Blombergs Ajna...

Det finns föremål som man får en speciell känsla för. Så är det med Blombergs Ajna, både för min del men också för min dotter Nanns del. 

Blombergs Aina har funnits i mitt liv sedan jag föddes. Det är hon som står på bordet på fotot. En garnhärvel som vi kallade den men jag vet att den också kallas till nystvinda. Jag frågade U. vad han skulle kalla den och svaret blev härvel. Det är en äldre benämning , nystvindan är yngre, berättade han.

Bara för några veckor sedan så trodde jag att Ajna, skrev sitt namn som Aina med i. När min dotter sände fotografier åt mig på härveln/vindan som sedan flera år tillbaka bor hos henne och frågade mig vad det egentligen står skrivet på den,(det som syns är väldigt svagt), så visste jag redan texten, så många gånger har jag läst den. Men plötsligt så såg jag att Aina var Ajna. Sen tänkte jag" att självklart, hon kunde antagligen inte skriva särskilt bra", men så fel jag hade. Man skrev Aina med j år 1902 då härveln/vindan är tillverkad. Antagligen var det Alexej som skrev namnet på härveln, han var skrivkunnig som den häradsdomare och arrendator på Berg i kommunen Sund på Åland som han var,

Hibiskus Malvaviscus arboreus/Bärmalva 

Blombergs Aina var min mormorsmor. Hon hette Aina Alexandra Liljendahl som flicka och var född den 2 juni1862 i Kulla i Sund. En kvinna som jag aldrig har träffat. Hon betydde väldigt mycket för min egen mor Ruth som ofta hade härveln/nystvindan i bruk. När jag var barn/tonåring så var det vanligt att sprätta upp koftor, ollar och stickade plagg när de inte användes längre. Garnet togs tillvara och då var Blombergs Aina ett bra redskap att ta till. Det är många härvor krulligt garn som jag har fått snurra till på henne. Sen tvättade jag härvorna och hängde ut dem på tvättlinan och vips så fanns det  rent utslätat garn att sticka sockor, vantar, mössor, ollar, koftor etc.av igen. Jag har alltid tyckt om att sticka. Att kasta något som man kan använda finns inte på min karta. Jag gör likadant ännu. Jag.tar till vara fastän jag inte har Blombergs Aina längre. Men en stolsrygg går också bra att använda som "härvel". 

Det är min mormorsfar Alexej Ferdinand Blomberg, född den 20 juni-1862 som har snickrat ihop härveln/nystvindan åt sin fru. Deras yngsta barn föddes 9 juni år 1901. Hon blev min mormor Frida Astrid Blomberg, senare Henriksson när hon gifte sig med min morfar Frans Konrad ( som ni märker, där kom Astrid in i mitt liv långt innan jag själv föddes😉)

Min dotter kan inte heller tänka sig att skiljas från härveln Blombergs Aina, så hon lever vidare; i år som 123-åring. Att hon är en hon är självklart, för min mamma kallade den alltid till Blombergs Aina och så får det bli. "Kan du ta fram Blombergs Aina åt mig"? frågade hon nu och då.

Att jag envisas med att skriva Aina med i är för att vi alla i släkten alltid har gjort det. Därför var det underligt att se att hennes namn var handskrivet med j på härveln. 

Ett stycke släkthistoria fick ni alla till livs när Blombergs Aina kom på tapeten. Och som alltid, gör jag det här först och främst för mina barn så att de vet en del av sin historia. 

                                                          Karin Eklund, Funchal, Madeira