Hoppa på tåget/ 17 /Staket

Idag tuffar tåget ut från perrongen igen, med mig vid spakarna, den sista lördagen i maj. 

Snart blir det lokförarbyte; Tove tar över för juni med Annas hjälp i temat Hoppa på tåget. Alla kan komma med som känner för det.  Vill du vara med bara en gång, ett ord, så är det hur okej som helst. 

De som brukar vara med har jag länkat till här nedan samt  till introduktionen. Bara säg till i kommentarsfältet åt antingen Tove eller mig så stannar tåget till och tar upp dig för att vara med på resan. Dagens ord är staket.  

 AnkiAnna, En vanlig man, Ordodlaren, Paula, ToveZnoggeÅkeÅsa och jag då förstås😊

Introduktionen 

Välkommen med! 

//////////////////////////////////////////////// det ska föreställa ett staket det här förstås😉/////////////////////////////////

Ordet "staket" är belagt i svenska språket sedan år 1521. 

Ordet kommer från italienskans staccetta med samma betydelse, på portugisiska heter staket vedacâo...c-et ska ha en liten filur under sig, men det lyckas inte mitt tangentbord skriva, det uttalas ss. vedassao. 

Det är värdefullt för många av oss att kunna ingärda vårt privata boende, vår egen sfär på jorden, beroende på var och hur vi bor. Att det finns oerhört  många olika staket kan bara konstateras. Själv har jag förstås tittat mig omkring i vår närmaste omgivning men också i bildarkivet. 

Det allra närmaste staketet för vår del läggs på plats på vår balustrad runt terrassen under sommaren- 21. Vi är omgärdade och har en skön trygghet, vår egen lilla plats på jorden även om vi mera eller mindre sitter där ute som om vi satt på en öppen tallrik, med insyn från många håll och kanter, men det är vår privata lilla "gårdsplan" i alla fall. På bilden är inte allting på plats ännu

Det vackraste i staketväg för min del är nog den bandfasta gärdsgården, den som är typisk för landsbygden för att hålla djur och människor utanför och innanför ett visst område. Tack och lov har man förstått att lära ut hur man gör gärdsgårdar igen (åtminstone på Åland) , insett värdet i både det praktiska men även att bibehålla ett kulturarv levande. 


Här i Funchal är det murar som gäller i första hand men det finns några undantag från dem och då är det mera i betydelsen ingärdat. T.ex runt odlingar är det vanligt med "hemmabyggen" av olika slag.

Om man vandrar längs levada Piornais, stadslevadan här i Funchal,
 får man gå förbi den här typen av staket. Ingen göre sig besvär att  plocka grönsaker som inte är deras.

Det är fullt förståeligt att man omgärdar/skyddar sina odlingar från människor som går förbi varje dag. 


Man tager vad man haver. Den här typen av plåtstaket är till för att skydda det sluttande trädgårdlandet, så att det inte rasar ner  mot huset. När det regnar så släpper jorden taget och drar iväg på egna äventyr. Man vill ju ogärna söka upp sina odlingar längre ner i perfiferin om man ens hittar dem igen. Grannarna längre ner kanske bara är lyckliga över att plötsligt få grönsaker snett ovanifrån förstås 😏😉Bingo!        


Jag vet inte om man kan kalla det här staket men det är också en syn som man får se rätt ofta här i stan. På murarna finns det taggtråd.

..

Ibland räcker det inte ens med det. Det är ingen som helst ovanlig syn att man får se murar som omgärdar odlingar och privata hem som ser ut som ovan. Mycket avskräckande måste det vara för den som ev. har tänkt att svinga sig över till andras domäner. 


För min del är jag förvånad, det finns ju bättre sätt att skydda sitt privata område på men det här är vanligt som sagt. Säkert håller det även andra än människor på avstånd, varken fåglar eller katter kan tycka att det är inbjudande på något sätt alls att sätta sig ner eller gå längs en mur av detta slag. Men jag gissar att det är en relik från äldre tider. Här finns ju glasflaskor i parti och minut, så man tar vad man har och använder sig av detta. Så mycket till staket är inte den här lilla avvikelsen i inlägget men jag låter det vara med i alla fall i betydelsen omgärdat.


På norra sidan av ön, använder man naturmaterial (spanskrör) som skydd för en helt annan orsak. Vinden, vädret. På insidan av skyddet, vindstaketet låter man bl.a. pepinela/chuchu växa upp som också tätar springor men som samtidigt  ger mat på bordet
En winwinsituation


Några foton till av dessa vindskyddsstaket.


Staketet här till vänster i bild såg vi på Rhodos, när vi var där under hösten -16. 
Vackert? Nej men unikt , ja! 
Uppseendeväckande ? Ja
Skrattretande? Ja, ja..😂



    Vi var i Santa Pola, Spanien hösten 2017 och gick på det vi kallade vår saltbergspromenad. 
    Ja, det är salt allt detta vita, ingärdat av ett staket av nät och metall. 

   



   
Vårt hundraåriga staket på Skoltomten i Geta (Åland)  hade tjänat ut...Vi lade aldrig upp något nytt, vi lät skogens alla djur gå fritt över gränsen till oss. Jodå, rådjuren kom de med men de var aldrig till större förtret, utan precis tvärtom. Ja, ja, nu tror ni mig inte men så gör ni inte det då! 😊Vi vet och det räcker gott och väl med det. Vi matade dem vintertid. Sommartid gick de bara över vår tomt eller hade legor i örnbräkenbeståndet eller under fläderträdet. Vi kom överens helt enkelt. 
Ljuvliga tider, ljuvliga minnen. 


     Staketet värmde skönt en stund.. 

     Det finns också mentala staket men desto mera än så här blir det inte idag för min del.
     Nu tar jag lokförarpaus under juni, i juli är jag tillbaka igen. 

     Stort tack till er alla som har varit med på tåget under maj! 

     Nästa lördag är det Tove som tar hand om spakarna, en lördag med hjälp av Anna i Portugal
     Orden för juni är 

     03 juni    Betong
     10 juni    Rost                
     17 juni    Sko
     24 juni    Hav    (Anna gästspelar 😍)
      
     I juli är det jag som åter ger ord inför varje avgång

      01 juli    Eld
      08 juli    Kram
      15 juli    Pusselbit/ar
      22 juli    Skugga
      29 juli    Vatten

      I augusti är Tove tillbaka igen och hennes ord är

      05 augusti    Brodera
      12 augusti    Silke/siden
      19 augusti    Dass
      26 augusti    Konst

     
                                       Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

Lena i Wales sa…
Trevligt sätt att beskriva staket.
Jag tänker på staket främst för att hålla inne djur, men även nu för tiden i villaområden, men det är ju ganska nytt.
Samma i Spanien som i Portugal, mycket murar istället för staket. Beror väl på vilka naturmaterial mean har, Spanien sten, Sverige trä. Förutom i Småland där man hade extremt mycket sten på alla fält och det blev stengärdsgårdar istället.
Trevlig pingsthelg!
Åke sa…
Jag kliver såklart med på din resa. Vad roligt att få se staket från din bebyggelse. Staket kan ju både vara fula och fina. Men de alla fyller sin funktion. Smidda staket är riktigt vackra som det du visar upp. Då går det åt lite verktyg som du visar upp:) I mitt nästa liv ska jag bli smed förresten :) Jag övar på bra ibland. En fortsatt trevlig helg.
Lena i Wales,

tack! :)
Du har helt rätt, man använder det naturmaterial som man har mest av beroende på var man bor, i vilket land. Här är det ont om trä, det är dyrt som bara den och dessutom är det inte särskilt hållbart alls i det här subtropiska vädret. Betong, sten, rostskyddat järn och aluminium används först och främst.
Stengärdsgårdar finns det även här men då i som att hålla jorden på plats i terrassodlingarna; hemma på Åland så gjorde man som i Småland, byggde stengärdsgårdar av all sten som man plockade upp ur jorden varje vår efter att tjälen hade lyft den.
Tack detsamma Lena, trevlig morsdag också!
Åke,

tack för det! :)
Här finns det rätt mycket smidda staket överallt, med rostskyddsfärger på.
Jadå, jag minns att du har ditt yrke klappat och klart till nästa liv. Smeder behövs, alltid. Så vackert är det också med smide.
Fortsätt öva, bra att vara ute i god tid :)
Tack detsamma!
Jag gillar det lilla staketet på Grekland :) Brukar ju tilltalas av det som sticker ut. Gärsdgårdar är definitivt en favorit när det gäller staket för mig också. De som är gjorda av canas (eller är det sockerrör hos er kanske?) är faktiskt också trevliga tycker jag, bra att använda naturmaterialet som finns här överallt också.
Lördagskram från fastlandet
Veiken sa…
Det finns otroligt många sorters staket för olika syften Många är vackra, andra kunde man kanske vara utan.
När jag var liten skulle jag bara klättra över "kasteket". Jag kommer dessutom ihåg det!!!
Ha det fint!
Znogge sa…
Vilken härlig tolkning av ordet staket och dina bilder visar verkligen att det bara är fantasin som begränsar oss. Ett staket fyller en funktion på många vis så jag kan förstå att man vill ha det. Däremot så tycker jag det verkar skrämmande med den där glasvarianten. Lite att gå till överdrift men vad vet jag, kanske behövdes det. Själv föredrar jag staket i trä och det får gärna finnas en vacker grind i samma material.

Önskar en god lördag nu!
Intressant inlägg om olika typer av staket. Så fin terass ni har. Förstår att det är en härlig plats att sitta på. Älskar gärdsgårdar. Det fanns en vid ett hus som vi ofta passerade. Jag njöt varje gång av det fina hantverket. Så en dag var det borta och istället stod där ett Gunnebostängsel ...
Och saltberget ... fick titta flera gånger innan jag förstod att det var salt. Det ser ut som ett circustält tycker jag.
Tove sa…
Full staketpott! Jag tog turen två gånger, hoppade inte över något av dem. Glasskärvorna på betongen där är ju vackert - men aj aj!
Gärs'gårn är så vacker, så smart och hur många har i sommarnatten stått vid den eller taget sig över den för frierier och annat sommarnöje.
Jag som fortfarande går i lekskolan förstorade upp roliga staketet - väl ägnat för att måla det skön färger och så blev det en installation. Bodde det månne en konstnärligt själ där och kanske fanns det barn ... pst.figurativt där i bladverket bakom.
Tack kära lokförarkollega för dina ord i maj - och ditt fina inlägg i text o bild🌹
Ha en fin lördag😊
LillaSyster sa…
Många staket har du fått med, men vackrast är gärdsgården. Kanske tycker jag så bara för att jag är uppvuxen med småländskagärdsgårdar=) Ha en fin lördag!
Guldkryckan sa…
Staket är ju lite min grej också, utan det så vet man ju aldrig vad man får på sin tomt.
Man får ju hålla efter de gamla staketen man har, minns hur vi fick bränna upp vårt gamla 70-åriga staket och sätta upp nytt när vi hade hus, men det höll ju rätt så länge.

Ha en fin lördag nu.
Anna i Portugal,

det sticker ut det lilla staketet på Rhodos. Att gå förbi utan att lägga märke till det fanns inte på kartan. Någon har släppt loss ordenligt.
Det är spanskrör, canavieira (cana) som används i första hand här. Sockerrören cana acusar, är högvaluta p.g.a melassindustrin och romtillverkningen, men visst ser man sockerrör i användning men inte som staket, vindskydd. De tar nog tillvara allt naturligt material som kan tas tillvara här på ön. Även ginst och hög ljung använder man.
Lördagskram från ön i havet!
Veiken,

ja, sannerligen många olika sorters.
Jag kallade alltid vår balkong till pillkong i min tur. Så kasteket och pillkongen var uppfunna av dig och mig Veiken! :)

Ha det fint du/ni med!
Znogge,

tack! :) 🙂
Jag håller till fullo med dig om glasvarianten. Den är rent ut sagt otäck. Jag tror inte att den behövs, murarna är ofta väldigt höga här dessutom. Ska någon ta sig över så måste de ha en stege med sig. Överdrift är ordet, utan minsta tvivel.Här är trävirke dyrt och jag gissar att man har gjort vad man har kunnat, följt andras exempel och så har det blivit så där otäckt. Nyare hus och trädgårdar använder inte glasskärvor på det sättet längre så tack och lov för det.
Önskar dig detsamma!

Anita,

tack!😊
Vi är väldigt glada över vår terrass, vår egen lilla "gård" här i världen.
Gärdsgårdar är så vackra, hantverk dessutom när det är som bäst. Så synd att det bara stod ett Gunnebostängsel där en dag 😥
Saltberget är flera kilometer långt. Jag förstår att du måste titta till. Det ser ut som ett cirkustält, absolut. Eller en lång fin marängkaka.


Tove,

Tack! 🤗
Glasskärvorna på murarna brukar glimma vackert som smycken när solen skiner på dem men just det, så bedrägligt vackert är det.
Det finns ju särskilt byggda "övergångar" över en gärdsgård, kom jag på nu.
Jag gissar att det finns någon på Rhodos som är lite som du och jag Tove, vi har ju aldrig gått ut lekskolan,😀.
Helt rätt, det är figurativt där i bladverket bakom haha..Tack Själv Tove, nu ska jag börja tänka till om ditt ord betong. Ha en fin lördag du med🌹
femfemman sa…
En sån massa staket! Tycker att de gaml trägärdsgårdarna är vackrast. Rena linjer. Vi har ett "häststaket". Vitmålat. Ochså rena linjer. Taggtråd finns det också en del i våra trakter. Otrevligt! Elstaket förekommer också.. inte ett dugg bättre. Men de finns så klart för att hålla boskapen inne. Häststaketet skulle nog inte funka. Även om det vore att föredra. God eftermiddag!
LillaSyster,

ja, staket finns det hur mycket som helst, insåg jag mitt i allt och förstod att jag måste begränsa med t.om. Alltför långa inlägg är inte roligt.
Gärdsgården är vackrast i mina ögon också.
Ha detsamma du med!



Guldkryckan,
du har rätt, det är en skön trygghetskänsla att ha staket runt omkring sig.
Trästaket har sin tid men ofta rätt lång tid i alla fall. Givetvis så är det så med alla typer av staket, men livstiden är lite olika för de olika typerna.

Ha detsamma du med Guldkryckan!

femfemman,

ja, det blev ett antal staket mitt i allt.
Vi tycker likadant. De gamla gärdsgårdarna är vackra.
Taggtråd fanns och finns det också på ÅLand, inte bara här. Ruggigt. Exakt med el i också, elstängsel.
Det känns när det är ikopplat, har lyckats få elstöt någon gång i svamptider, när jag har kommit för nära.
Ha det bra du med! 😊
Anonym sa…
Först trodde jag Du fotat muren till ett fängelse när jag såg taggtråden alternativ nån gränsövergång i forna öst 😒
Det säger väl mycket om hur naiv jag lr dom inte förstår att privatpersoner hägnar in sin egendom på detta vettlösa sätt.
Gärdsgårdar är hyfsat vanligt häromkring- dock inte i mitt bildarkiv ☺️
Jag tror att Du var glad när rådjur kom på besök 😃 det är jag och det de äter upp är försumbart.
Ha en fortsatt fin pingsthelg 👋 /åsa
Åsa,

det förstår jag mycket väl att du kunde tro. Så känns det snudd på i vissa fall när man går förbi den här typen av murar med taggtråd och sönderslaget glas.
Tack och lov så gör inte de yngre gårdsägarna på samma sätt längre. De har höga murar, ofta, men inte taggtråd och glasskärvor, utan något betydligt vackrare att se på. Häckar hör också till..Man hägnar nog in sina ställen här på ett snudd på märkligt sätt, tror att det hänger med av hävd men vet inte hela sanningen. Man stänger verkligen in sig..fönsterluckorna för...måste nog titta lite närmare på fenomenet och skriva ett inlägg någon dag. Kanske jag får tag på någon om varför man "gärdar in sig" så som man gör här. Vettlöst, ja, jag håller med om det i all synnerhet när det läggs upp "sårande" saker som taggtråd och glasskärvor. Är intresserad av historien, vad som gör att folk har gjort så..
Jag blev "vän" med rådjuren, kände igen dem alla, var för sig. De kände sig trygga. Det kunde hända när unga individer kom in att de åt upp någonting i förbi farten men det var försumbart, absolut.
Ha detsamma du med!
Susjos sa…
Det var inte dåligt med bilder på olika staket, kul! Staketet på Rhodos var verkligen annorlunda! Muren med glasbitar på...så trist, tänker på alla djur som kan göra sig illa.
Gärdsgårdar är ljuvliga, finns en del av dem i dalarna <3
Ha det fint!
Kram
Susjos,

Tack!
Staketet på Rhodos sticker verkligen ut. Det är så fult så det blir kul
Muren med glasbitar är bara trist och otäck.
Gärdsgårdar är de allra vackraste..
Ha det fint du med!
Kram!
BP sa…
Kan lugnet säga att jag inte hade en aning om att det finns så otroligt många varianter av staket. Det har jag aldrig tänkt på. Dessutom skiljer staketen sig åt. Dina portugisiska staket har ju inget gemensamt med våra här i norr.
Din terrass med det vackra kakelstaketet är fantastiskt fin. Dessa "självmordsstaket" med glas är gräsliga, vidriga. Har sett dom även på Cypern och i Turkiet, bland annat runt kyrkogårdar. Fråga mig inte varför. Vad finns det att stjäla från gravar? Gravstenar eller...
Staketet från Rhodos gillar jag skarpt. Gissar att det är överblivna träbitar som återanvänds på det sättet. Kreativt och annorlunda:-)
Paula sa…
Men kära nån, nu har du väl överträffat dig själv i mängden olika varianter av staket! Dessutom själv-upplevda! Ert eget låga staket är en fröjd för ögat, och mer en markering än något annat förstår jag..
gärdesgården på Åland ser något spretigare ut än den från Dalarna, men den ser onekligen också effektivare ut i tanke att hålla obehöriga ute! Det spanska rörstaketet påminner om en bild jag såg på risstaket, fast där låg riset ner istället för upprätt.Glasflaskornas uppgift kan jag förstå, men som du säger, lite läskigt om en misse svingar sig upp där och får sår i tassarna! Ja jisses, man skulle nog kunna skriva en hel roman om ämnet staket, dessutom finns det säkert redan. Ett fullgott arbete Karin, imponerad! Kram från staketlöst pörte
BP,

ja, det finns många olika typer av staket. Man tager vad man haver tycks det som. Här ser man inte ett vanligt trästaket med spjälor; det finns helt enkelt inte. Trä är bristvara man tar vara på varje liten träbit.
Det fanns inget kakel på balustraden när vi köpte lägenheten men Uffe fick den goda idén och det är jag honom väldigt tacksam för. Det blev vackert, gav hela terrassen ett rejält lyft.
Självmordsstaket, bra ord. De är rysansvärda, vidriga...fattar inte att de ens får finnas.
På kyrkogårdarna här söderut i världen brukar man ha rätt dyrbara madonnor och liknande..men likväl, fattar inte jag heller varför. En rejäl kultursskillnad är det.
Troligen är det återbruk, Rhodosstaketet. Kreativt och annorlunda, JA, absolut 😄
Paula,

egentligen inte, jag valde bort rätt många "staket". Är nog en sådan där som samlar på allt..men tack och lov bara på foto. Tack Paula!
Vi är väldigt glada för vårt eget låga staket runt terrassen, njuter stort av det varje dag.
Ja, du har helt rätt, din gärdsgård såg betydligt mindre spretig ut än den åländska. Absolut.
Jag tycker att de borde ta bort glasskärvorna, slipa bort dem . Glaset i sig glittrar vackert i solskenet men nej, tänk på småtassarna, uj uj..de stora människotassarna ser ju att det är glas där men katterna, fåglarna..usch, nej. Tack Paula! Kram från gränden!
Märtha sa…
Tja, inte har jag precis rört mig mycket på Madeira, men alla staket, även de med glasskärvor på krönet har jag sett! Annars har vi tänkt delvis i samma banor, vilket egentligen inte förvånar mig. Inte alls. Staket mellan skog och tomt är totalt onödigt enligt mig, om inte vitsvanshjortarna är för många, vilket ju är fallet i västra Nyland. Här är det något lugnare. En av mina bekanta - med över 300 rosenbuskar, plus annat spännande - har ett två meter högt nät mot skogen på Porkala udd. Nu snurrar hjärnan på betong, haha...
Märtha,

de finns ju överallt de här staketen, som jag visar i inlägget.
Skönt att veta att jag inte är ensam om detta tänk vad gäller staket mellan skog och tomt...Jag känner till att vitsvanshjortarna är en plåga i västra Nyland, även på Åland fanns de, kanske finns än men de har lyckats hålla dem stångna men ytorna är så mycket större i Nyland. Ja, samma sak här, betongen snurrar...och måste så göra för att inte stelna helt. Ha det gott !
Ditte sa…
Ordet staket är ju spännande och på olika sätt. Och symboliken med ett staket är ju också stor.
Och vad gäller staket så fastnar jag okcså för dessa gamla handgjorda gärdsgårdar som både finns på Åland, i Finland, Norge, Danmark och Sverige. Å andra sidan passar ju inte dessa i en stad.
När jag ser ert låga staket runt uteplatsen och med det vackra kaklet så känns det inbjudande och inte heller stängt eller instängt.

Kan ofta tycka att staket runt om i världen ofta fyller sitt syfte. Att stänga ute och då har en inte tänkt så mycket på utseendet.
Ibland är det ju också en ekonomisk fråga.
Tack för en fin staketvandring och det blev långa stopp under vägs.
Kram
Ditte,

javisst är det spännande med staket i all dess bemärkelser.
De är ju väldigt vackra de fina gärdsgårdarna, som är typiska för Norden. I Danmark har jag dock aldrig sett dem.
De ska vara på landsbygden, tror dock att det finns någonting liknande vid Övernässtugan i Mariehamn men det är ju landet på sitt sätt, med Tullarns äng som granne..Inget för villaområden i alla fall.
Vi upplever att det är inbjudande själva och tror också att de som besöker oss känner det så. Här värnar man ju lite extra om det egna så vi är kanske lite främmande fåglar, vilket vi förstås är också. Men de portugiser som kommer till oss gillar det.
Du har säkert sett oerhört många olika staket som har haft världen som arbetsplats. Säkert kunde du skriva en staketbok :) med olika kulturella kapitel.
Ofta är det en ekonomisk fråga. Jag vet att det runt Skoltomten i Geta (Pettas) skulle ha kostat skjortan att lägga upp ett staket runt hela tomten på samma sätt som det var när de lade upp det gamla (över hundra år sedan)nu
Jag minns inte siffrorna längre men det handlade om många nollor i slutet av priset. Men vi ville ha öppet landskap.
Tack själv Ditte, Glad morsdag idag!
Kram

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Öronbedövande