Äventyret framtiden

Mitt i mitt bullbakande igår morse så behövde U. hjälp, med att svänga matbordet på magen..."nej, på ryggen", sade U. Men det ligger ju på magen . Det gör det ju inte. Magen är ju uppåt nu. Bordet ligger på rygg, med sina ben i luften. - Ok, jag ger mig! U. hade rätt.  De gamla dynorna med klister på togs bort och två nya tår? skruvades in i varje fot.  Nej, ben, sade U.  Tår, sade jag. .Bordet viftar ju med tårna... nu måste han ge med sig.. Nu är det hur lätt som helst att förflytta bord och stolar på golvet utan att märken uppstår. Stolarna har fått tår tidigare. Det finns möjlighet att förlänga bordet till det dubbla.Vi tog bordet med oss från vårt innecafé/konferensrum i Geta på Åland. Ja, det flyttade hit innan vi gjorde det...                     Hos oss dansar man på bordet, bara så ni vet...Duken och väggryan platsar i LillaSysters Färgsprakande november eller hur? Ryan har U:s mamma knutit, hans mormor har givit materialet åt sin dotter... Yön Sävel heter mönstret

I fredags när jag var till Academia för att prata portugisiska med Melissa, så fick jag inte veta mitt resultat efter tentan...Jag undlät mig en suck, jag hade väntat på att få det när lektionen var slut. Men icke, sá Nicke.  Innan jag gick på lektion diskuterade vi här hemma att jag skulle gå via Continente och köpa gurka på burk åt U. Han kan nästan inte andas om inte han får inlagd gurka ( lite överdrift nu förstås) "lagret " hemma var på upphällningen och så lovade jag att köpa en flaska champagne om resultatet var godkänt När jag kom hem och gick uppför gränden mot oss stod U. på terrassen och såg förväntansfull ut. Uppgivet sade jag att det fanns inget resultat ännu, inte gurkkonserver på Continente heller och så köpte jag ingen champagne...jag hade ju ingen orsak. Inget av det förväntade infriades. Väl uppe på terrassen berättade jag att jag får resultatet först nästa vecka.. Jag såg att U. såg lite klurig ut i blicken när han bad mig komma in och sade att nu dricker

Bloggvännen BP är förvaltare av Skyltsöndagstemat.  Nu närmar sig skyltsöndagarna sitt slut. Blott fyra söndagar kvar och så blir det lapp på luckan.  Själv har jag gjort det väldigt lätt för mig idag. Jag gick ut på terrassen och tog foton av alla brunnslock  på gränden nedanför oss. Det fyrkantiga här ovan har med elektricitet att göra.    Här kommer vattnet in till oss i huset...ett av de där små locken hör till vårt vattenintag. Om det är konsekvent så borde det vara det tredje från höger men det kan man inte lita på hundra procent. Nå, huvudsaken är att vattenbolaget  känner till hur landet/vattnet ligger till. Det asfalterade stycket i mitten kom till när vi drog in nya elledningar till vår lägenhet och till grannens inunder oss. De gamla var miserabla och livsfarliga.      Jag har ingen aning om vad det här är för ett lock...vad som ligger där under alltså. Brunnsgubben? En lite större vy över locken. Det riktigt stora har med elektricitet att göra. Soptunnan är vår. Det är fre

Det är lördag och tåget med lokförare Åke har startat upp och förhoppningsvis tar han en sväng förbi här idag så jag kan hoppa på som den groda som var med förra lördagen. Ja, nu vet vi hur det gick i det amerikanska presidentvalet. Mera än så nämner jag inte den saken.  Jag har träffat flera presidenter och motsvarande talmän genom mitt yrkesutförande under åren som har gått, men det är egentligen väldigt ointressant i mitt tycke att berätta mera om dem. Man träffar så många människor dagligen som jag mycket hellre skriver om.  Massmedia sköter om presidenterna och alla andra berömdheter. Mera än väl och många gånger fel. De är som vilka andra människor som helst, bara de inte får luft i näsan och blir arroganta och maktfullkomliga.  Att Finland har haft en president som hette Svinhufvud är lite exta pikant eller hur? Tänk er att heta Svinhuvud, då är det ju mycket trevligare att heta Stubb. 😊 (President Stubb, då utrikesminister kom cyklandes till oss med hela  sin familj i släptå

      Det ligger ett tivoli i hamnen, sade U åt mig här om kvällen...       "Tivolit"  heter Disney Treasure och är ett kryssningsfartyg. Det har dragit iväg mot Bahamas Följande morgon tvättade en av grannarna en matta. De har rena mattor i huset nedanför oss. De tvättar mattor titt som tätt.  Snart ska jag lägga mattor på våra golv också när det blir kallare väder som betyder kallare golv. I badrummet har vi det allra kallaste golvet. Nya tjocka mattor är inköpta samt en lång matta till korridoren. Fårskinnstossorna åker på fötterna. Det finns ingen centralvärme i det här huset, kanske inte i något hus alls här i Funchal? Jag har ingen aning om hur det är med de nyare modernare husen. Jag vet bara vad som gäller i vår lägenhet i det huset vi bor i. Vad som gäller i det här huset. Det är på det sättet vi känner av vintern. Vi tar varmt på fötterna, lägger mattor på golvet, drar tjocka täcken på oss till natten etc. Jag ligger under två täcken, U. under ett. På dagarna går U.

"Men oj, kommer de redan?" ropade jag senaste tisdag och fick bråttom, bråttom och sprang ner för trappan och drog ut soptunnan till utsidan av grinden. Det handlar om sophämtningen. Normalt brukar de vara på plats ungefär klockan sju-nio på kvällarna men i tisdags var de här redan kl.15.30. Egentligen helt i tid för efter kl.15 kan de komma när som helst. Men det har inte hänt mera än en enda gång på de tre år vi har bott här.   Vanligtvis så brukar jag inte ha mycket i tunnan men den här gången var den helt proppad och med sådant som börjar lukta illa om tunnan blir stående. Jag fryser ner animaliskt avfall innan jag lägger det i tunnan den dag det är dags för tömning men nu höll jag nästan på att missa sopbilen. Jag gjorde det inte, tack och lov. För säkerhets skull stod jag där ute och väntade in männen som sköter om renhållningen åt oss alla, så att jag verkligen skulle bli av med innehållet i tunnan. Det var ledig helgdag fredagen innan, då de inte kom och tömde tunnorn

Jag tar ett grepp om de äldre vykorten/ fotografierna som jag ännu har kvar i mitt arkiv. Jag samlade på mig då jag renskrev Jennys brev från år 1907 till vilka jag gav mina egna tankar Jag visste inte vad som stod i ursprungsbrevet i detalj, jag hade enbart skummat igenom det och då blev det några foton sparade utifall att de skulle komma till användning  Så här såg det ut för drygt hundra år sedan i Funchal, med segelfartyg liggandes på redden...       Tåget  är på väg och någon har varit nere i stan och sålt varor, här på väg hemåt /uppåt igen     förhoppningsvis med en tom korg och med fickorna fyllda med slantar. Ett vykort med flera foton av tåget som gick mellan Monte, Terreiro da Luta och Combal nere i Funchal Åter ett foto från den tid då tåget tuffade på. Det här kunde de (politikerna)  väl ta upp igen istället för att förstöra miljön runt Nunnornas dal, där det läggs linbana etc...Ibland förstår jag mig inte alls på människor, inte alls. Men mera om det en annan dag.      Ha