som danade tillsammans, kängorna och jag.
Som hand i handske.
Men allt har sin tid.
Mina älskade Kankaanpää-kängor gick sönder, sulorna glappade rejält när vi klättrade och
vandrade under två veckors tid i trakterna av den ekologiska farmen Montado dos Aviceiros,
(där vi bodde )
Det kändes just då, som att se en kär gammal vän,
dock upphängd på ett café i en liten håla, långa vägar från Funchal.
Kunde världen verkligen vara så liten ....
att mina kängor hängde där mitt framför mina ögon?
I och för sig var ponchan rätt stark men jag tror att
den inte var orsaken till någon synvilla.
Det får jag nog aldrig veta men de kändes så nära, de glappande kängorna.
Vi kände igen varandra, tror jag.
Förmodligen finns det andra "tok" förutom jag, som tar hand om och återanvänder.
Att bli en blomkruka är inte helt fel.
Förhoppningsvis så var det mina gamla
kängor som hade fått ett nytt liv.
Vi synade dem noggrant i sömmarna, ja, rätt nummer, rätt trasighet och nötning
Men vi måste fara vidare till nästa mål.
Chauffören tutade i bussen utanför.
Jag vinkade åt kängorna/krukorna på väggen
Visst hörde jag ett litet fnitter och någon som viskade "näkemiin" ( på återseende) ?
Jag måste dit igen och se om de hänger kvar....så är det bara.
Nästa gång...
Att engelsmännen i vårt sällskap tittade underligt på mig brydde jag mig inte om.
Birgitta vill att vi ska skriva om skor
i Veckans rubrik.
Nu är förstås inte skor och kängor
riktigt samma sak
Därför visar jag en bild
på ett par röda skor
för att s.a.s säkerställa rubriken.
De andra som deltar i temat Veckorubrik och Skor finns listade i bloggens högerkolumn.
En riktigt
Glad Påsk önskas
alla som tittar in här!
Kommentarer
Vilket kul sätt att återanvända en utsliten känga på och helt fantastiskt om det skulle vara din gamla som hängde där!
Och det passar ju verkligen att de dekorerats med jord och växter.
Vissa skor och även kängor blir man väldigt god vän med och de känns alltid bra.
Man skall inte känna egentligen att man har på sig skor som passar.
Mina föräldrar ville att jag skulle ha foträta skor så vi gick till en affär i Gamla Stan.
Fortfarande vill jag ha bekväma skor och har aldrig skor eller kängor med klack.
Här brukar både gummistövlar, skor, kängor och väskor bli blomsterprydda när sommaren kommer. Allt gammalt som inte duger åt någon annan blir krukor av något slag. Sedan slängs det. Det är en rätt vanlig syn längs de åländska vägarna att få se toalettstolar med blomdekorationer i. Återvinning, verkligen.
Ha det gott du med!
Det är nog rätt sökt att tro att det verkligen var min känga, men nog
liknade den min så in i minsta detalj. Jag kommer säkert alltid att fundera på det här, tror jag.
Om de nu var mina, men det kunde verkligen ha varit så. Samma skavanker, storlek och patina som jag kände igen.
När jag köpte Kankaanpää-kängorna var det som att komma hem. Så bra satt de på direkten. De kändes inte trots storlek och tyngd. Väl använda av mig till the bitter end och kanske, kanske så blev de blomkrukor till det riktiga slutet efter det bittra dito :).
Jag tror jag vet vilken affär ni gick till i Gamla stan. Jag har varit där jag också men den affären finns inte längre eller så har den flyttat. Det är viktigt med skor, de ska sitta rätt.
Ja, tänk om. Jag behöver ta mig en tur dit igen och se om kängorna hänger kvar för att säkerställa mina misstankar. Men förmodligen är de utbytta, allt har sin tid som sagt.
Jag har bra vandringskängor, fortfarande det par som jag köpte när jag lade av Kankaanpää-kängorna men också andra. Ombyte är nödvändigt när man vandrar mycket.
Glad Påsk!
Glad Påsk!
Här är också kallt nu, på nollstrecket. Vet inte hur det blir med min färd ännu. Yllemamelucker och turbokvast så kanske det går utan att jag får blåskatarr? ;) Kanske bäst att stanna hemma och få någonting gjort på utsidan istället, om solen ska skina. Det är så trångt på Blåkulla. Glad Påsk till er där norrut! :)
Glad Påsk!
Nog var det ju så, vi bestämmer oss för det. :)
Glad Påsk till er också!
Fortsatt skön påsk!
Hälsningar
Birgitta
Ha en fortsatt fin påsk du med. Här är vackert och kylslaget påsklördagsmorgonen.
hälsningar
Karin som tittar in igen till dig för att se om du har lagt de blommande kängorna från Schweiz i ditt inlägg :)
Kram
Det var lite det jag tänkte, att skodon står för alla typer.
God fortsättning på påsken, den sista dagen nu!
<3
Tack Marianne!