Äventyret framtiden

Ett märkligt minne dök upp när jag såg flugan på vår tvätt-ställning ute på terrassen. I min barndom så brukade min mor säga att det var julflugan som kom på besök om en fluga råkade irra sig in till oss när julen närmade sig. Ofta surrade den på bland girlanderna i köksfönstret.  Normalt så sover ju flugorna när det är vinter i Norden, men här är flugorna vakna året om. Givetvis så var det bara ett uttryck men på något sätt så upplevde jag då att det var något speciellt med julflugan. Den var som en lycko-fluga..lite sällsynt på något sätt.  Har någon av er hört talas om julflugan?  Hur som helst så bestämde jag mig för att flugan på tvätt-ställningen var en turfluga.  Jag lät den leva och flyga vidare ut i livet.   Så här såg solen ut för ett par dagar sedan. Allt var grått, grått, genomgrått och plötsligt så var solen där innan den försvann igen i allt det gråa. Jag finns nog, kanske den ville säga..     Dagen innan, på tisdagen, så kastade solen si...

Den bästa julblomma/ julbukett jag kan tänka mig fick vi igår. En bamsestor bukett med nyskördad dill. Yvonne har odlat och donerat, Birgitta har förmedlat. Tusen tack ni båda! 💗💗 Det finns väldigt många olika örter och kryddor här på Madeira men dill är det svårt att få tag på. Ibland sitter någon kvinna från landsbygden nere vid Bazar do Povo och säljer pyttesmå buketter dill men de går snabbt åt och de är väldigt små.  Jag använder mycket dill om jag får tillgång till örten/kryddan. Jag har själv odlat dill med frön från Ukraina och den blev bra men sen försökte jag få dillen att gå i blom och frö men det gick inte alls. Allt bara gav upp andan och dog... Sen fick jag fick dillfrö i mängder av en god vän men de grodde inte alls, de visade inte ens tillstymmelse till att vilja gro så tydligen var de för gamla. Jag har inte hittat något ställe där de säljer dillfrön för sådd, men nu har vi hur som helst mycket dill i frysen och också i kylskåpet. Det är snart dags att ta fram la...

Den här statyn har jag beundrat många gånger men sen har jag aldrig tagit reda på mera om den. En underskön dam som håller i en stor svan står på innergården i Funchals stadshus. Vem är hon då?  Hon härstammar från den grekiska mytologin och hennes namn är Leda.  Statyns namn är Leda och svanen .  Ja, så blir det som det alltid blir här inne hos mig på min blogg...det ena ger det andra och jag far än hit, än dit.. Det här är rena sagan och det passar ju jättebra här inne hos mig i december eller hur?  Leda var drottning och gift med kung Tyndaros i Sparta.  Guden Zeus blev hals-över-huvudet-kär i Leda och uppfylldes av erotiska begär.  Till och med gudar kan falla ibland.  Han ville, han måste ha henne. Så han förvandlade sig till en vacker svan. Vips så där bara. Afrodite, kärlekens gudinna hjälpte honom, (även på den tiden hade de kontakter som var bra att ha).  Hon förvandlade sig till en örn och sen satte guden och gudinna igång sitt skum...

Bröderna Royce är nöjda!  Nu har de fått upp sin elslinga med små stjärnor på  som man kan få att göra nästan vad som helst..man bara trycker på en knapp  berättade Rulte... De kan blinka mycket, de kan blinka lite, de kan hoppa över varandra och blinka ( det lät lite knepigt det där ?) och en hel massa andra grejer men vi har lagt det på ingen blinkning alls, den bara lyser slingan.  Helt i min smak, tyckte jag och gick in . De kom tassande in de också efter en stund Sen stod de där och tittade ut på glittret, lite andaktsfulla. De är nog lite kultiga de där två. Kultiga sade alltid min mamma om något som var extra gulligt. Det är dialekt från hennes hemtrakter i Sund på Åland, förmodar jag.      Vi däremot, fixade till lite salt, lite sött och lite drickbart under tiden. Uffe dukade...     och jag fixade ett par små smörgåstårtor, var och en för sex personer.      Sex personer skulle vi bli runt bordet.  De ser rät...

Lokförare Åke är i stjärngossetagen, för Lucia är han väl knappast ombord på tåget? Fast man vet aldrig med de där norrlänningarna😉. De kan hitta på precis vad som helst Han kanske har luciakrona på sig där framme i loket och lyser upp spåret framför sig lite extra? Ordet för dagen är Lucia. Igår den 13 december var den riktiga luciadagen inne men tåget går idag så då blir det lucia idag också. Lucia kan sprida sitt ljus i mörkret många dagar framöver. För ovanlighetens skull så visar jag några familjefotografier från det att mina barn var små.  Jag själv var 28 år när det här hände.  Precis som de flesta föräldrar tycker så tyckte jag också att min egen lilla Lucia-Nann var den allra sötaste Lucia jag någonsin hade (har) varit med om.  I familjen fanns två labradorer. I bakgrunden skymtar Herbert fram, just innan han fick glitter i "håret". Emma var redan fixad  Dagen till ära så hade Nann, då 6 år, legat med flätor hela natten, för att håret skulle vara lite "lo...

I och med att jag ska laga julmat för ett par dagar och för olika gäster, samt också för lite annat under andra dagar, både före jul och mellan jul och nyår, så ligger jag i lite extra nu för att få allt att löpa på, på det sätt så som jag vill ha det. Här poppar den strukturerade Karin upp. Ordning och reda råder även om jag tar mina sidosteg lite hit och dit..men de stegen är inberäknade i det hela. Jag brukar kalla dem till "mitt svängrum om så behövs".  Så därför stegade U. och jag ut på stan idag för att inhandla lite dittan och dattan. Vi gick förbi denna ljuvliga annorlunda hibiskus. Den växer utanför Skotska kyrkan här i Funchal.      Vi gick också förbi de här gossarna. Meninos, omgivna av vatten i dammen i Stadsparken.  När vi gick förbi den här julgubben så var jag glad för att R & R var hemma. De skulle genast ha tagit kontakt med den jultomten, jag lovar. Handgjord choklad...vem kan motstå sådan.   De hade inte tid att komma med oss ut på s...