Äventyret framtiden

sprider sig i trakten runt hjärtat när jag ser grannbarnens omsorg över lyckokaninerna och deras lekar med dem. Kaninerna föll i god jord och det känns bra.  Det händer ganska ofta när jag går förbi fönstret på väg mot vår ytterdörr att  jag får se ett par kaniner "göra flygkonster" utanför våra fönsterrutor. Fotbollstanken ligger inte långt borta😉🤣. Men det är bara en liten rörelse, som en påminnelse till mig "att vi finns här, bara så du vet". Jag  har märkt, att de kan se mig trots att vi har reflekterande fönsterrutor, helt beroende på dagsljuset. Går jag närmare så sitter Lill-Ronaldo och lilla V. där och klappar sina kaniner på deras terrass. Sen vinkar vi åt varandra hur mycket som helst och visar hjärtan med fingrarna.  Det där med att lyckokaninerna ska sitta på deras sängar hela dygnet runt gäller inte alls. Kaninerna är med nästan överallt. Lyckan ska ju vara det, fick jag veta av Lill-Ronaldo som strålade med hela ansiktet. Lilla V. stod bredvid, log s...

Det är  Luís Rocha  och  Duarte Marote   från Funchal Notícias som står för fyrverkeri-fotograferandet. Vi stod på vår terrass och beundrade skådespelet. Antagligen såg vi ut som ett par pingviner med näbben riktade mot samma håll. Så vände vi oss om igen och tittade på följande kaskad för att stunden senare svänga oss om i en annan riktning. Huvudena gick mera eller mindre runt. Tur att de inte ramlade av😉  De kan det här med fyrverkerier på Madeira..90.000 pjäser lär ha skjutits upp under de 8  minuter som   det varade ( I Funchal)     Snyggt...de ser ut som höga palmer i mina  ögon.     Varma toner..såna gillar jag.      Fotona är tagna från havssidan mot land          Grönt är skönt...   Det som var störande under nyårskvällen var allt smällande innan det var dags för det stora fyrverkeriet.  Många pjäser sköts upp i flera timmar innan, än här, än där. Många hårda...

  Så har vi tagit steget över årsgränsen igen, här i Funchal med ett enormt fyrverkeri. Jag tog inte foton alls, jag bara njöt av att vara mitt i allt detta sprakande. I nästa inlägg kan jag bjuda på andras fotografier, mycket mera proffsiga än vad mina egna brukar bli.  År 2024 gick som en susning. Obegripligt snabbt känns det som, men mycket hanns med och mycket hände. Jag tänker inte göra en årskrönika men några händelser tänker jag nämna.  Min dotter Nann var här i början av maj och vi for på som två tättingar än här, än där..förkylda blev vi också.. Den 23 september föddes mitt senaste barnbarn Freja Karin Helena 💗 Det finns inte ord för lyckan jag känner och snart får jag träffa henne I slutet av oktober och i början av november var pojkbarnbarnen, Timothy och Wilhelm här ...som alltid så är det underbart.  Jag fick mitt certifikat över 180 timmars intensivkurs i Europeisk portugisiska ...vilket jag är mäkta stolt över. Ibland nyper jag mig i armen för att ...

...så började en minnesvers som min svägerska Berit skrev åt mig i min minnesbok för många år sen då jag hade min nionde födelsedag. Jag fick minnesboken, som var röd och hjärtformad, av min faster Anita, tillika min gudmor. En av de allra första som skrev i boken var alltså min svägerska Berit som då var 27 år...jag var en "skrapa-bulla" som man sade, långt efter de andra inom familjen, i ålder. Då, som nioåring, var jag redan faster till två killar och nästan till en flicka som var på väg.  Versen och Berits kluriga brunögda blick när hon skrev den har etsat sig fast i mitt minne 💗 "Av hela mitt hjärta, jag önska dig vill, en gubbe som äter potatis och sill och har vackra vita tänder. "  I den omedelbara närheten till krubban som jag ska visa er om någon dag, den som är en miniatyr av Madeira, finns en önskedamm. Många är de som har kastat en slant i dammen och förmodligen önskat sig något i tysthet. För tyst ska man vara annars går ens önskan inte i uppfyllelse,...

 har funderingar..." Ja du Karin, december är snart förbi och då är sagotiden snart förbi för i år"   "Har du haft nämndmöte för dig själv nu så vi kan ha möte om nästa magiska julmånad och hur vi ska ha det då?" De stod uppflugna på stolen bredvid Lamptomtarna igår kväll och drog i deras luvor..ja, det är ju fånigt det här men det är luvorna som är Lamptomtarna..Under tiden pratade de med mig om fortsättningen av vår gemensamma decembersaga... -"Jag måste erkänna att jag inte har kommit någon vart med mig själv på mitt enstämmiga nämndmöte" så kanske vi gemensamt kan komma på hur vi ska ha det?" " Vi börjar bli lite trötta och vill snart lägga oss att sova...men vi kan väl fortsätta som det blir när det blir jul igen och vi har vaknat igen? " "-Det är just det som jag känner att är ett litet problem...eller egentligen inget problem alls utan mera en utmaning. Ska vi låta er ha en egen liten julkalendersblogg eller ska vi ha den tillsam...

BP.s Skyltsöndag går av stapeln idag igen. Vi närmar oss Jubileumsdatum då temat har hängt med i tio år under BP:s ledning. Men vi har några söndagar kvar ännu innan dess och innan temat upphör. Har ni dansat runt granen nu under julen så skorna har gått sönder, så finns det bra skomakare här i Funchal.                                   Ett fönster är väl ingen skylt tänker någon av er som tittar in här.                                   Absolut i det här sammanhanget. Ser ni inte att det är en magnolia?                                  Fönstret finns i Jardim da Quinta Magnólia  Där finns den här grottliknande förvaringsplatsen också. Skylten finns till vänster i bild Jag gör snabba kast och plötsligt befinner jag mig ...

Lokförare Åke är på gång igen med sitt tåg som drar fram över land och hav. Själv hoppar jag på lite senare än vad som är vanligt för min del men bättre sent än aldrig som det heter.  Tomte är ordet för dagen.  Jag har hur mycket som helst att skriva om tomte som så, men jag gör en liten enkel tomte-inventering här hos oss istället.  Alla som läser min blogg vet redan att vi har våra ren-tomtar Rulle och Rulte, så självskrivna nu för tiden så vi knappt förstår det själva. I december kan vad som helst hända tillsammans med dem innan de tar plats i sitt idé, kappsäcken där de ska sova till nästa december. Vad gäller önskemålet hängmatta så får de vänta lite till. De har tagit med sig Lamptomten. Tomtemössan har fått namnet Lamptomte. " Det är vår kompis " påstår de där bestyren, " i år ska han inte i en annan låda bara så du vet Karin! Han ska sova med oss, så nu har vi tagit hand om honom." På julafton den 24 december så kom en ny liten tomte till oss. Han tog en l...