Det låter kanske lite kryptiskt det där med siesta men det är inte desto märkvärdigare än så att vi hade glömt bort att det var siesta mellan kl. 13 och 15 på Sopronto, vårt lilla hål i väggen, en bit upp i sluttningen ovanför oss. Vi har ca 2 km dit och vi kom dit en kvart före tre. Vi gick inte hem igen utan tog några små rundor i den närmaste periferin där runt omkring.
Det är inte jag som är sned, det ser ut så här när man kommer till Sopronto som vid detta tillfälle var stängt för siesta. Bakom dörren till vänster finns köttdisken och lite annat, dörren rakt fram leder in i resten av affären som är sprängfylld av matvaror från golv till tak. Här får man parera och ge sig tid att stanna upp för "trafikstockningarna" mellan hyllor och frysdiskar, lådor med frukt och grönsaker, kunder och personal. Stämningen är fin och här pratar de endast portugisiska. T.om kunderna gör det, för de flesta som kommer dit är folk som bor runt knuten, långt borta från turiststråken. Som ni förstår gäller det att veta vad jag vill ha och det på portugisiska men de är hjälpsamma och vill mera än gärna få mig till portugis. Uffe är utanför, stationerad på andra sidan gatan. Det är nämligen trångt därinne...
Han har skämtat om detta någon gång och sagt att jag har min åsna som väntar snällt utanför för att senare hjälpa till att bära packningen hemåt. Så är det förvisso men någon åsna är han definitivt inte på något sätt. Vi bär hem varorna jämnt fördelade i våra ryggsäckar. Givetvis har han varit inne i affären han också men som sagt, det är trångt om saligheten där.
Vägg i vägg med Sopronto ligger
Mariazinha, ett bageri med tillhörande café som också har dagens rätt om man känner för en sådan. Vi brukar gå in där emellanåt, köpa lite bröd, dricka lite kaffe och besöka deras toalett (jodå, väldigt snyggt och rent där) men den här dagen skulle vi bara ta en liten runda runt i kvarteren innan Sopronto-gänget kom tillbaka efter sin siesta. Det finns ett välbesökt Mariazinha längre ner i stan, i Gamla stan. Här uppe på rua Conde Carvalhal finns det stora bageriet.
Turligt nog hade jag kameran med mig den dagen det här hände, för en vecka sedan si så där. I vanliga fall brukar den få stanna hemma men inte den här dagen och det var ju bra eftersom vi hade fått en oväntad liten siesta vi också. Då kan man titta upp på taken och begrunda konsten man kan se på dem.
Jag pratar ju med det mesta i min väg, även denna lilla växt som jag döpte till Överlevaren. I minsta lilla spricka hittar växter sin kraft på något märkligt sätt, högt uppe på murar och väggar. Visst är det ju otroligt. Där kan det ju knappast finnas någon näring alls? Eller kanske det räcker med vatten och murbruk för en växt att trivas? Och någon som pratar med dem ibland
På håll såg vi att det fanns ett allmänbad. Det såg lite torrt ut men när det regnar så ordnar sig det säkert med tvättandet. Överallt finns det privata soptippar. Märkligt nog med tanke på att sophanteringen är oerhört väl organiserad här. Frågetecken uppstår alltid i min hjärna när jag ser sånt här och ett varför kommer som ett brev på posten. Ett varför jag inte får svar på.
Det påstås att folket behöver bli upplysta men det är de. Lite nu och då får alla information från kommunen om den fina service de tillhandahåller när det gäller återvinning och sophantering. Lyktan på grindstolpen vi gick förbi är fin eller hur?
Här har vi svängt om och börjat gå tillbaka mot Sopronto. En julstjärna blommade för fullt vid det rosa huset. Bananplantorna utanför huset vajade för vinden.
En grindstolpe var dekorerad och dekorationen måste förstås förevigas. Undrade förstås vem som bodde i huset de lyfter upp? Ödlorna?
Just innan vi var framme stannade vi till och beundrade denna vackra Kaptrumpet, Tecoma capensia. Den hör till familjen katalpaväxter från östra och södra Afrika, så madeirabo den är. Så kan det gå när man vill ha en vacker prydnadsväxt i sin trädgård. Jag vill också ha..
Månne man kan ta skott? Nå, trösten är att vi inte har utrymme för denna skönhet men vi vet var den finns och kan gå tillbaka dit igen och säga hej åt den.
Det här hann vi med under vår oväntade lilla siesta, när vi kom fram var dörren till Sopronto öppen och det var bara att stiga in och handla det som skulle handlas.
Copyright. Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer
Lyktan gillas skarpt och butiken låter ju hur mysig som helst även om det är trångt.
Ååå det rosa huset där skulle jag kunna bo. Tack för solskensbilder denna novemberdag - men det har slutat att regna iallafall =)
Siesta fö, gud så sköööönt!!!!
Överlevaren är ju otrolig, tänk att den kan växa där.
FÖ är ni coola som tar ryggsäckarna och travar iväg för att handla. GILLAR!!
Jag tycker själv om att göra det, man känner sig lite udda sådär (iaf här).
Märkligt det där med sopor och skräp, förbaskat trist att SE det också. Fattar inte hur de som bor där står ut.
De kanske slänger all samhällsinformation de från från kommunen. Vem vet. Trist är det. Förstår Sara väl att du frågar dig VARFÖR.
Stora kramar till dig över halva nordatlanten!!
de små tar siesta och det är förståeligt. Ofta äger de affären själva och hela familjen hör till personalen. Jag vet att Soprontoägaren brukar ägna en del av tiden att fara och hämta färska varor. De stora har ju helt andra möjligheter med många i personalen.
Kanske det är därför de sparar på de gamla grejerna? Har inte tänkt så men man vet ju aldrig :)
ja, det tycker ju jag också! Så snyggt där uppe på en husvägg. Gratis dekoration.
Det rosa huset är speciellt och mysigt med fin härlig trädgård och en vy över Atlanten. Sämre kan man bo :)
Här ser det regnsjukt ut just nu, få se hur det går när vi ska gå ut för att gå
vi börjar vänja oss vid att det är siesta i de små butikerna utanför centrum men ibland glömmer vi bort det.
Ja, visst är det skönt och härligt.
Vi tar alltid ryggsäckarna på oss när vi går för att handla. Nu börjar de flesta vänja sig vid oss som de antagligen tycker att är lite märkliga men det bjuder vi på. Varför bära armarna långa när man har en rygg som håller? Vi känner oss udda vi också, lita på det. Solhatt och solglasögon till förutom ryggsäcken, typiska turister från norra Europa, haha
Jag gissar att de gör det; slänger informationen och gör som de alltid har gjort. Det måste nog till hårda restriktioner, böter etc innan det ändrar.
Stora bumerangkramar till dig !
kram
Mysig promenadrunda som ni tog i väntan på.
Här är kolmört sedan länge, denna regniga dag, men den har ändå varit fin.
Kram på dig!
Sopronto älskar jag. Ett gammalt, hederligt hål i väggen som troligtvis funnit där i generationer och så fortfarande är "going strong" och står emot stormarknaderna - stor eloge där. Man ska gynna näringslivet i sin närhet. Det har jag lärt mig under pandemin...
Sedan gör det ont att se den privata sophögen trots att det finns en väl fungerande sophämtning i Funchal. Så himla trist... Men det är nog likadant överallt tror jag - tyvärr.
Bilden med den gröna lyktan är otroligt bra. Å trädgårdstomtarna som bär ödlornas hus - kitschig så det förslår, men ändå liiiite charmigt;-)
Överlevaren är vacker på det sätt som menas med vacker, estetisk tänker jag nog på - och stark!
Komma för tidigt och få mera med sig än bara det en ska handla, det är timing :-)
Kram
:) Jag kan förstå att du vill det du också. Du får göra det via mig nu eller så flyger du hit, så där bara.
Här mörknar det också men det är varmt och skönt.
Ior och jag sänder kramar !
ja, det är mysigt och hemtrevligt och mera portugisiska jag lär mig så roligare blir det.
Här mörknar det tidigare också, redan vid fem-sex så får man tända lamporna.
Kram på dig också Gerd!
Ett gammalt hederligt hål i väggen är vad det är där alla känner alla.
Som jag ser det och tror så är det tredje generationen som finns där, farfar, hans son med fru och så dotter med son ( som fortfarande är väldigt ung men dyker upp när det är ledigt från skolan)
Det är så vi tänker vi också, vi vill gynna de små så de kan leva vidare.Det är guld värt med sådana ställen. Dessutom har de bra närproducerade varor.
De där sopsamlingarna som finns lite överallt är förskräckliga men jag gissar att de knappt ser dem själva. En välfungerande sophämtning har vi i Funchal, bra returstationer etc.
Tack BP, lyktan är fin! Liiite charmig är tomtehuset/ödlehuset. Personligen skulle jag inte vilja ha ett sådant.
takk! :)
stark och vacker, precis så är det med växten som har tagit över stenväggen.
Exakt så blev det, vi fick mera med oss än vi hade tänkt.
Kram
pst. tack för messet, jag har både läst det och njutit av det.
Så roligt med denna lilla "pärla" till butik och givetvis att handla här. Ger ju så mycket i fråga om allt. Inte minst fin språkträning och fina varor. Och ryggsäckar är ju perfekt att bära hem varorna i.
Nu när ni var tidiga fanns ju också tid för att titta runt i omgivningarna.Jag hängde med glädje med dit också. Tacksam att du hade med kameran och kunde dela med dig.
Gillade verkligen "överlevaren" och vet att vi i Spanien hade en liknande.
Mäktigt och vackert med de vilda julstjärnorna och jag tycker nog de gör sig allra bäst just ute.
Kram och tack för promenaden
ja, det minns jag också, att de små butikerna i Spanien hade upp till tre timmars siesta men jag gissar att det har med hettan att göra också. Här har vi mera tempererat klimat än där. Hett nog i augusti men med stor luftfuktighet och det känns mindre torrt. Jag led faktiskt aldrig av hettan här, märkligt nog.
Så butiker är av godo många gånger, man kommer närmare folket samtidigt. Det ursprungliga som försvinner alltmera, tyvärr.
Jag håller med dig om julstjärnorna, de får gärna vara ute, gör sig bäst så. Vackra att titta på dock.
Kram och tack för att du tog dig tid att komma med på vår lilla runda.
tipsade om ett par gamla filmer, inte böcker... visades i svtPlay, du kan nog inte se
Kram från pörtet
ja, ibland har man tur mera än ibland även om vi hade lite otur och kom för tidigt.
Nej, jag har inte sett vem som bor där i det rosa huset men jag kanske får se det någon gång längre fram när vi har vägarna förbi där. Farbror Blå med alla färgglada tanter, Brun, Gredelin och var det Grön?
Man ska prata med allt tror jag. På något sätt så svarar allt (fantasin är det inget fel på haha...)
Kram från gränden
siesta behövs och är skönt, absolut. :)
jodå, jag märkte att jag hade skrivit böcker. Kommenterade detta hos dig också. Exakt så är det, jag kan inte ta upp filmerna här :)