Hoppa på tåget / 41/ Motiv

 Så startar jag upp tåget igen och kör framåt mot destinationsordet Motiv. Uppriktigt sagt så förstår jag inte att jag har valt ett sådant ord själv men troligen gjorde jag som jag brukar göra. Jag  lät fingret i blindo välja ett ord  i någon bok i bokhyllan. 

Men hur som helst så har jag ett bra motiv att ta till. Jag är verkligen motiverad att lära mig portugisiska. Jag vet att ni snart ledsnar på mig som nojsar om det i  min iver att lära mig mitt nya språk, som jag inte kan ännu, långt ifrån. Men jag blir bättre för varje dag som går, alltid fastnar någonting nytt i min hjärna. 

    
Frukosten är på sätt också ett motiv. Att äta gott och nyttigt är ju ett motiv om något för att man ska må bra och bra  mår jag. Det finns en brödskiva under skinkan och tomatskivorna. Bananen orkade jag inte med; Uffe åt den istället för mig. 


Lite roligt blir det också när det blir fel. Det är inte bara ord som fastnar. 

Kan ni tänka er att komma hem med två stora bröd  istället för att bara sätta sig ner och dricka varsin kopp kaffe på ett café. Vi var till Mariazinha på Conde Carvalhal, egentligen i ärende till Sopronto, det lilla hålet i väggen för att handla, men de hade siesta så vi gick in till grannen och bestämde oss för varsin kopp kaffe i väntan på att matbutiken skulle öppna. 

Ja, inte vet jag hur det gick till egentligen men jag kom därifrån med två stora nybakta limpor. Jodå, vi fick vårt kaffe också. Men limporna är fortfarande ett stort frågetecken. Hur beställde jag kaffet egentligen? Nå, limporna var goda...


    Detta smidesarbete har inget som helst med limpor att göra men är ett vackert motiv.

Och igår var jag till hålet i väggen igen för att handla grönsaker och annat i matväg. Jag är säker på att jag bad om att få fyrtio skivor skinka, ( jag hade en speciell tanke bakom mängden). Vi var många som diskuterade den, mängden, runt köttdisken, till och med de andra kunderna deltog och ja...jag kom hem med 140 skivor istället. Ni skulle ha sett minen på Uffe! 😈 -"Tänker du ruinera oss? "Haha..

Tur att vi har frys och nu blir det att tänka om i menyn inför nästa vecka. På något sätt så ökade mängden skivor från mun till mun innan den nådde fram till butiksägaren som såg jätteglad ut där bakom köttdisken och den långa kön framför mig, vilket jag förstås undrade över. Fyrtio skivor är väl inte sååå mycket? Sen förstod jag.. 

Ja, ni förstår säkert att jag är mycket motiverad att lära mig portugisiska så att folk förstår vad jag vill ha och inte vill ha. 


 Motiverad kände jag mig också att baka ett par köttfärspajer enligt mitt eget recept. Tanken var att de skulle delas ut åt grannarna ovanför oss och åt en granne till men då fick vi ett meddelande, en gullig fråga om vi skulle vara hemma under dagen? Vårt söta rara par från Ukraina ville komma på besök och då var det ju så enkelt att bjuda in dem att äta den ena köttfärspajen tillsammans med oss. Grannen som skulle ha fått den får något annat en annan gång istället. Givetvis, det finns motiv.


Orsaken till köttfärspajsbakningen var för att det hängde en plastkasse på vår grind i morse, en gåva av grannarna ovanför oss.  Frukt och grönsaker i flera olika skepnader hade vi plötsligt i våra skålar.  Nu har de motiv för att äta upp en köttfärspaj i sin tur. 


  Det är kastanjetider här på ön just nu. Kastanjerna ska vi äta på söndagen...

   

Motiv tyckte nog T och C också att de hade när de blev bjudna på middag till oss. De köpte med sig efterrätten. Så söt så jag fick nästan en sockerchock

Det här motivet kunde jag inte motstå under torsdagen. Världen bästa schäfer som jag också brukar prata med på mina vandringar här uppe i backarna ovanför oss. Vi gillar varandra, bara så ni vet. Om jag skulle ha en hund så är det en schäfer jag skulle ha, själv uppvuxen med två schäfrar hemma på gården, Tella och Ami, nu i kärt minne bevarad. 

De följande orddestinationerna ser ut så här:

                       18 nov        Under
                       25 nov        Böna
         
                       02 dec       Lampa
                       09 dec       Fönster
                       16 dec       Detaljer
                       23 dec       Minne
                       30 dec       Resumé

De som också brukar vara med nu och då eller alltid känner jag mig motiverad för att länka till här nedan: 

Anki,  Anna i PortugalCarita,  KarinOrdodlaren, Paula, StefanZnoggeÅkeÅsa

En skön lördag önskar jag er alla !


                                        Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Åke sa…
Vilka fina motiv du dukar upp. Texten till är så härlig att läsa, jag bara njuter in det hela. Vovven får förstås ett extra plus i kanten med ett så sött tryne, förstår att du gillar han :) Fint motiv med att starta dagen med denna bricka också. Avocado som är så himla nyttigt. Du valde ett ypperligt tema.
Jag blandar alltid ihop 14 & 40. På portugisiska alltså. Så jag hade kunnat komma hem med 14 istället för 40. Men å andra sidan sa du säkert rätt, men "cento e" lades på av de i kön :) Du är ju mästare i köket så de kommer säkert till användning ändå! Lördagskram
Vilket härligt inlägg på ordet "motiv". 140 skivor skinka! Oj! Och att komma hem med två stora bröd när ni "bara" skulle dricka kaffe. Frukosten ser nyttig och god ut. Och schäfern, såå fin. Hoppas kastanjerna kommer att smaka gott.
Åke,

Tack!
Vovven är så fin, så fin. Han håller ordning på hundarna längs Conde Carvalhal, det hörs när han säger till och så blir det tyst i hundkören.

Trevlig lördag!
Anna i Portugal,

det är lätt gjort. Catorze och quarenta, förstår faktiskt inte hur det kunde bli hundrafyrtio, cento e quarenta men så blev det. Butiken är så liten att köttmästaren brukar ta upp vad man vill ha när man står längre bak i kön, så man sedan kan gå och handla annat under tiden, så när man har handlat det andra man vill ha så är paketen färdiga för att avhämtas. Någon på vägen i kön måste ha lagt till detta cento,haha..
Tack, ja, nog får jag till det på något sätt alltid.
Lördagskram
Anita,

tack!
Ja, visst blev det OJ. Det har sina sidor detta med ett nytt språk. Men kul blir det.
Schäfern är så fin så fin..jag blir alltid glad när jag träffar den.
Så hoppas jag också, kastanjer är ju gott.
Ditte sa…
En härlig tolkning av ordet motiv. Och just att lära sig ett nytt språk i det land en lever i är ju verkligen ett starkt motiv. Tänk alla olika möten som sker och där en med språkets hjälp, här portugisiskan som ju är landets språk,kan bli en del av samhället på ett speciellt sätt. Visst funkar säkert engelskan, men inte för att vara en del av samhället.
Ja, att det blir fel i vissa sammanhang är ju bara att konstatera. Minns många gånger i Kina när det blev fel för att just betoningen på ett ljud var fel. Kan le åt detta idag.
Och skinkan får du säkert användning för.
Kram!
Anonym sa…
Alltså jag förstår precis Uffes förvåning när Du kom hem med så många skinkskivor 😅 och yes jag begriper att Du har ett motiv och är motiverad att lära Dig portugisiska 😅
Så fin vovve 🤩
Gillar Din text hur Du bäver ihop slut till en fin Hoppa på tåget 🚂 matta 👍
/åsa
Anonym Ditte sa...
Ditte,

tack! 😊
Ett mera eller mindre nödvändigt motiv är det att lära sig nya lands språk. Där jag rör mig allra helst så är det portugisiskan som gäller, jag vill ju verkligen lära mig språket. Engelskan finns givetvis och är som en liten hjälp när den måste till.
Det kan vara precis så som du säger, betoningen blev kanske helt fel och då blev det hundra extra skivor på köpet.
Jadå, inget som helst problem vad gäller skinkan, den saken ordnar sig. Större satser har jag hanterat genom åren. Har en viss vana..

Kram!
Åsa,
Ja, det gör jag också. Han skrattade förstås lika mycket som jag gjorde, även om han undrade om jag tänkte ruinera oss.
Jadå, jag har ett mycket starkt motiv, lita på det.
Vovven är jättefin, jag är lite kär i den.

Tack Åsa, dina ord värmer!🧡
znogge sa…
Vilken varierad och bra tolkning av dagens ord. Portugisiska är inget lätt språk men härligt att du gör framsteg. Jag läste ju portugisiska när sonen var sambo med en tjej från Brasilien. Själv blandade jag ihop det med spanskan hela tiden så det blev varken hackat eller malet.

Vilken fin hund du hejar på! Schäfer är ju en hund som alltid ligger högt på listan men just här är de inte så vanliga.

Ja, ni har ju pålägg framöver...

God lördag!
Znogge,

tack! De säger det själva, portugiserna här, att språket är svårt. Det är ju den europeiska portugisiskan som gäller här även om madeirenserna i sig har sitt eget språk också. Det blir många roligheter emellanåt.
Vi har en kurskamrat från Italien som har bott i Spanien ett tag och hon är duktig på att blanda hon också..
Ja, schäfern är speciell, har på sitt sätt tagit chefsställningen bland hundarna längs samma gata. Vi hör till oss när den säger till och så blir det tyst.
Jadå, vi har pålägg, det kan du lita på.

God lördag önskas dig också och förstås miss T.
Paula sa…
Nä nu du Karin, nu får du börja lägga ut varningstext överst i inläggen så man inte börjar läsa när man är sugen eller hungrig! Hu jedamig, så gott allt ser ut! Minns när jag smakade rostade kastanjer första gången, det var i tunisien där de såldes på vagnar på gatorna. Blev sen så glad då jag hittade dem i Sverige också just den här tiden på året, men nu var det nog ett par år sedan jag fyndade. Frågade på ICA förra veckan, flickan såg ut som ett frågetecken. Nyttigt att avstå dock, jag vill ha smör på dem...
Vet du jag njuter av att läsa hur ni grannar är generösa och delar med er till varandra, men ärligt talat skulle jag känna mig lite obekväm. För när man får något så vill man återgälda det, o sen blir det liksom hela tiden, om du förstår vad jag menar! jag skulle tyngas ner av känslan av att det är min tur att laga något gott eller köpa något till dem som har gett något till mig. Det betyder inte att de andra förväntar sig något, pressen ligger på mig. Däremot förstår jag att man har med sig något när man är bjuden hem till någon, det säger sig självt. Nu har jag svamlat hur mycket som helst, och är så glad åt er fina grannsämja. Så missförstå mig inte. Mina motiv var goda...haha
Kram från pörtet
Paula,

jag får nog göra så i fortsättningen för just nu är jag inne i en fas av som man kan kalla laga mat. I och för sig så lagar jag mat dagligen och jag gillar det verkligen men kameran har börjat få nycker den också, vill vara med på ett hörn. Nå, vi får se! Jag lägger en varningsskylt Paula, bara för din skull😊
Kastanjer är gott, jag gillar dem jag också. Du borde ta kvasten och ta dig ner hit och frossa med oss.
Det känns inte alls obekvämt Paula, vi har mycket god ton emellan oss grannar. De ger av sitt överflöd, sådant de har i sina familjers trädgårdar när de svämmar över. De nästan urskuldar sig för att nu har vi så mycket pimpinela, avocado, citroner, kastanjer, spenat, bönor, tangeriner, bananer...sånt som vi normalt ändå köper. Och jag gillar ju att baka, jag vill ju baka...och vi kan inte äta upp allt jag bakar så, det är liksom givet. Sen finns de grannar som inte har något att ge tillbaka men jag har talat om för dem att jag inte förväntar mig någonting i gengäld, vilket jag inte gör. Men får den ena grannen så får den andra också. Det fungerar utmärkt.
Jag vet att det är s.k. normalt i Norden att känna sig skyldig för det mesta😉. Den känslan finns här också, givetvis men mellan grannen ovanför så behöver vi inte känna så. Ibland får de, ibland får vi..vi tar det som det kommer helt enkelt.
Ja, det är naturligt att ha någonting litet med sig när man blir bortbjuden.
Jag missförstår dig inte alls, jag vet hur det är.
Kram från gränden!
Märtha sa…
Håller med Paula, du väcker minsann hungermotivet! Måste ordna till lite te, även om Bernt står och dissekerar av de sista chilina som skall in i ugnen för torkning. Vi som håller på i italienska för n:te året har våra specialiteter, en av oss tar alltid siffrorna, och det kan bli hur roligt som helst! Det finns en viss släktskap mellan språken. Centoquaranta är visst 140, quattordici är fjorton, quattro är fyra. Men danskans "fjärsar och halvfjärsar" är roligare! Ja, te var det, ja...
BP sa…
Du gillar verkligen laga mat. Det syns! Kul att du och grannarna delar med sig till varandra av olika maträtter/frukt med mera. Ni borde vara självförsörjande, om det inte var för de 140 skinkskivorna då - hahaha. Gissar att du gjorde ägarens dag. Dagens goda gärning med andra ord;-)
Som hundrädd är en Schäfer ungefär den allra sista rasen jag skulle köpa. Schäfrar är skräckinjagande för mig, även om den du visar upp ser "vänlig" ut. Men jag skulle inte chansa;-)
LillaSyster sa…
Oj vad skinka! Tur att det går att frysa in. När jag köper skinka över disk brukar jag beställa i hekto. Fina fotomotiv och vad godsaker du fått- kul med lite byteshandel, även om de nu blev snuvade på pajen. Ha en bra lördagskväll
LillaSyster sa…
Glömde ju säga att smidet är då vackert=)
Märtha,
🍗
Ni är så duktiga du och Bernt med alla grönsaker och frukter som ni förädlar på så många olika sätt.
Ja, det finns en viss släktskap, helt rätt.
Danskans siffror är extra, kanske inte roliga men ändå.
Ja, te var te det, ha det bra!
BP,

ja, jag gör ju det. Matlagning är roligt och spännande.
Ja, ibland blir det väl mycket av det goda men inget problem, alltid hittar jag på någonting. Ägaren sken som solen.
Schäfern har alltid varit en hundras som jag har gillat även om jag själv hade labradorer. Att vara hundrädd måste var jobbigt.
LillaSyster,
ja, det blev rätt många skivor, haha...
En granne blev snuvad på pajen, grannarna ovanför fick sin. Men det går nya tåg, jag bakar gärna och lagar gärna mat.
Ha det bra du med söderöver!
LillaSyster,

smidet finns ovanför en dörr på stadshuset i Funchal. Väldigt vackert hur för övrigt, måste nog visa lite mera av det i ett blogginlägg längre fram.

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio