Äventyret framtiden

Så blev gårdagen. Våt som bara den. Redan i tidig timme hörde jag hur det smattrade mot fönsterrutorna i sovrummet. Hela dagen regnade det ymnigt, vi fick ca 55 mm men på sina håll här på ön var det mycket mera, nästan upp till 100 mm.  Vi, U. och jag skrinlade våra planer på att gå ut på stan för att köpa ris och nudlar...U. som också hade tid till tandläkaren fick återbud av densamma. Fátima var sjuk.   Det blev en skön hemmadag då vi hade alla adventsstjärnor tända från morgon till kväll. Det blev riktigt mysigt allting. Bröderna Royce tycktes trivas de också och vandrade från fönster till fönster för att kolla upp läget utanför. Det lyser hos RIM fick jag veta och så gör det nu för tiden. Vad jag tror är det en trappuppgång, ev. en hiss som är belyst.. Säg som det är Karin, du gillar inte den där belysningen! Vi hörde att du tänker skaffa en luftpistol och panga lamporna . Schhh...jag skojade bara och jag vänjer mig nog eller så tittar jag åt andra hållet.  Jag ...

Om söndagen var lugn så var måndagen lite mindre lugn om man säger så. Den var i alla fall händelserik. Så kan man också säga.  Innan mixning Jag började dagen vid spisen. I kylskåpet fanns många snuttar av paprikor och tomater som behövde tas om hand. Jag kastar aldrig bra råvaror. När jag skär en tomat så blir det en snutt kvar och likaså med paprikan. Jag lägger snuttarna i en skål för sig med lock på och när de är tillräckligt många gör jag en salsa av dem tillsammans med lök, vitlök, chu chu, örter, chili, kryddor och rårösocker, vinäger..Allt låter jag koka långsamt tills det är genomkokt. Igår fanns även några gröna bönor och en halv avokado med. Ner med allt i blandningen. När allt hade smakats av så mixade jag allt och lade på burkar. Bra att ha i kylskåpet och bra att ta fram när det behövs lite extra smaksättning i någon maträtt. Även en gåbort-gåva kan det bli. Både grannar och vänner gillar "pimentan/salsan".  När jag ändå var på gång så gjorde jag en stor minest...

Så blev det igår, söndag. En lite lugnare dag... Killarna Royce var smått "avslagna" och lattjade runt här i lägenheten. Egentligen så gjorde vi det också förutom att jag bakade ostbröd till att ha som gå bort-gåva senare under dagen då vi skulle träffa våra goda vänner A och M ( från Ungern), som bor här permanent precis som vi gör men de bor i en annan stadsdel som heter Santa Luzia.  Jag undrade om Rulle och Rulte  tittade på RIM men nej, det gjorde de inte alls. Nå, ok, lite då men vi ser på månen som nästan är genomskinlig. Den hänger där utanför RIM, på andra sidan.  Sen gick jag till grannen Z och hennes A ovanför oss med en låda med ostbröd för att höra hur det var med henne. På fredag kväll föll Z baklänges i trappan och slog hål i huvudet. Hon var så glad att vi hade låtit trappstegen få rundade kanter när vi lät plattlägga den.   På lördagen var hon på sjukhus, blev ordentligt undersökt och igår var hon skakad, ja, vi var nog alla det men hon klarade ...

 Så måste det ju bli när någon fyller år eller hur?, men allra först så tyckte Bröderna Royce och jag att det var dags att ta ner sjöfåglarna. Gudingen och ådan har hängt där sen i februari, nu var det dags att damma av dem... Vi behöver en stege som når till taket! Det här går inte alls och vi är inte fåglar... Nå, det fixade sig. Sagotanten klättrade nästan som en apa..😉🙈🙉🙊🐵 Ska vi äta upp dem nu? Du har ju berättat att ejder är gott, alltså gudingen i alla fall...för ådan får man inte skjuta.  I den finns ju äggen som blir nya fåglar.  Vi ska inte äta sjöfågel alls, den tiden är förbi. Det var en gång men inte nu längre, bästa bröder. Vi har inte ejderfåglar här och vi har sålt våra gevär. Vi äter kyckling nu istället som vi köper i affären.   De där är ju träfåglar dessutom. Ett fint hantverk av en man från en skärgårdsö som heter Kökar på Åland. Vi lägger undan fåglarna i den lilla korgen och jag tar fram dem igen när ni sover er skönhetssömn efter nyå...

 Av förekommen anledning så kom det på tal att U. fyller år idag den sjätte december, då Finlands Självständighet firas. Efter att ha berättat vad Finlands Självständighetsdag är för Bröderna Royce så kom de på att om U. fyller år så måste vi ju ge honom lite blommor eller hur Karin?  Vi har ju inte pengar så det får bli fotografier istället. Vi vet ju att ni har tömt det roliga kontot ordentligt så vi tänker gå ut och ta foton...men jisses så tung kameran är. Kan du komma med och bära den åt oss?  Jag har en bättre idé killar! Ni får åka i ryggsäcken och visa mig var blommorna finns så tar jag foton av dem med mobilen. Det går ju bra det med..kameran kan stanna hemma. (Det här hände igår)  Sagt och gjort, vi drog iväg...Vi tog faktiskt U. med oss för vi tänkte att vi samtidigt går till vårt lilla hål i väggen uppe på rua Conde Carvalhal. Vi behöver mat, berättade jag för killarna. Och choklad påstod de men så blev det inte när det kom till kritan. U. fick bära maten...