Äventyret framtiden

Lokförare Åke ger förslag på att vi som hoppar på tåget idag ska ställa oss framför bokhyllan, hålla ögonen slutna och ta första bästa bok vi hittar i hyllan, öppna ögonen och boken, samt söka oss fram till stycket fyra och skriva något om det som står där.  Naturligtvis så gjorde jag det...och fick tag på den här boken:  Piripiri e o caso da estátua desaparecida  betyder, Piripiri och fallet med den försvunna statyn. Fjärde stycket, i prologen, som är en presentation av bokens huvudrollsinnehavare börjar så här: A Noz Moscada é uma galinha tonta, que tonta maior não há, sempre atrás de tudo o que é moda, e penas novas , e chapéus de plumas, e sapatos extravagantes, e enfeites e berloques e perfumes e brilhos e quinquilharias várias e vinte e uma mil malas para garragar tudo, quando viaja.  På svenska blir det så här:  Muskotnöt är en dum höna, och det finns ingen större dåre/dumsnut än vad hon är, alltid ute efter allt som är modernt, nya fjädrar, fjäderhatt...

Livet går sin gilla gång men lite har jag att berätta om vad som händer här på gränden. Egentligen händer det ju massor hela tiden. Så är det för min del och så har det alltid varit...RIM -bygget tar jag en annan gång. De är verkligen flitiga myror där även om det är semestertider. Jobbet stannar inte av..   En liten fotboll föll ner igen! En till av de förlorade bollarna hittades, troligen, av RIM-killarna. Lill-Ronaldo var nästan andäktig, sprickfärdig, ja euforisk och när han fick se mig på lördagsmorgonen så sparkade han alla bollar mot mig i tur och ordning med ett stort leende, tenho três bolas, jag har tre bollar ! Den vita flög över muren. Men en kille med pigga fotbollsben var snabb som vinden och hämtade hem den igen. Han behöver en fotbollsplan den killen!  Det är så kul, för vi försöker verkligen prata portugisiska med varandra nu. Vi har ju en deal. Barn i språket som vi är, både han och jag, så lär vi oss av varandra. Boa boa! Jag kan lite mera på ett mera "lär...

   Ibland får man vara med om hisnande fina händelser i vardagen Ett par duvor här i Funchal. En av öarna i Desertas syns i bakgrunden Mina tankar gick spontant till en Paso Doble, den spanska dansen som är känd för sin snabba takt.                                  Paso doble betyder dubbelsteg Dansen har sitt ursprung i den spanska armén och användes från början till att sätta marschtakten för fotsoldater. Senare utvecklades Paso Doble till en musikgenre och traditionell dans som ofta spelades vid tjurfäktningar.  Förutom spansk Paso Doble, så finns det även en mexikansk, en colombiansk och en Puerto Ricansk version av dansen.  Det blev många piruetter, många steg.. Får jag lov?  En gång till?     En fin torsdag önskas!                                    ...