Äventyret framtiden

Den sjunde april- 17 . Det ligger fortfarande snö kvar på marken men tranorna har anlänt.. Bara ljudet av dem när de flög över vårt hustak i Geta på Åland, var som den ljuvaste musik.  Då visste vi att våren hade anlänt.. Den första maj ... Varje vår i slutet av mars eller i början av april kom tranorna till åkern nedanför oss där vi bodde på Åland.  De var alltid två par som bosatte sig i Finnö-by. Ett par nära oss, ett annat par lite längre bort vid en annan åker. Paret i vår omedelbara närhet gick på sin (Jalles) åker medan jag grävde i vår täppa. Vi var helt på det klara med att om vi håller oss, var och en på sitt ställe, så fungerar det hur bra som helst. Vi hade våra egna revir..     Den tionde juni ...båda paren flög förbi en kväll...         Så kom en tid då bara en trana syntes till då den andra låg på bo..    Där gick den och jag fanns på andra sidan vägen...ett stenkast ifrån    Sommaren gick och vi märkte knappt ...

 Ibland behövs det nästan ingenting för att förgylla vardagen.  Helt ovetandes om det hela så väntade en DHL-kille med ett paket på oss när vi kom hem från en inköpstripp vi hade gjort med våra vänner E och R. Vad hittade vi i paketet då? En hatt, som är U:s ...vi hade glömt bort att vi lånade ut den till M. i Karis då hon var här på besök. Det ösregnade när hon skulle gå hem från oss till sin hyrda bostad. Trots paraply och regnkläder så insåg vi alla att hon skulle få väldigt våta glasögon innan hon skulle nå sin dörr. Åskan dundrade och det blåste hård motvind. Då kom U. på att han har en hatt som är bra för just sådana tillfällen. Så M. gick hem med U:s hatt på huvudet, som tog en tur till Finland fram och tillbaka. Men det riktigt roliga var det andra som fanns i hattpaketet...    Det här begriper bara folk som är från Finland. Kouvola lakrits och Karl Fazer-choklad! Himmel!     Självklart så blev det the big party.. .med en stor mugg kaffe till....

Efter det att vi hade ätit oss mätta i den trevliga restaurangen Casa de Chá do Faial, som jag inte tog några foton på alls från insidan ( det satt en hel del folk där och då får det vara, helt sonika) så tittade vi oss omkring på utsidan istället Det är vanligt att man skriver företagens namn " i mosaik" här. Här är jag på väg ut på en liten miradouro...en utsiktsplats       Lyfter man blicken så...Vädret var på vår sida nästan hela dagen men regnmolnen fanns där... Jag har bara gjort ett litet brottstycke av allt som finns att visa.. Jag gick in ett hus för större sällskap som vill vara för sig själva, som vid bröllop, familjefester av olika slag osv.  Jag har klippt fotografiet rejält för att inte få människor med på bild som troligen inte vill vara det... Det är en eldstad i bakgrunden.. Det såg ut som om en liten varelse av något slag hade gått  in i  väggen..klokt nog så hade man låtit  bougainvillean vara kvar och byggt vägg och golv runt ...

En blomfluga gjorde oss sällskap när vi ( U. och jag) satte oss ner närmast fönstret då vi tillsammans med våra isländska vänner och vår trevliga granne E. besökte Casa de Chá do Faial för att äta lunch, senaste lördag.  Först åkte vi förbi restaurangen på vägen mot Museu Familia Teixeira men efter en stund där så åkte vi tillbaka igen för att äta lunch. Ett mycket trevligt och prydligt ställe med god mat och bra betjäning.  Det blev en creme de Funcho för min del, en fänkålssoppa. U. tog lammkotletter, Kr en spagetti Carbonara och P och E åt en espada panada com banana, panerad svärdfisk med banan.. Så mycket mat de lade fram på bordet! Till U:s lammkotletter fanns det förutom pommes frites, ris, en stor skål med allsköns grönsaker och dessutom en liten skål med kokade grönsaker.  Bröd i stor mängd, smör och ost med mel de cana (sockerrörssirap) plus drycker fanns också på bordet. Fänkålssoppa. Hälften orkade jag med. Portionen var stor och soppan var mäktig!  Her...