Äventyret framtiden

   Här stannade jag till en stund för en lite djupare begrundan.    Vilken utsikt från en begravningsplats!    Också över en begravningsplats, för det ligger många döda där bland björkarna    På den tiden då det begav sig, för snart 200 år sedan, var strandlinjen högre upp    och vågornas svall bidrog säkert till att stenarna i vattenbrynet kullrade sina sånger,    det där magiska ljudet som jag själv alltid lyssnar till med ett extra spetsat öra.    Eller kanske det var sand som frasade där när vattnet drogs av och an?      Jag vill i alla fall tänka mig det hela så att det var hälsningar från hemlandet som sjöngs    av havet för dem som aldrig kom hem igen...    Kärleksfulla, tröstande sånger.    Om man lyssnar riktigt noga kan man fortfarande höra sångerna sväva fram över markerna    där de lägger sig som ett varmt täcke över allt som var en gång    pst! klicka på bilderna så blir de större     Förutom Uffe  hade jag också en hel drös med härliga la