Äventyret framtiden

 Här hos oss märker vi knappt av att det är midsommarafton idag.. Här är det vanlig fredag även om man på sina håll firar São Joâo, säkert på många håll till och med, men för vår del blir det lugna gatan. Vi äter lite sill och nypotatis ikväll, jordgubbar och glass på det och så blir det inte så mycket mera än så . Nubben tar vi inte😉 Inte dansar vi runt någon stång och sjunger små grodorna heller. Det går jättebra ändå och grodorna i ribeiran/floden, som rinner längs gränden, sköter om den saken helt säkert. Vi lyssnar på deras "ljuva" stämmor, koack, koack, koackackack...   Röda amaryllisen midsommarblommar..När den fick en ny stängel gav jag den tillbaka till givaren, grannen och sade att den första stängeln var min, den andra är din. Hon blev jättenöjd med det arrangemanget men har lagt skönheten där den syns så vi båda kan se den samtidigt. Sådana är vi, vi försöker blomma för varandra så mycket vi kan .  Hennes orkidé har djupa samtal med en av flamingoblommorna, ...

      När vi bodde på Åland, hände det att syrenerna blommade...ibland hade de redan blommat över                                         beroende på hur väderleken var...givetvis.                                     Doften är oförglömlig och sitter fortfarande starkt kvar i minnet..                                           Lammungarna njöt av att vara på grönbete                                Nyfiken tittar. Vad har hon framför ansiktet..En svart låda?                                       Så var det då...

   Nu har jag skrapat ihop de allra sista bilderna från Blomsterparaden den 4 maj i år...    En hatt av nejlikor bland stora rosor.                                             Tala om att ha blommor i sitt hår                                            En av buketterna av alla buketter..                                                             Jag vill ha en röd ballong...                                                     Jag gillar hattar...         ...

Det är tisdag igen och jag fortsätter med återgivandet av min svärmor Birgits dagboksanteckningar och visar bilder ur fotoalbumet som hör till (Birgit dog 2015)  Birgit skriver:  Den 19 juli ( Martonvaara tältplats)  Väckning 20 över 6.  Start kl. ½ 9. Värdinnan var till sej och från sej, för att vi gav henne 400 mark för 2 kannor mjölk, hon hämtade ännu 1 liter till på morgonen. Då jag sa adjö, svarade hon med Kiittä kaikesta" ( tack för allt)    Hakon släcker törsten vid en gammal brunn, på vägen från Martonvaara Så ja, nu är vi på väg mot Sotkamo. Innan vi kom så sökte vi vatten vid ett öde hus o där fotade vi en gammal brunn.   Tuula var i natt och dansa på lava . Hon kom hem efter kl.1. Kaj är förbannad.  Papi har försökt att kasta här i en sjö vid vägen men ingenting nappade . Till råga på allt är patronen slut i min penna och slut i Hakons med.   (Min kommentar:  Patronen tog slut när hon skrev nappade, men sen skrev ...

I lördags konstaterade jag att jag har blivit väldigt prickig på armarna, fått fräknar eller vad man vill kalla det. Ålderstecken? Kanske solen också har med prickigheten att göra?  Men vad får jag höra? 😏 "Du ser precis ut så där som en prickig portugisisk gris brukar se ut!" säger mannen som jag snart ska fira silverbröllop med.  Givetvis så hade han glimten i ögat. Uffe-humor brukar jag kalla det..  De har hjälpsamma skuggfigurer hos  RIM Gissa vem som brast ut i skratt så att RIM-konstruktionerna på andra sidan gränden nästan svajade till  "Vilken lycka att du är så romantiskt lagd," tyckte jag. ☺️ "Men de är gulliga de portugisiska grisarna".   Så här kan det låta hos oss . Jag skrattar ännu och tittar på mina prickar och tänker på små gulliga portugisiska grisar. Härefter tror jag att jag bara äter kyckling, fisk och grönsaker. Inte kan man ju äta upp prickiga gulliga portugisiska grisar. Adjöss med julskinkan nu.. Får man igång skuggfigurerna, så ...

    Åkes tema Veckans foto får fem bidrag från mitt håll, flera än så får man inte bidra med.      Ordning och reda, löning på fredag som det heter..     Det är lätt att bli hemmablind men ibland vaknar jag till och ser inte upp utan ner istället.     Tipuana Tipu-träden har blommat färdigt och färgar marken under sig gul...     Här på madeirastenläggningen i hamnen nedanför oss..     Tala om att strö lite blommor på den väg du vandrar..               Här är det människor som har lagt stenarna på plats utanför Casinot i Funchal.               Hjärter, spader, ruter och klöver..               Grannens gladiol och vattenslang får vara med idag Så här ser utsikten ut på lördagskvällarna ut hela juni ut för vår del... Igår var det Belgien som stod för sprakandet.                ...