Äventyret framtiden

    Idag fortsätter jag att berätta om mitt besök på Märket. Del 1 kan ni läsa här.     Som en hägring kunde man se svenska Understen   på andra sidan faret .     Också den fyrplatsen har sin historia och är någon intresserad av att läsa mera,     så bara klicka på namnet så kan ni läsa vad som står i Wikipedia.     När Håkan L,  som var med på färden, berättade     om Understen så hörde jag lite från sidan om att  han ofta nämnde hon i just det     sammanhanget, så jag undrade om en fyr var kvinnlig, precis som fartyg är det,     men det var inte så.     Han pratade om Marianne Brus, som var Sveriges enda kvinnliga fyrmästare     och det var hon som var den sista fyrmästaren på Understen     där hon också var född och uppvuxen.     Sedan blir det som det blir. Plötsligt funderade alla på om fy...

Igår gick en av mina önskedrömmar i uppfyllelse. Jag har närt en dröm, länge och väl, att få besöka Märket. Nu har jag varit dit! Tillsammans med åtta andra personer fick jag möjlighet att besöka fyrlandet/ skäret som ligger i Södra Kvarken ( norra delen av Ålands hav), mitt på gränsen mellan Finland och Sverige. Det är den smalaste delen av havet mellan Åland och Sverige. Här på skäret/kobben drog man gränsen mellan länderna år 1809 Där den röda ringen finns, där ligger Märket. Så jag var faktiskt  till Sverige igår flera gånger om. Ingen tullgranskning gjordes eller så, jag bara steg över gränsen och så steg jag tillbaka igen...Ungefär så gick det till.     Med den här båten åkte vi från Eckerö i full fart ( den går 37 knop) så det bara stänkte om det.     Därav saltstänket. Jag satte mig aldrig i kajutan utan stod kvar ute på däck hela vägen ut.     Jag ville uppleva havet, det hav som ja...

Eller om det är för mig man ska be bönen? Det är frågan det 😅 I fjol blev vi utan bönor helt och hållet, trots att jag påtade ner två stora påsar med brytbönor i landet och en stor påse bondbönor. Vi älskar bönor i det här huset och utan bönor i frysen ...nej, så kan vi  ju inte ha det. Tack vare att vi  hade en stor bönskörd året innan så "klarade" vi vintern i alla fall men i april åt vi upp de allra sista egenodlade bönorna anno 2016. Jaha, tänker kanske någon;  men vart tog bönsådden år 2017 vägen då? Jo, rakt ner i Big-Anns mage. Det räcker inte med att hon använder nygrävda ytor i trädgårdslandet och i häcken till spa-avdelningar; ligger det dessutom goda frön och bönor i "badvattnet" så slinker de ner som ingenting. Inte en enda liten böna lämnade hon kvar åt oss!  Likadant gick det med zucchinifröna...de var goda de också men jag sådde om några frön av dem i växthuset och lade senare ut plantor  med alla möjliga och omöjliga säkerhe...

    Den här veckans vintage (mitt eget tema) börjar jag med ett vackert smycke (camé).     Så drar vi vidare till skogs, för enligt bilmuseét (i Malaga)     var detta damer i skogen. Själv skulle jag nog aldrig ta mig oskadd ut ur skogen igen     med t.ex klänningen till höger i bild. Jag skulle fastna     ordentligt i något taggigt snår och riva den sönder och samman. Damerna har i alla fall     kamouflerat sig till oigenkännlighet med fåglar och fiskar till huvuden.        Jag radar upp kläder idag. Många olika                           Det är bara att titta, begrunda och beundra dem     En hatt hör till... Jag låter bilderna tala för sig själva... Hattar för herrar, som omväxling Mercedes å...