Septembermorgnar
Nu ligger höstdiset över markerna igen i tidig timme då de flesta av oss fortfarande sover När solen vaknar och sakta sträcker ut sina strålar lättar diset och allt blir så trolskt... Nu är tiden för magiska morgnar... Jag tittade bakåt i bildarkivet och såg att det ser ungefär likadant ut varje år under de här dagarna Ändå känns det som nytt varje år, precis som när det är vår Man får lite årstidsfnatt och blir euforisk Vi har till och med samma sorts blommor år ut och år in, bolltistlar, rosenskäror, ringblommor och den lilla romerska riddarsporren Alla är självsådda och kommer år efter år och jag rycker bort plantor och behandlar dem alla som värsta ogräs Men de har ett härligt övertag och en enorm växtvilja och kraft De lever sitt eget liv och bryr sig inte alls om mina åtgärder att få bukt på dem "Låt henne hållas, vi kommer ändå" Nu är jag glad för det för det är vackert så in i Norden