Skyltsöndag/påskdagen

Jag hoppar över följetongen/sagotongen den här söndagen och fortsätter lite grann med det vi var med om under senaste vecka som omväxling. “Skyltsöndag” är ett tema som bloggvännen BP  är god förvaltare av. Skyltar av olika slag gäller och med mycket fri tolkning. Jag finner stort nöje i att vara med i skyltgänget. Vilka som är med kan ni se längst ner i inlägget. 



Från övre våningen på Mercado dos Lavradores kunde man se var chokladutställningen/försäljningen befann sig senaste onsdag.  Pilen visar uppåt, uppåt och visst blev man uppåt av att se allt både nere och uppe på marknaden. 


Tummen upp fick jag av den glada konditorn som deltog i chokladutställningen. Han hade nog smugit in lite annat i sina degar också  tror jag. Allt är inte choklad som glimmar...


På torsdagen gick vi ju ut för att köpa tomater och blev utskällda lite nu och då. Husse och matte har lagt upp en skylt på väggen  bakom hundarna om att de har Directe Alarme.  Månne det är hundarna som står för det? Larmade gjorde de på direkten och det med besked. 


Akta dig för hunden stod det på den här skylten i följande kvarter, men det fanns ingen hund där. Huset var tomt, allt såg öde ut.  Kanske det hjälper ändå med att varna? Här sker en del inbrott och alla försöker förstås skrämmas på sitt sätt. 


Vi har kommit underfund med att det måste finnas en bamsestor släkt Correio här på Madeira. Så många har det efternamnet. De bor nästan överallt i stan. Ibland ser vi att någon heter Cartas också. 

(Skämt åsido, här lägger ingen ut sina namn på dörrar eller postlådor av någon underlig anledning). Man har sitt nummer och det får räcka. Basta! Kanske det finns en regel för det som gäller? Vi vet inte men har gjort som alla andra. Numera är vi namnlösa men har ett nummer på vår grind. 


Melins Bar. Visst låter det svenskt? Den finns i stadsdelen/kommundelen Santa Luzia. Någon gång ska vi gå in där och undersöka saken och fråga om Melin är hemma. 


Givetvis så  måste ju den här skylten med på grund av tuppen. Det är ju påsk. Jag antar att det är en slags partiaffär för köttprodukter. 


    Här är det gym för stora kroppar. Undrar vart de små kropparna tar vägen? 


Vår tomatuppköpsvandring blev ca 12 km längre än beräknat. Tar man inte vatten med sig eller så, så sätter man sig ner vid ett café och förser sig med kaffe och glass. Vatten skulle vi också ha förstås men hur jag nu gjorde så klantade jag till min lilla tillsvidare befintliga portugisiska så vi fick citronvattenfrån Vila Flor/Teneriffa istället för det beställda vattnet från Madeira. Jag tar på mig ansvaret.  Lite kul blev det  i alla fall, för i Vila Flor var vi år 2016, så det kändes riktigt hemtamt på något sätt. Annars så har Madeira rankats för att ha  Europas bästa dricksvatten, så det kändes lite grann som att gå över ån och hämta vatten den här gången.


Avslutande skylt för den här gången säger att man inte ska gå på vattnet. Eller någonting ditåt ;)  En stor ståtlig papyrus finns till höger i bakgrunden bredvid en parasollsäv.

Det finns de som kan "gå" eller åtminstone hoppa på vattnet där och som inte bryr sig om skylten. 😊

Tack för den här gången!

De andra som är med i  skyltsöndag hittar ni här: 

Ama de casaAnkiNilssonAnkiByblixtraCarita , ChristianDitteGerdKajsaLisaKarinKlimakteriehäxanKonst el. konstigtLillaSysterMia , PaulaSmåstadsblues,  Susjos ,Tony

Copyright: Karin Eklund, Funchal/Madeira

Kommentarer

Ama de casa sa…
Spanjorerna och portugiserna måste vara släkt allihopa. Här heter dom allra flesta Correo eller Carta också ;-) I ärlighetens namn måste det vara ett helsicke att vara brevbärare här. Dom är väldigt snåla med att sätta ut skyltar med gatunamnen och ännu snålare med gatunumren. Som nybörjarbrevbärare måste det vara hur svårt som helst!

Vilken lång promenad ni gjorde och vilken braig skyltskörd du fick ihop :-)

Ha en fin påskdag!
Gunnel sa…
Superfina skyltar och definitivt väldigt annorlunda för mina ögon. Marknaden är vacker som en tavla. Det kan inte vara lätt att vara brevbärare där när så många har samma namn, men det är klart är det olika nummer så bör det väl vara en hjälp. Om man tränat ett tag på det där gymmet får man kanske fortsätta till ett för mindre kroppar....men det är klart man får väl muskler också. Fortsatt Glad påsk.
Ama de casa,

de är helt säkert släkt med varandra allihopa. Jag har sett att brevbärarna här har ett tålamod utan like och fungerar som privatdetektiver många gånger för att får reda på var de ska placera breven. Nu vet de var vi bor men den som ägde lägenheten innan vi gjorde det hade förmodligen hela sin släkt "inkorporerad" i sin postlåda och gjorde troligen ingen adressändring. Vi fick hennes stora släkt i vår postlåda hela tiden de första månaderna. Ett halvår allra minst och hennes nya adress kände ingen till. Men tydligen har de lyckas få ordning på det hela nu.
Tack!
Tack detsamma!
Gunnel,

tack! :)
Marknaden är en fröjd att se på litet från ovan.
Bra tanke, givetvis, så blir de stora mindre när de bränner fett. Tänkte inte på det ;)
Ha detsamma du med!
BP sa…
Vilken härlig Skyltsöndag:-) Tusen tack att du är med igen och gjort dig till och med besväret att lägga upp alla länkar till deltagarna. Det kallar jag för förstklassig service:-)

Gillar inte choklad, men uppskattar chokladutställningar. Det doftar ju så gott och mycket som ställs ut där är ju rena konstverk.

Återigen - som hundrädd hade jag lagt benen på ryggen vid anblick av den högra besten där på balkongen.

Som Ama skriver - I Spanien heter också alla Correo och brevlådorna har nummer. Tror att det är för säkerhetsskäl/sekretess. Tror att man även börjat med det i Sverige, där alla brevlådor i flerfamiljshus står vid entrén och har lägenhetsnummer. Många brev vi får från bland annat myndigheter skriver lägenhetsnumret i adressfältet. Alla dessa nymodigheter;-)
Procarne gillar jag, speciellt med tanke på att alltfler är anticarne nuförtiden och blivit veganer.
Att Madeira har Europas bästa dricksvatten visste jag inte. Så kul, får då slipper man ju köpa dessa femlitersdunkar som man nästan är tvungen att köpa vid Costa Blanca. Vattnet där är så gott som odrickbart. Det har visserligen blivit bättre, men smaken - yuck!

Än en gång - tusen tack för en suverän Skyltsöndag och alla länkar:-)
BP,

tack!:)
Förr gillade jag choklad på ett helt annat sätt än nu för tiden. Det är sällan jag äter choklad helt enkelt, det lockar inte längre som förr. Jag håller med dig, chokladkonstverk är det något visst med.
Det måste vara jobbigt att vara hundrädd och i en stad som Funchal så finns de lite överallt.
Antagligen är det av säkerhetsskäl som man inte lägger ut namnen, förstår det nog.
Vi är allätare hos oss också.
Vi ser många som går med femliters vattendunkar i båda händerna, också bland befolkningen här, men jag gissar att de har dåliga vattenrör och att de därför ser till att vara på den säkra sidan. Vattnet här är väldigt gott och bra i övrigt, väl godkänt men rörledningarna i många äldre hus ställer förstås till det. Men på hotellen kan man lugnt dricka vattnet. De använder samma vatten i restaurangerna som finns i hotellbyggnaderna. Som sagt, vattnet här är rankat till Europas bästa.
Tack själv BP!
Paula Merio sa…
Jag skrev förut att jag är dålig på att äta frukt, nu då jag ser de dignande serveringsfaten är jag benägen att ändra mig, det vattnas i munnen! Får ögat sitt så når det fort till en glupande aptit!Funderar ännu på dessa vakthundar vars uppgift tydligen är att högljutt störa grannar och förbipasserande! Förmodligen är hundarna så understimulerade att de av den enkla anledningen skäller på allt och alla! För mig är en vakthund en som lugnt ligger och spanar in dem som närmar sig och om dessa går över tomtgränsen, då blir det synd om dem...
Akta-skylten visar att hunden är kopplad, då kan man ju passera den genom att gå runt den...
Brevinkasten var inte stora heller, påminner om de inkast man förut använde på lägenhetsdörrar. Och paket berättade du om tidigare, då kommer man ända till porten och ringer på. Behöver man aldrig hämta paket på ett utlämningsställe? I affär eller mack eller dylikt, som vi gör i Sverige. Hemtransport av paket kostar extra, mucho extra! Sista skylten var klart roligast, Kanske avsedd för Jesus...
Ditte sa…
Så härliga skyltar från era trakter. Och man får ju både se och veta en massa på vägen. Jag tar till mig allt jag kan.
vad gäller posten är det liknande hos oss i Torrevieja, Vi är några siffror och får hämta posten i ett postfack, ett par hundra meter från där vi bor. Här finns x antal fack för de som bor i egna hus. Bor man i flerfamiljshus kommer posten hem.
Kul med hudar som ska vara larm- Så även här.
Ha det fortsatt bra och jag ser fram emot nästa strövtåg.
kram
Lisbet sa…
Fina skyltar! Jag fastnar ändå vid hundarna. Är ngn och promenerar med sina voffsingar, har du sett?
Kram
wiper sa…
Både fina och roliga skyltar. Jag blir så rörd när jag ser hundarna och vill bara krama om dom ;). Det verkar finnas så mycket att se där och uppleva. Chokladutställningen får det att vattnas i munnen. Det var annorlunda att inte ha namn på skyltarna men det kanske är säkrare. Melins bar låter spännande och skylten är så snygg och retro. Ni har verkligen mycket att uppleva och undersöka där.

Det gymmet hade ett häftigt namn ;). Det lät som en härlig utflykt med lite pausar och glassen ser jättegod ut. Det var magiskt vid dammen och grodan som stack upp sitt huvud. Vilken härlig och givande promenad ni fick

Ha en skön måndag
kram

Paula,
nog vattnas det i munnen när man går dit, absolut. Ändå är det sällan vi handlar något där. Turistpriser! Men på fredagar händer det att vi går till mercadon när bönderna är där med sina nyskördade produkter.
Hundarna är understimulerade, helt säkert. De har de inte bra, trots att de är hemmahundar. De lösa hundar som finns på stan är tysta och mår mycket bättre fastän jag vet att de gärna skulle ha ett hem. Men de flockas och är tillsammans, har sina ställen de sover/vilar på, dit folk går med mat och vatten åt dem. Vi har en liten hund i grannhuset som är bedårande rar men som jag aldrig har sett på annat ställe än på den pyttelilla gården utanför porten. Den skäller bara för att skälla. I lägenheten under oss bor tre små hundar som har det bra däremot. De får gå ut och gå varje dag flera gånger. Jag får återkomma om detta med hundarna, som är ett problem i den här staden. Det finns regler men som struntas i eftersom ingen kollar upp att de efterföljs.
Exakt, man kan gå runt en kopplad hund.
Man kan öppna hela fronten på de flesta brevinkast om så skulle behövas, åtminstone de modernare varianterna fungerar så. Men vi får som sagt de större sakerna ända hem till porten, de som inte går att klämma in i brevinkastet. Vi behöver inte hämta någonting själva. Servicen är utmärkt här och utbärarna är ofta väldigt trevliga och vänliga. Kostar inget. :)
Så gick mina tankar också...Jesus kunde gå på vatten ;)
Ditte,

tack!
Jag förstod det på BP att det är lika i Spanien som här. Inget namn, bara nummer förmodligen av säkerhetsskäl.
Larmar gör de och det med besked, de instängda på gårdar-hundarna.
Ha detsamma ni också!
Kram

Lisbet,

jodå, det finns hundar som har det som hundar ska ha det. Bra. Många är ute och går med sina pälsklingar, men ännu flera borde göra det.

Kram!
Wiper-Malin,

Tack!
Så är det för min del också. Jag blir rörd och upprörd när jag ser hundarna; de är vänligt sinnade och vill ha mänskligt sällskap. Många har det men många har det inte.
Jag antar att det handlar om säkerhet detta namnlösa men nummerfyllda.
Du har så rätt, vi har mycket att upptäcka här, hur mycket som helst.

Ha en skön måndag du med!
kram
byblixtra sa…
Chokladutställning lät farligt gott! ;-)
Vovvarna tar sin uppgift på allvar.
Härligt grön damm, så det kanske behövdes en varningsskylt om att man inte ska gå på vattnet. Fin bild på grodorna.

Roligt att du är med på Skyltsöndag igen! :-)
Byblixtra,

om man gillar choklad så är det farligt gott :)
Vovvarna är på sin vakt, helt säkert och är jätteglada för att få någon att skälla på, prata med, vifta på svansen åt...
Tack snälla du!
m sa…
Nähä! Jag håller inte med! Island har det bästa dricksvattnet! De gånger jag varit där har jag hällt i mig massor. Egentligen är vårt borgåvatten inte så illa heller. I mitt barndomshem hade vi vatten direkt från berget, när jag flyttade till Åbo klarade jag inte av att dricka vatten alls! Och Lovisa hade superillasmakande vatten när jag flyttade dit, sen blev det bättre. Obs, det var inte jag som blev van... Sån kommentar den här gången...
Märtha,

du måste inte hålla med heller men enligt tidningarna så har Madeiras vatten rankats till det bästa i Europa, men de har kanske inte varit till Island ännu. Vattnet vi hade på Skoltomten/Pettas på Åland var suveränt både till kvalitet och smak, mängd och så vidare. Dit har det nog inte varit heller de som kan säga att det är så som det är. I jämförelse med vattnet på Skoltomten smakar det här också väldigt bra. Nästan lika bra.
Sånt svar den här gången..:)

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio