Äventyret framtiden

Den 23-dje varje månad känns lite speciell för min del sedan lilla Freja kom till världen. Idag fyller hon tre månader..OM fem veckor får vi träffa varandra på riktigt. Gissa vem som ser framemot den träffen? Nej, det blir ingen bild, så har föräldrarna sagt och då blir det så men jag får ju själv se många bilder och också höra hennes ljud. Dagligen, ibland flera gånger.  Hon kan redan prata, påstår hennes pappa💗. Tror jag det, intelligent är hon förstås, hon har ju anor 😉 men sanningen är den att när hon får en liten missnöjd rynka i pannan, så frågar hennes pappa, som har förstått vad rynkan betyder, "är du hungrig?" Då rundar hon genast tungan för att få lägga den runt mammas bröstvårta som ger det goda åt henne i livet. Ljudet hon får fram samtidigt är just Oooo. Pappan tycker förstås att hon säger jo. Gissa vem hon har lindat runt sitt lillfinger så litet det är? Förstås inte bara honom, storasystrarna tävlar om att få ha henne för sig själva och Nour,10 åringen, har ...

BP:s skyltsöndag är här igen, det är den fjärde advent och jag har bara färska foton, kan ni tänka er.😊 Godiva önskar God Jul och Gott Nytt År på engelska . I affären finns snygga skor och tjusiga hattar. Säkert en hel del annat också.     Sardiner från Portugal.. A Conserveira Comur de Portugal Ilha Pneu ligger bara en liten bit ifrån oss och jag går förbi där lite titt som tätt. Den här tiden har de en gran som är lite annorlunda eller vad sägs? Ilha= ö på svenska, Pneu= däck..    En däckad gran kanske man kan säga om den ?  Naturligtvis så ställde sig lyftkranarna i givakt när de hörde att det handlade om BP och Skyltsöndagen.  Här ser man bra hur backigt det är i Funchal...jag är på väg en aning nedåt och till höger i bild går det  brant uppåt. Där vandrar vi med jämna mellanrum.  En stund senare så bjöd nästa lyftkran till ..Sé-catedralen syns i bakgrunden och här vandrade vi längs Avenida Arriaga, där taxibilarna står på rad  I Gal...

  Lokförare Åke   är i farten med tåget igen och idag vill han att vi ska skriva någonting om  julbock. Ett spännande tåg finns i Stadsparken i Funchal Naturligtvis så har jag hört talas om julbocken och för min del så kändes den skrämmande när jag var en liten jänta. Det verkade ju inte vara en helt trevlig typ den där varelsen Till min glädje så slapp jag ha något att göra med den. Jag träffade enbart julgubben och hans små tomtenissar. Kanske knappt det för det visade sig ju att det var kusiner och syskon som var ställföreträdande för att den riktiga tomten inte hade tid att komma. När min bror Krister klämde in julgubben bakom ytterdörren och han skrek med kusin Karinas röst så slutade jag tro på allt som jag hade trott på. Sen gick det inte att lura lill-syrran längre med varken julbockar, julgubbar och tomtenissar. De gjorde nog sina tappra försök men den tiden var förbi. Efter det låg julklapparna under julgranen...  De äldre i min familjekrets på den tiden pr...

Ett märkligt minne dök upp när jag såg flugan på vår tvätt-ställning ute på terrassen. I min barndom så brukade min mor säga att det var julflugan som kom på besök om en fluga råkade irra sig in till oss när julen närmade sig. Ofta surrade den på bland girlanderna i köksfönstret.  Normalt så sover ju flugorna när det är vinter i Norden, men här är flugorna vakna året om. Givetvis så var det bara ett uttryck men på något sätt så upplevde jag då att det var något speciellt med julflugan. Den var som en lycko-fluga..lite sällsynt på något sätt.  Har någon av er hört talas om julflugan?  Hur som helst så bestämde jag mig för att flugan på tvätt-ställningen var en turfluga.  Jag lät den leva och flyga vidare ut i livet.   Så här såg solen ut för ett par dagar sedan. Allt var grått, grått, genomgrått och plötsligt så var solen där innan den försvann igen i allt det gråa. Jag finns nog, kanske den ville säga..     Dagen innan, på tisdagen, så kastade solen si...

Den bästa julblomma/ julbukett jag kan tänka mig fick vi igår. En bamsestor bukett med nyskördad dill. Yvonne har odlat och donerat, Birgitta har förmedlat. Tusen tack ni båda! 💗💗 Det finns väldigt många olika örter och kryddor här på Madeira men dill är det svårt att få tag på. Ibland sitter någon kvinna från landsbygden nere vid Bazar do Povo och säljer pyttesmå buketter dill men de går snabbt åt och de är väldigt små.  Jag använder mycket dill om jag får tillgång till örten/kryddan. Jag har själv odlat dill med frön från Ukraina och den blev bra men sen försökte jag få dillen att gå i blom och frö men det gick inte alls. Allt bara gav upp andan och dog... Sen fick jag fick dillfrö i mängder av en god vän men de grodde inte alls, de visade inte ens tillstymmelse till att vilja gro så tydligen var de för gamla. Jag har inte hittat något ställe där de säljer dillfrön för sådd, men nu har vi hur som helst mycket dill i frysen och också i kylskåpet. Det är snart dags att ta fram la...

Den här statyn har jag beundrat många gånger men sen har jag aldrig tagit reda på mera om den. En underskön dam som håller i en stor svan står på innergården i Funchals stadshus. Vem är hon då?  Hon härstammar från den grekiska mytologin och hennes namn är Leda.  Statyns namn är Leda och svanen .  Ja, så blir det som det alltid blir här inne hos mig på min blogg...det ena ger det andra och jag far än hit, än dit.. Det här är rena sagan och det passar ju jättebra här inne hos mig i december eller hur?  Leda var drottning och gift med kung Tyndaros i Sparta.  Guden Zeus blev hals-över-huvudet-kär i Leda och uppfylldes av erotiska begär.  Till och med gudar kan falla ibland.  Han ville, han måste ha henne. Så han förvandlade sig till en vacker svan. Vips så där bara. Afrodite, kärlekens gudinna hjälpte honom, (även på den tiden hade de kontakter som var bra att ha).  Hon förvandlade sig till en örn och sen satte guden och gudinna igång sitt skum...